Det här är inget att skriva om

SPÄNNANDE Det här tycker naturligtvis inte du att det är särskilt spännande. Det tycker inte jag heller. Jag går i skogen varje dag. Jag är ute och går med resursmatte och Beth. Beth ville se min skog.

Tänk ibland har man inget att skriva om. Det står nästan still i huvudet. Inte helt förstås, men jag kan ju inte skriva om köttbullar. Prinskorv är en annan sak jag inte kan skriva om. Men lite vad som hände igår kanske?

Först hände inget, mer än jag fick frukost och var ute och gick. Sen kom min resurshusse och min resursmatte och Egon. Med sig hade de Beth. Hon hade kommit från Nya Zeeland för att träffa mig. Där har hennes pappa och mamma kor, så hon ville att jag skulle lära henne lite om kovallning.
Hon ville även se min skog. Jag förstår att hon tycker det är spännande att gå i skogen med huvudet uppåt. Eftersom hennes hus ligger på andra sidan jordklotet, så är ju allt upp och ner. Hur kul kan det vara på en skala?? Troligtvis trilla alla lösa och grenar och löv upp i rymden, så det är klar att det är spännande här.
På kvällen gick jag och husse och Agnes till Ulf och Britt. Dit är det bra att gå, för att jag får smaka på ganska mycket mat. En extra julafton, kan man säga. Senare på natten var inte husse så glad på mig. Han tyckte mina fina fisar luktade illa. Det tyckte inte jag. Tvärtom.
Ja, det var allt jag hade att berätta om min händelselösa dag.

Hej så länge
Sverker
Leg. dagdrivare

ROLIGT Iklädd en röd jacka dagen till är, strövar Beth med fötetrna neråt. Det är inte hon van vid, eftersom hon bor på Nya Zeeland. Där går man nämligen upp och ner. Fötterna upp och huvudet ner. Titta på en jordglob om du inte tror mig.

TRYGGT När vi gick till Ulf och Britt var det riktigt mörkt. Agnes hade med sig en ficklampa för att se och en Sverker som skyddade henne mot mörkrets fasor (=vargar, björnar, vildsvin, älgar, grävlingar och ekorrar).

LÖNSAMT Om jag bara är det minska trevligt fjäskig mot Britt, eller som på bilden Ulf, så blir jag rikligen belönad med diverse goda smakbitar. Det blir som en extra middag.