29 oktober 2011

Tillbaka till rötterna

FARFAR När Joan har kommit hela vägen från USA för att hälsa på mig, kan hon lika gärna passa på att hälsa på farfar. Farfar är husses pappa. Joans pappa hette Bengt och han var bror till farfar.

Varje gång Joan är här och hälsar på åker vi till Svenstorp. Nar farfar var liten bodde han där på somrarna. Hans pappa – husses farfar – bodde där hela tiden som liten. Hans pappa bodde där hela sitt liv, liksom hans pappa och hans pappa … Med andra ord for vi tillbaka till rötterna.

Nu äger inte släkten gården längre. Tyvärr måste jag säga, för där fanns får jag hade kunnat valla. Jag fick inte valla för husse, men jag kunde titta.
Joan tittade också. Inte så mycket på fåren dock utan mer på husen. Hennes pappa lekte också där som barn. Det kan du se på de gamla bilderna.

Hej så länge
Sverker

Leg. släktforskare


LADUGÅRDEN Bakom mig och Joan kan du se ladugården. I den bodde det två ugglor, när husse var liten. Man fick inte hoppa i höet på höskullen, därför hoppade husse i höet. Nu har husse slutat med att hoppa i hö.

MISSIONSHUS För att försäkra sig om evigt liv, lät husses farfars far uppföra ett missionshus på gården. Hur det gick med det eviga livet vet jag inte, men missionsförsamlingen är avsomnad.

HUVUDBYGGNADEN I det här stora huset bakom mig och Joan tillbringade husses och Joans pappor sina somrar. De hade två bröder till, men de hette inte Lasse eller Bengt, utan Olle och Hans.

KÖRSBÄRSPLOCKNING Om inte fåglarna har ätit upp alla körsbär så kan man plocka dem. Högst upp på stegen står Olle, under honom står Bengt. Den lilla pojken som håller sin mammas hand är farfar. Bilden är från 1917.

JAGER Den lilla pojken som sitter på hästen, som heter Jager, är farfar. Att hans mamma håller i honom kan bero på att han bara är ett år. De andra pojkarna är Olle med långa håret och Joans pappa Bengt till höger. Nu är det bara farfar som lever. Han är 97 år. Bilden är fotograferad 1915. Husse har dock fortfarande kvar hästen.

28 oktober 2011

Gissa vem som tar ett foto på mig

MÄSTERFOTOGRAF Du kan aldrig gissa vad Joan fotograferar. Och du vet kanske inte vem hon är. Hon är husses kusin och är hos mig på besök.

Tänka sig att husses kusin Joan har kommit ända från USA bara för att hälsa på mig. Det är enkelt att veta att hon kommer från USA, för hon pratar amerikanska. Det är ganska vanligt i USA.

På somrarna bor Joan i Ohio och på vintrarna i Florida. Bägge ställena ligger i USA. Hela tiden där längtar hon efter mig. Och tänka sig i går kom hon. Bara för att hälsa på mig.
Naturligtvis ville hon ha ett foto på mig i en historisk miljö Det är det som anstår en västgötaspets. Vi fanns ju redan för 1000 år sedan.
Jag tog alltså Joan med till Alvastra klosterruin. Där tog hon flera bilder av mig naturligtvis alla mycket bra. Det blir gärna så när jag är med på bilderna.
Vad du också kan se är att kloster förgås och västgötaspetsar består.

Hej så länge
Sverker

Leg. fotomodell


MÄSTERVERK Visst blev det bra? Här kan du se Sverker i rätt miljö. I bakgrunden ser du klostret och den underbart vackra västgötaspetsen, som så frejdigt kommer skutatnde, är Sverker.

MOTION Jag tyckte att Joan behövde lite motion, så jag tog henne ut på en promenad i den vackra höstnaturen. Hon var så tacksam.

HEMMA Nu har jag hjälpt Joan att hitta hem, och jag kommer väldigt snart att få ett ben som belöning. Det har jag verkligen gjort mig förtjänt av idag.

Dagens ord på vägen






Det här måste vara underbart, eftersom jag inte förstår någonting av det!


Sverker
(2000– )

27 oktober 2011

Husse gör plats för många nya löv

UTRYMMESBRIST Nej du husse, sade jag. Här får du allt ta och räfsa. Det är ju överfullt med löv. Det är väldigt jobbigt att springa här.

Onsdagens kraftiga vind satte lövfästena på hårda prov. Många löv klarade inte testet, utan släppte taget från sitt träd och föll ner på min gräsmatta. Det gällde även löven på grannens träd. De blåste till min gräsmatta.

Här är det hög tid att ta ett tag med räfsan igen. Det är många löv kvar i träden och det finns ju ingen plats till dem på marken. Det var vad jag påpekade för husse.
– Ja, det har du ju rätt i Sverker, sade husse.
– Det är lika bra att börja med en gång.
Husse vet hur han ska undvika tjat. Han fattade räfsan med bägge händerna och skred till verket. Egon och jag kontrollerade att allt gick rätt till och att han inte slarvade för mycket. Det är annars ganska vanligt när husse gör något.
När det hela var klart, var han mycket stolt.
– Titta Sverker, knappast ett löv är kvar.
Vad bra tänkte jag. Nu finns det plats för många nya löv.

Hej så länge
Sverker

Leg. lövupptagare


GISSA När du ser på den här bilden kan du gissa var det är räfsat och var det ännu ej är räfsat. (Rätt svar: Längst bort på bilden är det räfsat.)

SISTA Den sista skottkärran klar att köras ut i skogen (den skogen husse inte får göra sig av med trädgårdsavfall i). Tänka sig att det blev fjorton stycken skottkärror till skogen, innan det blev så här fint.

JÄTTEFORT Nu går det at springa jättefort på gräsmattan. Och inte halkar jag på några löv. Vem vinner områdets tävling den grönaste gräsmatta nu?

Dagens ord på vägen






Den som hittade på arbetet, han måtte inte ha haft något att göra


Sverker
(2000– )

26 oktober 2011

Vi åkte på en riktig blåsning

VINDDRAG Om jag kisar lite med ögonlocken och fäller öronen bakåt, så är det inte så farligt att stå i blåsten. Fast det gäller ju förstås att inte ta några skutt, för då kan man blåsa i vattnet. Så gör aldrig det.

I dag blåser det som bara den. Det är nästan svårt att gå i motvinden, men det går desto lättare i medvind. Jag var så modig, så jag gick ner till stranden.

Ibland på hösten blir det ett riktigt busväder. Idag är det bara nästan busväder, men det blåser på ganska bra. Det är ju inte så att man måste sparka undan flygande träd för att ta sig fram, men ändå.
Blåser det är det ganska kul att gå till stranden och titta på vågorna. Det törs jag. Egon vågade knappt, fastän han tycker att det är kul att bada. Efter att jag hade lyckats med att locka ner Egon, så förstod jag varför. Hans öron började fladdra så till den vida pass. Jag var nästan rädd att han skulle flyga iväg.
Han är kanske en fågelhund?

Hej så länge
Sverker

Leg. vindälskare


FEGIS ”Jag väntar här”, sade Egon och stod och tittade på mig och vågorna från sin upphöjda position. Men jag var inte den som gav mig, utan jag fick ner honom till stranden.

FLADDERÖRON Väl ner på stranden började Egons öron fladdra i vinden. Skulle han likt Dumbo kunna flyga med sina öron? Nu gjorde han inte det, men det var en liten otäck upplevelse faktiskt. Jag var riktigt orolig.

MARKRÖTT Alla de här bladen ska sitta på blodlönnen. Då blir Agnes glad, för det är hennes favoritträd. Nu har blåsten avlövat stora delar av trädets bladbestånd, och lagt bladen på marken. Å andra sidan har jag en röd matta att gå på.

Dagens ord på vägen






Inifrån sett så upplever jag vädret helt behagligt!


Sverker
(2000– )

25 oktober 2011

När Egons bad startade däcksbyte

17.06.22 Team däckbytarna klara. Vinterdäcken är framrullade. Fälgkorset är redo. Jag är färdig att ledsaga husse genom däcksbytet.

Hos oss är det tydligen Egon som bestämmer, när vi ska byta däck. Egon tog sig ett dopp i husses sunkiga damm idag, nämligen.

– När Egon badar i dammen i oktober, ska vinterdäcken på, sade husse.
– Det är ju ett gammalt välkänt ordspråk.
???????????, tänkte jag, som inte riktigt såg sambandet. Egon badar – däck byta.
Husse ser sällan några samband alls. Han fattar inte att en chokladdiet och fläskmage går hand i hand. Inte bokstavligt alltså. Det skulle se bra konstigt ut.
I vilket fall som helst så bytte vi alla däck idag. Man kan säga att det var en märkesdag. Husse blev svettig – det händer inte alltför ofta.
Vinterdäck på bilen före första snön – det händer ännu mer sällan.
Men så kan det bli när Egon tar sig ett dopp.

Hej så länge
Sverker

Leg. hjulbytare


17.16.31 Vänstersidan är bytt. Det ser inte du, men det är den. Husse är svettig. Dags att ta tag i högersidan.

17.18.52 Nu är bilen utan hjul på höger sida. Då är det inte bra att köra med den, men du kan vara lugn. Vi ska skruva dit nya däck.

17.24.07 Jaha. Då var det klart. ”Visst var jag väl snabb? Fyra däck på 7 minuter och 36 sekunder”, sade husse stolt. Jag säger bara Formel 1. Där hade 7 sekunder varit en katastroflång tid. Jag kan bara konstatera, att snabb är inte husse.

Dagens ord på vägen






Skryter bäst som skryter sist.


Sverker
(2000– )

24 oktober 2011

Husse ljuger om Egon

VÄNNERNA Här ser du de bägge vännerna Sverker och Egon. Nu ska jag berätta för dig, att husse ljuger makalöst mycket om Egon. Det är inte rätt.

Som du vet heter min bästa kompis Egon. Som du också vet så är jag en västgötaspets och då är jag en vallhund.
¬– Är welsh springer spaniel också en vallhund, frågade jag husse.
Egon är nämligen just en welsh springer spaniel.
– Nej, sade husse, han är en fågelhund.
Att han inte skäms. Stå och ljuga sig blå om Egon.
Om inte Egon är en vallhund, som är finast att vara, så är han nog en vänhund.

Hej så länge
Sverker

Leg. hundexpert


FEL Ser det ut så här när Egon och jag är ute och går? Brukar han flaxa med sina vingar? Händer det att han tar sig en liten flygtur? Nej, naturligtvis inte. Han ser inte alls ut så, eftersom han inte har några vingar. Husse bara ljuger. (OBS Bilden är ett montage.)

SKILLNAD Visst ser du väl skillnaden mellan en fjäder och Egons päls? Det ska väl inte vara så svårt att gissa, eller hur? Husse gör tydligen inte det, eftersom han försökte lura i mig att Egon är en fågelhund. (Fjädern är till vänster, Egons päls till höger.)

HUNDFÅGEL Om en fågel har ett litet ben i munnen, är det då en hundfågel? Du kanske förstår att jag undrar.

Dagens ord på vägen




Hur lång en minut är, beror helt på vilken sida toadörren du befinner dig.


Sverker
(2000– )

23 oktober 2011

På väg mot nöjesmetropolen

RÄTT VÄG Nu är det nära. Det är inte långt kvar till nöjescentrum i världen. Bara ynka 10 kilometer. Hurra!!

Lördagskväll med husse. Hur roligt är det på en skala tror du? Precis, du har rätt. Visserligen är Egon här, men ändå. Var hittar du det roligaste som finns? Jo, i Väderstad!

– Vi drar till Väderstad, sade jag till husse. Jag har hört att det ska vara en grabbfest där.
– Visst, sade husse. Att han var lättövertalad idag.
Har du inte haft det stora nöjet att ha varit i Väderstad, så kan jag beskriva metropolen. Tänk dig två vägar som korsar varandra. Då har du ett vägkors. Sen tänker du dig ett tiotal hus längs med de bägge korsande vägarna. Då har du Väderstad. Kan det bli bättre än så?
Vi skulle till Ola, så vi passerade själva centrum och begav oss ut på landet. Efter en resa på 47 sekunder, så var vi framme. Ola välkomnade mig vid trädgårdsporten, snäll som han är.
Vi var sju grabbar som skulle rumla runt hos Ola. Egon var lite trött redan när han kom. Festen började med att …

Vi sov ganska länge idag. Först åt vi frukost och sedan gick vi till Olas musikaffär. Jag provade lite Florheds-orglar och gitarrer. Sedan åkte vi hem.
Hur själva festen var? Jo, det ska jag verkligen inte berätta för dig. Men vi hade roligt.
Egon och jag drack mycket vatten.

Hej så länge
Sverker

Leg. festprisse


NÖJESMETROPOLEN På denna enda bild har husse lyckats med att fånga såväl själva centrum som utkanten av Väderstad. Blir inte du också inspirerad av det hektiska nöjeslivet på bilden? Titta bara på trafiken, de glada lamporna. Att detta är fest när det är som bäst.

OLA Det var ju till Ola vi skulle åka. Han bor lite utanför Väderstad. På landet kan man säga. Det är faktiskt 378 meter till centrum (=vägkorset). Naturligtvis blev han jätteglad över att få se mig. Och jag blev glad att se honom. Så är det när vänner möts.

BILLIGT Hos Ola kan man köpa massa instrument. Gitarrer, orglar, trummor och trumpeter. De flesta av märket Florhed. Konstigt nog heter Ola också Florhed. Ola är en fena på att spela de flesta instrument som finns. Det var snällt mot oss att han inte spelade säckpipa just idag. Du undrar kanske om hans instrument är bra, när de är så billiga. Jag provspelade och det lät sådär.

JÄTTEBRA Så här ska du spela, sade Ola och visade mig. Nu lät det ju jättebra. Konstigt. Jag tror han fuskade, för det är fusk att vara musiklärare. Jag vill här klargöra att huvuduppgiften för en västgötaspets är inte att spela orgel eller gitarr. Vi västgötaspetsar har som huvuduppgift att valla kossor. Jag tror att jag är bättre än Ola på det.

Dagens ord på vägen




Husse glömde och skriva in dagens eftertänksamma ”Dagens ord på vägen”. Då föreslog han istället:

Bättre sent än aldrig


Men jag tycker tvärtom.

Sverker
(2000– )