15 november 2014

Glädjens dag byttes till djup besvikelse

BESVIKEN Naturligtvis hade jag hoppats att juryn någon gång kunde ta sitt förnuft till fånga. Men inte. I går kväll satt jag som klistrad vid telefonen och väntade på ett samtal. Men det kom inget …

Jag – och många med mig – tycker att jag mer än väl har gjort mig förtjänt av titeln Årets Tranåsbo. Så igår var det Tranåsgala (precis som en trana kan gala) i Parkhallen då priset skulle tillkännages och utdelas. De många besökarna väntade med spänning på juryns beslut. Skulle de välja den mest meriterade kandidaten Sverker?

Inget samtal kom det igår. Jag fick vänta förgäves. Så småningom insåg jag sanningen. Åter igen har den jury som utser årets Tranåsbo, visat sin totala inkompetens.
Med darrande steg gick jag och hämtade tidningen idag. Vem skulle vara bättre än mig? Redan på förstasidan kunde jag se att det var Barbro Rydén som hade kammat hem priset.
Nu vill jag på intet sätt visa avundsjuka mot Barbro Rydén. Hon är säkert också värt priset. Men bör det inte delas ut i rangordning?
Att jag skulle vara den mest värdige mottagaren är alla (=min husse, jag och kanske Lucy, min Per och min Agnes) helt överrens om. I själva verket har jag ju knappast någon motkandidat.
Jag ser fram emot juryns ursäkt och ett snabbt utdelat extrapris som Tidernas Tranåsbo.

Hej så länge
Sverker

Leg. förbigången

FEL Så här ska det verkligen inte se ut. Det är helt fel. Ingen skugga må dock falla över ettaredigeraren eller journalisterna. Det är juryn som felade. Igen!

RÄTT Precis så här skulle ettan ha sett ut på Tranås Tidning idag. Men på grund av juryns inkompetens blev journalisterna lurade. Årets och Tidernas främste Tranåsbo är Sverker!

Dagens ord på livets väg




Det är ingen lätt konst att sova. För att bemästra den måste man vara vaken hela dagen.


Sverker
(2000–)

14 november 2014

Tycker inte min Agnes om mig längre?

RÄTT Precis så här ska det se ut. Min Agnes och Sverker står och poserar framför den s.k. fotografen. Som du förstår är det en gammal bild. Nu är det annorlunda.

Det var bättre förr. Då bodde min Agnes i mitt hus. Jag visste var jag hade henne. Sedan hann hon väl inte ta mer än studenten, förrän hon rymde till Frankrike. (Ett land strax söder om Tranås, där jag har varit.) Efter tre år flyttade hon hem, men …

Visst, hon var här på sommaren, men sedan flyttade hon till Uppsala- Hon skulle minsann studera djur i diken. Det finns här också. Så inte hade hon flyttat hem.
Dessutom åker hon och far som ett skållat troll. I somras när hon hade sommarlov, var hon en månad här, en månad i Frankrike och en månad i USA. Är det verkligen rätt att göra så mot en västgötaspets? Verkligen inte.
Så kommer det ett litet höstlov. Åker hon till sin Sverker då? Nej! Istället åker hon till Frankrike. Igen. Sedan kom hon tillbaka till Uppsala för att skriva och lämna in några papper om djur i diken och konstvetenskap. Hon kan för övrigt inga konster. Jag har inte ens sett henne slå en kullerbytta.
Ska hon komma nu? Nej då. Jag fick en suddig telefonbild från igår, som hette Agnes i Dubai. Hon har en lekkamrat som jobbar där, som hon tyckte hon borde hälsa på.
Men hälsa på sin Sverker? Nej, inte. När ska hon få tid med det? Tydligen tycker hon inte om mig längre.
Idag är det synd om mig igen.

Hej så länge
Sverker

Leg. Agnessaknare

FEL Agnes i Frankrike. Det kan man se eftersom min Agnes går och bär omkring på en tunn brödlimpa. Det gör man alltid i Frankrike. Min Agnes ska inte vara i Frankrike. Hon ska vara här. Bilden är också gammal.

FEL Agnes i USA. Det kan man se på husen. Alla hus i USA är väldigt höga. Det är också en gammal bild från New York. I somras var hon i Seattle, San Diego och Los Angeles. Min Agnes ska inte vara i USA. Hon ska vara här.

FEL Agnes i Dubai. Hur vet man det? Jo, i Dubai är det mörkt, men de har många lampor. Det är varmt också, påstår min Agnes. Bilden är rykande färsk, sedan i går. Min Agnes ska inte vara i Dubai. Hon ska vara här.

Dagens ord på livets väg




Akta dig för halvsanningar - du har kanske fått tag på fel halva.


Sverker
(2000–)

13 november 2014

Landningen på kometen är ett totalfiasko

VÄRDELÖST Vad ska den lilla rymdsonden utforska här på kometen? Det finns ju inget alls av värde! Ser du något godis? Ser du någon fördisk? Jag kanske ska tillägga att bilden är ett fotomontage, så det finns ingen Sverker där heller.

Rymdsonden Rosetta med den lilla landaren Philae har efter tio års resande nått sitt mål. Det är verkligen synd att allt är ett totalt fiasko. Jag såg i alla fall inget spännande på kometen 67P. Ingen sjö, inga trän och ingen mat. 67P är antagligen världsalltets sämsta resmål.

Här hemma har jag ett hus, en säng, en väg, en skog och jag får mat två gånger om dagen. Varför inte nöja sig med det?
Nej då. Inte grabbarna på ESA. De ska minsann ut och härja i rymden. Där lyckades de efter tio års letande hitta en liten ynklig komet. Har man åkt åtta kilometer med sin bil på kometens yta, så är man tillbaks där man började. Det är om man åker längsta vägen.
Vill man verkligen upptäcka något, så ska man gå i skogen här. Där kan man följa många intressanta spår, eller titta på ekorrar. Eller myror. Jag ger mig den på att det inte ens finns en myra på kometen.
Jag hävdar med emfas (=tar i rejält), att de pengar detta projekt har kostat hade mått bättre om de hade placerats på mitt bankkonto.
Och varför vill man veta hur solsystemet skapades? Räcker det inte med att gå ut och lukta på blommor och titta på soluppgången?

Hej så länge
Sverker

Leg. rymdhund

HELKASS Denna stenbumlig som åker omkring i rymden har ESA lagt ner miljoners miljoner på att åka till. Hur många tuggben hade man inte kunnat få istället? Inte ens en lyktstolpe verkar det finnas där. Hur ska man uträtta nödiga behov på en sådan plats?

RÄTT Så här ska det se ut. En skog med massa trän, mjuk mossa att gå på och en värmande sol som skiner.

RÄTT Var finns mina matskålar på kometen? Jag såg inga. Här hemma har jag minsann en egen matskål. Ibland ligger det till och med blodpudding i den.

RÄTT Soluppgång vid en sjö, det kan man nog inte uppleva på kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Då kan man ju verkligen undra vad man ska där och göra. Särskilt som man har rest i tio år innan man hittade den.

Dagens ord på livets väg



Som västgötaspets och ansvarig här hemma, måste jag kunna säga vad som ska göras. Efteråt måste jag kunna förklara varför det inte har blivit gjort.


Sverker
(2000–)

12 november 2014

Allt om min husses nya sovrumskamrat

SÖT Visst är husses nya sovrumskamrat söt? Trots den nya sovrumskamratens söthet, så ville husse avlägsna den nya gästen. Man lockar in sötingen i buren med hjälp av havregryn. Jag

Det prasslade och krafsade i det lilla skåpet i sovrummet, där det förvaras ved till täljstenskaminen och lite gamla tidningar att tända med.
– Vad är det? Hör du Sverker?
Som vanligt hörde jag inget, men mitt spårsinne var det inget fel på.


Som du säkert förstår hade min husse och jag fått en gäst i mitt sovrum. Dock inte i min säng, utan i just vedskåpet.
Det blev oanad fart på husse. Han gick efter en tjusig gammal musfälla, som han hade i snickarverkstan. I den hällde han lite havregryn.
– Det är nog en mus. Det tycker om havregryn. (Jag hade föredragit köttbullar.)
Vad snällt av husse att mata musen, om det nu är en sådan. (Jag lutade mer åt en svart mamba eller en varan.)
I går morse öppnade vi skåpet med viss spänning. Det var varken en svart mamba eller en varan som satt i buren. Istället var det en liten väldigt söt mus.
När vi tog vår andra morgonpromenad, fick buren med musen följa med ut i skogen. Efter ett tag satte husse ner buren på marken och öppnade luckan på baksidan.
Oj, vad den lilla söta musen fick bråttom. Den bara sprang iväg och försvann i det höga gräset.
Jag hoppas att den söta musen kommer tillbaka snart. Det är roligt att mata möss.

Hej så länge
Sverker

Leg. musutfösare

BLYG Lucy gömmer sig under soffan i tv-rummet. Den lilla musen gömde sig under luckan, så jag inte ska se den. Det gjorde jag ändå. Ser du musen.

FLYGTUR Den lilla söta musen bjöds på en flygtur i sin lilla bur. Lite orättvist att jag ska behöva gå själv, när musen bärs omkring.

FRI Glad och lycklig sprang den lilla musen ut ur sin tillfälliga bostad. Jag undrar var den har tagit vägen nu. Den kanske kommer tillbaka snart till mitt sovrum. Vem vet?

SPÅR Under stolen ser du tydligt spår efter musens härjningar bland gamla tidningar. Så kan det ju inte se ut. Nästa gång musen kommer, så får den vara lite försiktigare med tändmaterialet. Skåpet finns 97 cm från husses fötter, när han ligger i min säng.

Dagens ord på livets väg




Du ska göra det du inte tror att du kan.


Sverker
(2000–)

11 november 2014

Upplysning om mörkrets gärningar

SVÅRHITTAD Tänk om inte husse hade haft sin ficklampa. Tror du att han hade sett mitt stiliga akterparti då? Knappast. Men nu syns jag ju alldeles tydligt, även för en husse.

Sommrar kännetecknas av att man kan äga en ficklampa, men man behöver inte använda den. Men sedan kommer det en höst. Då blir det mörkt. Om man då är en husse och inte vill snubbla omkring, så kommer ficklampan väl till pass. Särskilt där jag bor, för där finns ingen vägbelysning. Det finns det vanligtvis inte i skogen heller. Såvida du inte ägnar dig åt sport.

Att vandra på mörkrets väg är inte roligt. Att sätta upp gatlampor på min väg skulle bli alldeles för dyrt, tycker kommunen. Det beror på att det inte utövas någon sport på min väg, frånsett hundpromenader. Skulle någon eller några från stan springa här, så skulle det nog komma upp belysning. Då finns det nämligen obegränsat med tillgångar. Men nu springer ingen här på kvällarna, för de hittar inte vägen i mörkret. Då är det bra att ha en ficklampa för oss som är tvungna att ut och gå.
Bara för att du ska se hur det ser ut på vår kvällspromenad klockan halv fem i går kväll, så visar jag lite bilder som påpassligt togs då. Husse måste dessutom ha en ficklampa för att var Sverker, jag alltså, finns.
Kan man inte hålla sig inne då, kanske du undrar? Nej, verkligen inte. Hur ska jag kunna äta min middag, om jag inte först har fått ta mig en promenad och berett plats för maten i min mage.
Räcker det inte att springa omkring på tomten då? Skulle jag uträtta mina behov på tomten? Verkligen inte, sådant går inte för sig!
Titta på bilderna först. Skriv sedan arga brev till Tranås kommun. Du kan skriva insändare också.
Dessutom blir jag bländad av ficklampan. Det är inte bra.

Hej så länge
Sverker

Leg. mörkervandrare

TVEKAN Ska jag verkligen gå ut? Roligt är det inte, med tanke på att det är så mörkt. Dessutom duggregnar det också. Det gör det nog inte inne i stan på den väl upplysta Storgan.

FARLIGT Du ser ju själv att skogen är alldeles svart. Hade vi inte haft med oss egen belysning, hade nog min husse brakat rakt in i trädet.

LETA Ingen Sverker syns det här. Då är det bra att svepa med ficklampan hit och dit och vips, så hittar husse sin Sverker. Utan vare sig gatubelysning och ficklampa, hade husse inte haft en aning om var jag fanns. Då hade han gått vilse. Fast jag hade föstås hittat husse.

Dagens ord på livets väg



I mörkret kan man skämmas över vad man gör utan att behöva skämmas.


Sverker
(2000–)

10 november 2014

En del viktiga dagar måste firas grundligt

ALDRIG Du ska veta att det aldrig är försent att uppvakta mig. Igår var till exempel min resursfamilj här. Då kunde de uppmärksamma mig med en present på årets näst viktigaste dag. Naturligtvis hade jag hellre sett att resurshusse flugit hem från Frankrike på den stora dagen, men det här var mycket bättre än inget.

En del mindre viktiga dagar, som min husses födelsedag, ska firas med största återhållsamhet. Andra totalt oviktiga dagar, som Fars dag, bör inte firas alls. (Fast min Agnes ringde till husse och gratulerade. Egentligen ville hon veta något till sin tenta i konstvetenskap. Hon läser det också nämligen.). Däremot årets näst viktigaste dag, min namnsdag, bör och ska firas i flera dagar.

Igår dök min resursfamilj upp med namnsdagspresent till mig. Namnsdagspresenterna var mycket goda. Det var sådana där mjuka ben, du vet, som ser ut som bacon. Fast godare och inte fullt så kladdiga och slafsiga. Det är inget fel på bacon heller för den delen.
Dessutom hade de med sig en rabarberpaj av resursmattes fabrikat. Fördisken efter den var god, men jag tycker dock att jag hade varit värd en rejäl bit.
Men inte nog med det. Förra veckan kom det ett tjockt brev till mig i brevlådan. Det var Polly och Pollys matte, som hade skickat det. Det innehöll ett antal av världens godaste ben, men bara det. Det fanns några bitar av mitt favoritgodis Frolic också, som jag mycket tacksamt tog emot. Jag lovar att allt ska finna sin plats i min mage.
Det var en liten tråkig avslutning av min resursfamiljs besök. Resursmatte bestämde att resurshusse skulle klippa mina klor.
Det gör väldigt ont att klippa klorna. Det gör till och med ont innan resurshusse har börjat klippa. Det gör till och med så ont, så att en modig hund som jag, börjar pipa innan han har börjat. Synnerligen obehagligt är det.
Fast nu är jag nyklippt på tårna, så nu slipper jag det på ett tag. Dessutom har jag många godsaker att se fram emot. Tack alla.

Hej så länge
Sverker

Leg namnsdagsfirare

GOTT Nu kan du kanske se hurdant godis jag fick av min resursfamilj. Det var jättegott. Jag fick inte allt, men det kan vara bra att spara lite också. Kanske. Eller inte.

SMÄRTSAMT Att klippa klor är en mycket smärtsam process. Om husse försöker, så sliter jag mig. Från resurshusse går det inte att smita. Men fruktansvärt on gör det.

SVÅRÖPPNAT Meningen var att jag skulle bära in mitt paket. Husse skulle ta en bild då. Jag tyckte att det var lika bra att öppna det med en gång, för det doftade minsann godis. Då tog husse paketet ifrån mig. Dumt gjort av husse.

MITT Det står alldeles tydligt att det är till Sverker. Det är jag! Husse är dum, men jag fick smaka lite sedan efter att husse hade öppnat min present. Det fanns inte bara godsaker, utan också ett fint vykort med fyra hundvalpar i en korg, Presenten var från Polly och Pollys matte. De gratulerade och tyckte det var roligt att jag är frisk.

BRA Hemma hos mig kommer brevbäraren varje dag i sin lilla gula bil. Jag har en ganska stor brevlåda. Det är snart jul. Det var bara det jag ville säga.

Dagens ord på livets väg



Att leva lycklig tills sina dagars slut kan man bara göra dag för dag.


Sverker
(2000–)

9 november 2014

Låt oss bojkotta Fars dag

SKÄMMIGT Att ut och gå med min husse är riktigt skämmigt. Själv är jag stilig och tjusig på alla sätt. Husse lufsar omkring i väldigt otjusiga kläder. Det är han som är orsaken i teko-industrins fall.

Just nu pågår Fars dag som bäst. Det är inget som uppmärksammas här hemma hos mig. Eftersom husse tidigare var en vit, medelålders och heterosexuell man var han en riktig miljöfara. Nu, när han är pensionär, får han pengar utan att arbeta. Han är alltså en parasit. Inte ska väl sådana samhällsfaror uppvaktas.

Om man bara lägger en försiktig feministisk aspekt på Fars dag, så finner man lätt att den inte är jämlik. Det är undantagslöst bara män som firas. Jag är för jämlikhet och anser därför att den här dagen bör förbjudas.
Just när det gäller min husse, så kan jag skvallra om att han aldrig åker tåg, buss eller tunnelbana, när vi ska åka och handla. Att dessa färdmedel saknas här, är bara en dålig ursäkt.
Han drar sig inte för att personligen hindra 5.000 studenter från att få bostad i Stockholm. Tvärtom! Förra sommaren var det minsann han som skamlöst utnyttjade Bromma flygplats! Dessutom använde han, som du förstår, flyget istället för miljövänligt tåg, när han skulle ta sig till Boston. Att min Agnes också flög med samma plan och dessutom har flugit många fler gånger från Bromma räknas inte, eftersom hon är ung, flicka och student.
Nej, det ska jag säga dig, att fira husse på fars dag är detsamma som att hylla ojämlikheten och miljöförstörningen. Därför bojkottar jag Fars dag!
Skulle det dyka upp en tårta, så säger jag ju inte nej.

Hej så länge
Sverker

Leg. bojkottare

SKÄMSMÖSSA Här hör min husse hemma. På en stubbe med skämsmössan på huvudet. Tänk om han kunde hålla sig där.

LÖJLIGT Tänk att spela ett instrument som ingen har hört talas om, hur löjligt är inte det. Det är typiskt vita, medelålders och heterosexuella män att göra det. Har du sett någon kvinna spela euphonium?

HEMSKT När det är vinter släpar min husse med mig och då är han iklädd denna utstyrsel. Det är bara att hoppas att vi inte möter någon.

NOG Här behövs ingen kommentar. Ska en sådan tönt uppvaktas på Fars dag? Det är inte konstigt att hans barn inte vill kännas vid honom.

Dagens ord på livets väg



En modern husse och familjefar är någon som kan kommendera alla så länge ingen hör honom.


Sverker
(2000–)