Beslutet togs före jul: Fel tid för extraval

FEL En blick ut genom fönstret och jag kan konstatera: det är fel tid för ett val nu. Jag satt här hemma redan före jul och kom överrens med mig själv om en överenskommelse, decemberöverkommelsen. Jag ställde in valet.

Nej, det skulle bli för jobbigt med ett extraval nästa år. Om sanningen ska fram, så är jag lite trött fortfarande efter min synnerliga svåra operation. Den främsta anledningen är dock att det är näst intill omöjligt att sätta upp valaffischer i tjälen.
Jag gav order till regeringen och alliansen: Kom överens och ställ in!

Visserligen missar jag här min chans till politisk karriär och en ohederlig pension, men jag låter Sveriges lycka gå före min olycka. Det är vad jag kallar Sverigevän.
Som vanligt är jag, som du vet, helt oegennyttig. Mitt valspråk, ”Hellre äter jag själv, än att jag ser andra svälta”, genomsyrar min politik.
Jag gav regeringen och Alliansen ett hårt ultimatum. Antingen kommer ni överens, eller också får ni lön och förmåner efter vad ni är värda. Inför detta hot tog det inte många dagar förrän de före detta bittra vännerna, nu dästa efter ett för rikligt intag av julmat, blev bästa kompisar.
Än en gång har jag i det tysta räddat Sverige och sparat många slantar åt invånarna i vårt avlånga frostbitna land. Jag sätter mitt lands framtid främst!
Nu hoppas jag bara på en riklig belöning från regeringen, oppositionen och Sveriges alla tacksamma invånare.

Hej så länge
Sverker
Leg. diplomat

HANDLINGSKRAFTIG I dessa svåra politiska tider krävs det EN handlingskraftig person. Med andra ord så krävs det en Sverker. Min överenskommelse accepterades välvilligt, efter ett lagom hot.

SKINGRAR Jag har lyckats med att skingra ovädersmolnen och en ljusning kan ses vid horisonten.

OMÖJLIGT Hur skulle man kunna ha val nu? Det vore ju alldeles omöjligt att sätta upp valaffischer, när det är tjäle i marken. Nej, lite mer skärpa kan vi faktiskt kräva av våra politiker.

Dagens ord på livets väg

Somliga tycker om att förstå det de tror på. Andra föredrar att tro på det de förstår.

Sverker
(2000–)

Årets längsta dag blev riktigt lyckad

OSYNLIG Nej, du ser inte mig. Nej, jag har inte varit och luktat på mina julklappar. Nej, jag försökte inte ta några i förväg.

Julafton och dagen före julafton är väl årets längsta dagar? Visserligen är de korta, men de känns som väldigt långa. Om man vet om att det finns paket till mig, vars innehåll säkert är ätbart, så tycker jag inte att man ska behöva vänta. Väldigt länge får man vänta, innan man får öppna.

Som brukligt är, så åkte vi och firade julafton hos min Per och den franska kattan Lucy i Mantorp. Alla julklappar lades i en hög, men de fick inte öppnas. Jag inspekterade högen, men var fanns mina julklappar. Inget luktade godis, frånsett ett paket till Per, som innehöll choklad. Så upptäckte jag mina paket. De låg inte bland de andra. Ingen litar på mig.
Så började alla äta massa god mat, utan en stackars Sverker. Men jag kan inte klaga på fördisken. Det var hela korvar, hela köttbullar och lite annat smått och gott. Ostkaka till efterrätt var inte dumt heller.
Så skulle husse titta på Kalle Anka som önskade God jul. Som vanligt somnade husse.
Sedan blev det julklappar. Alla fick utom Sverker. Men så fick jag också öppna mina, men jag fick inte äta upp dem. Lite smakprov fick jag och ett tuggben. Det senare tog över en halvtimme att gömma på ett bra ställe (=TV-soffan).
Dessbättre hade husse glömt min hundmat, så jag fick för en gångs skull riktig mat.
I det stora hela en riktigt lyckad jul, måste jag säga, även om jag fick vänta länge.
TACK ALLA SOM HAR SKICKAT JULHÄLSNINGAR OCH JULKLAPPAR TILL MIG!
(Fast min husse hade kunnat vara lite mer generös, tycker jag.)

Hej så länge
Sverker
Leg. tomte

ORÄTTVIST Massor med julklappar, men ingen till Sverker. Jag nosade igenom alla. Visst är väl det orättvist?

HJÄLPSAM Jag hjälper Agnes att hämta julklappar. Vi måste skynda oss, så jag kan få mina.

OÄTBAR Per verkade bli glad när han fick en gjutjärnsstekpanna av min Agnes. Det begriper inte jag, för den går ju inte ens att tugga på.

HJÄLPSAM Min Agnes var vänlig nog att hjälpa mig att öppna mina julklappar. De bästa julklappar man kan få. Alla var ätbara! Tack snälla!

GODHJÄRTAD Den röda katten fick också komma in och få lite julmat i julvärmen. Så godhjärtade är min Per och jag.

Dagens ord på livets väg

Rättvisa är som ett tåg som nästan alltid är försenat

Sverker
(2000–)

Kattproblemen i Mantorp måste få en lösning

ASOCIAL Så fort Lucy hade fått sin julklapp, så drog hon iväg med den. Hon återfanns i garderoben i arbetsrummet. Högt upp på en hylla, där låg hon och gosade med sim kattmyntfyllda mus.

Det finns alldeles för många katter i Mantorp. Det borde räcka med den franska kattan Lucy. Hon är nog, men vad värre är det finns flera.
Bland annat finns det en orange katt, som kommer till min Per och äter varje dag.

Min Per är väldigt snäll. Det vet du ju redan. Fast att han är så snäll, så att han låter oranga katter komma in och äta, det är att ta snällheten för långt. Speciellt i detta fall, då den främmande katten inte uppförde sig civiliserat.
Då är Lucy mycket bättre. Visserligen umgicks hon inte med mig så mycket. Hon tog sin amerikanska onödigt dyra julklapp och gick upp och lade sig i en garderob. Där låg hon och gosade med sin tygmus hon fick av mig.
Hur min julafton var, ska jag återkomma till efter jag smält alla intryck och all mat.
En sak lärde jag mig av den orange katten: Om sådana katter står med tjock svans och krokig rygg och dessutom fräser, så vill de inte bli slickade. Gör man det kan man få ett slag på nosen. Det gör lite ont.

Hej så länge
Sverker
Leg. kattspecialist

VARNING Släpp inte in sådana här katter. De äter upp din mat och de går inte att lita på. Dessutom slåss de gärna.

LÄRDOM Står en orange katt så här, med uppskjuten rygg, tjock svans och dessutom fräser. Då vill de inte ha en puss på munnen. Jag skulle bara vara snäll. Istället fick jag en rak höger på min nos. Då skällde jag.

Dagens dikt på juldagsmorgonen 2014

När juldagsmorgon glimmar
Jag vill till stallet gå
Där ska jag väcka kossor
Från vilan uppå strå
Där ska jag väcka kossor
Som jag kan valla få

Sverker
Poet (2000–)

GOD JUL TILL ALLA MINA LÄSARE

Idag önskar jag alla mina vänner på min blogg
En Riktigt God Jul

Senare idag önskar jag mig och dig riktigt många julklappar och mycket mat.

Om tomten läser det här, så vill jag påpeka till dig att jag har varit väldigt snäll under det gångna året, och därmed har jag kvalificerat mig för många julklappar.
Dessutom har det varit synd om mig, eftersom jag varit så mycket på sjukhus och genomgått en väldigt svår operation. Det bör ge minst ett par väldigt goda extraklappar.

Nu börjar det bli julstämning även hos mig

JULSTÄMNINGSFÖNSTER Lite snö här och det hade varit perfekt. Julstjärna i fönstret och i rummet ser man ljusen från den stiliga granen. Allt noga utvalt av min Agnes och mig.

Det var ju en väldig tur att jag organiserade räddningsresan för att hämta hem min Agnes från sjukhuset i Uppsala. Hade hon inte varit här, så hade det inte varit mycket juligare än vad det brukar vara vid midsommar. Adventsstjärnorna har nämligen en förmåga att bil kvar i mina fönster tills oktober ungefär.

Det blev en julgran och det blev lite andra saker också. Mest mat, sägs det, vilket ju är bra. Jag behöver mycket mat.
– Nej, nu räcker det Sverker. Du ska väl inte se ut som en julgris, säger min elaka husse när jag försynt vid julbordet brukar påpeka att det finns ett stort tomrum i min mage, så att det skulle vara lämpligt att ge mig lite mer av överflödet alla övriga vräker i sig på julaftonen.
Jag tror jag ska börja göra som kattan Lucy. Hoppa upp på bordet och äta från de andras tallrikar.
De mest lukrativa julborden är sådana som aväts när det finns små barn med. Jag minns med glädje hur det var, när Evan och Emily firade jul här. Det var nästan så jag blev mätt. Nästan.
I vilket fall som helst, så börjar det likna något som med lite god vilja kan likna julstämning här hemma hos mig.
Tyvärr har vi inte så många fina saker att hänga i julgranen. Min husse slängde dem, när han beslöt sig för att inte fira jul mer.
Då tänkte han inte på min Agnes och mig. Vi kan ändra på saker och ting.

Hej så länge
Sverker
Leg. julstämningshund

MORGON Hade du varit här klockan sex i morse, så hade du sett min och min Agnes gran exakt så här. Visst är det stämningsfullt?

TILLIT Det börjar samlas paket under granen, allt eftersom de blir inslagna. Jag vet att jag har fått två paket på posten, men inget av dem ligger här. Har husse ingen tillit till sin stilige västgötaspets?

SNÖKRISTALLER I fönstret mot sjön hänger det fina virkade snökristaller. Hur jag har fått dem, får du fråga Eloise om.

Dagens ord på livets väg

En tradition är bara en ursäkt för att få upprepa samma dumheter varje år.

Sverker
(2000–)

Inget julfint – men sedan kom Agnes

OSKYLDIG Nej, jag har ingen aning om hur julbocken har kommit upp från källaren. Jag har inte som uppgift att valla bockar.

– Här är färdigdekorerat. Inte en pryl mer kommer det upp!
Husse hade redan gjort julfint med två adventsstjärnor och en liten tomte. Det får räcka.
Sedan kom Agnes.

Helt plötsligt hade jag fått sällskap av en julbock i rummet.
– Vem har tagit upp den? Husse tittade på Agnes och mig. Vi var så oskyldiga så.
– Antagligen har den gått upp själv, eller också är det en liten tomte som har tagit hit den, föreslog de båda vännerna Agnes och Sverker.
– Jag vill ha en gran också, sade min Agnes bedjande.
– Det kommer inte en gran över min tröskel, så länge jag bestämmer här! Husse hade sin mest skrämmande kommandostämma.
Nu visade det sig att det inte är husse som bestämmer här. Vi – min Agnes och jag – hittade en lämplig gran som vi tog hem igår.
Idag satte vi i den granfoten som husses mormor hade när hon var ung en gång för länge sedan.
Nu har vi en gran inne. Precis som min Agnes och jag har bestämt. Imorgon får du se hur fin den har blivit.

Hej så länge
Sverker
Leg. julhund

FULAST Kanske inte världens tjusigaste julgran. Inte norra Europas heller. Inte ens Smålands finaste. Men det är så det kan vara i juletider.

FINAST Vår finaste gran! Både min Agnes och jag är nöjda. Bättre en gran, än ingen alls, som vi brukar säga.

TOMT Så fort granen kom in, så tittade jag efter om det fanns några julklappar till mig under den. Det fanns det inte. Jag hoppas på bättring där!

LJUS Redan efter sju minuter hade granen ljus. Nu är det bara resten som ska dit. Det fixar min Agnes och jag. Husse kan sitta och sura i ett hörn.

Dagens ord på livets väg

Förr tyckte jag att jag hade svårt för att bestämma mig, men nu är jag inte så säkert på det längre

Sverker
(2000–)

Mörkare än så här blir det inte

START Nu är jag på väg hemifrån på en kombinerad fotopromenad och motionstur för min husse.

Hemma hos mig är solen väldigt slö. Den orkar knappt sega sig över horisonten. Enligt min husse, så ska solen har vilat färdigt och blir piggare och piggare. Vi får väl se hur det går med det. Idag är i alla fall årets kortaste dag.

– Vi tar en promenad och tar lite bilder till din blogg imorgon, sade min fotograf igår.
Klockan hade hunnit bli gott och väl 37 minuter över två. Skymningen började lägra sig utanför, men snäll och lydig som jag är, så lydde jag gubben och följde med.
Vi gick in i skogen. Den onödigt dyra kameran smattrade hela tiden. Vad kommer det bli av det här? Ja, min undran var befogad. Ser du något på bilderna, så grattis.
Nu kommer snart årets kortaste dag att följas av årets längsta dagar. Det är dagen före julafton och julafton före julklappsutdelningen.
Även dagen före min födelsedag är osedvanligt lång.

Hej så länge
Sverker
Leg. mörkerfurste

SKOGEN Ser du mig i skogen? Det är inte lätt, när det knappt finns något ljus. Men det är så det är, när klockan börjar närma sig tre.

SKOGSVÄGEN Här är det jag som går på skogsvägen. Snart är jag ute på min väg och grannarnas julbelysning fungerar som fyrar i mörkret.

VÄGEN På vägen är det mycket ljusare, för där finns ingen skog som skymmer. Klockan är över tre och snart är det alldeles kolmörkt. Nu kan du ju skymta mig där jag går på den gropiga vägen.

Dagens ord på livets väg

I mörkret kan man skämmas över vad man gör utan att behöva skämmas.

Sverker
(2000–)