Agnes, det är dags att komma hem till Sverker

NATT Idag får du bara se en bild, men det finns en anledning. Om Agnes tittar på min blogg, vilket jag hoppas hon gör, så kan hon se att det är nästan ljust mitt i natten. I den smutsiga storstaden Toulouse har de visserligen massa lampor, men himlen är kolsvart. Dessutom finns det säkert så mycket avgaser, så min Agnes inte kan se några stjärnor. Nu hoppas jag att hon längtar hem rysligt mycket.
Kom hem Agnes. Här får du ljusa nätter utan lampor och stjärnorna syns. Dessutom finns jag här.
Kommer du hem ska jag inte nämna något mer om den stora grinden som attackerade min alldeles nya bil när du körde.

Hej så länge
Sverker
Leg. Agneslängtare

Dagens ord på livets stig

De roligaste kalasen är absolut de som man är bjuden till.

Sverker
(2000–)

Jag sätter Egon på ett svårt prov

HEMMIFRÅN Jag trodde nog att Egon skulle hitta ut ur trädgården själv. För säkerhets skull tog jag dock täten, så han inte gick ut på sin skogspromenad via husses sunkiga damm, som han gör om han får chansen. Då måste Egon duscha.

Den vanliga dagens morgonrutiner avbröts idag med att dörrklockan ringde. Den brukar göra det när det kommer någon. Idag signalerade klockan att Egon, resursmatte och resursmattes bror Calle befann sig på farstutrappan. Vad roligt! Egon sprang genast in, för att se om det fanns något vatten att dricka upp. Det fanns det. Sen försvann resursmatte och Calle. Så var det bara Egon, husse och jag, Sverker, kvar hemma.

När Egon och jag med gemensamma krafter nästan hade gjort slut på vattnet en stund senare, så tyckte husse att det var lämpligt att ta en promenad.
– Jag vill inte ha något skvättande på golven, sade husse surt.
Fast det var försent. Egon hade skvätt lite vatten redan när han av misstag satte tassen på fatet som vattenskålen står på. Skålen med kvarvarande vatten gjorde en snygg båge genom luften. Skålen landade uppochner och vattnet skvätte som sagt ut på golvet.
Jag ville visa Egon vad de hade gjort med min skog när jag var hos honom. Husse tyckte också att det var en lagom promenad, för Egon är gammal och orkar inte gå så långt.
Dessutom ville jag se om Egon hittar, nu när det ser lite annorlunda ut, eller om han har lika svårt för sig som husse.
Titta på bilderna, så får du se hur det gick.

Hej så länge
Sverker
Leg. ledsagare

LEDARHUNDEN Bara för att inte Egon skulle ta min stora väg bort så ledde jag honom in på den rätta, smala stigen. Egon väljer hellre den breda raka vägen där det kan komma bilar, som han inte hör. Farligt!

SLÄPHUNDEN Efter mig kommer Egon traskandes. Det måste kännas tryggt för honom att ha västgötaspets som leder honom på de besvärliga passagerna.

SPANARE Det var inte så länge sedan jag fick jaga bort tre älgar härifrån. Jag vill ju inte utsätta min gode vän för faror, så jag ser till att vägen är klar.

DUKTIGT Sista biten på min stig, den svåra och förändrade biten, fick Egon klara sig själv. Och kan du tro, efter bara ett par villospår, som han förirrade sig in på, kommer han här ut ur det som för ett par veckor sedan var en mörk skog. Det var väl både oväntat och duktigt av Egon! Egon han kan, det tar bara lite längre tid.

Dagens ord på livets stig

Jag kanske inte vann på hundutställningen igår, som jag inte var med i. Men jag segrar varje dag – för jag sprider glädje.

Sverker
(2000–)

Sällan har så mycket vackert skådas

UNDERBART Det är sällan man får se så här mycket vackert på en gång. En, två, tre… ja, räkna själv hur många västgötaspetsar du ser på samma bild. Vackrast av dem alla är tyvärr inte med på bilden. (Det var jag, Sverker, förstås.)

Det var hundutställning idag i Gränna. Det var en extra fin utställning, eftersom det var Specialklubben för Västgötaspets som anordnade den. Detta i sin tur innebar med automatik att det bara var västgötaspetsar där. Bättre och finare kan det inte bli.

Resursmatte, som har lite koll på saker och ting, tipsade husse om utställningen. Hon visste om den eftersom Britt-Marie och Åke, mina och hennes kompisar, var domare där i lydnadsdelen.
Alltnog, vi packade in husse, mig, resursmatte och resursmattes bror i min alldeles nya bil (den som Agnes bucklade till i Frankrike) och drog iväg till Gränna.
Vilken lycka! Massor, massor med västgötaspetsar. Så många har jag inte sett på en gång sedan Stora Västgötaspetsdagen i Falköping 2001.
Hur det gick för mig i lydnadsprovet och utställningen? Ja, jag var inte med och tävlade. Det hade inte varit riktigt snällt. Tänk dig om någon ställer upp i en biltävling med en Ferrari, när övriga deltagare hade gamla Folkvagnar från 50-talet. Så hade det varit.
Hur roligt hade det varit för de andra att tävla när segraren är given?

Hej så länge
Sverker
Leg. utställningsbetraktare

JÄVIG I centrum finner du mig, som alltid. På min vänstra sida står resursmatte och till höger Britt-Marie. Eftersom Britt-Marie och jag är gamla kompisar, så hade det säkert blivit prat om jäv när jag i överlägsen stil hade vunnit lydnadstävlingen. Det var nämligen Britt-Marie och Åke, en annan kompis till mig, som var domare där. Det var därför jag inte ställde upp.

TIPS Det är Marit som sköter Västgötaspetsklubbens hemsida. Naturligtvis är hon en trogen läsare av min blogg och jag var glad att kunna ge henne lite tips från ett proffs. Vi har faktiskt träffats innan.

STUDIER Jag och Fabian står och studerar vänster bakhjul på en Land Rover. Gemensamt kom vi fram till att hjulet verkar kraftigare än vänster bakhjul på min nya bil (den som Agnes bucklade i Frankrike). Fabian var snäll, och varför skulle han inte vara det? Han är ju en västgötaspets.

SHOPPING Normalt sett tycker varken husse eller jag att det är roligt att handla. Det är skillnad på min Agnes (hon som bucklade min nya bil i Frankrike), hon verkar ha svart bälte i shopping. Men här fanns det grejer att köpa – allt västgötaspetsrelaterat. Och vet du vad? Husse köpte en skylt till nya bilen (den som Agnes, ja du vet) och en t-shirt med en västgötaspets på.

IDOL Det är inte alltid lätt att vara så berömd som jag. Alla ville komma fram och hälsa på mig. Men det är sådant man får ta, noblesse oblige (=adelskap förpliktigar). Jag får tänka på hur roligt det måste vara för dem att kunna berätta att de har träffat den vackra och manlige, men ytterst ödmjuke, Sverker.

Dagens ord på livets stig

Ett passagerarplan är den enda bion som du inte kan lämna om filmen är dålig.

Sverker
(2000–)

Idag, den 17 maj, hurrar jag för Nordens största land Norge. Om man plattar ut fjällen.

Grannsämjan kräver att husse tar hjälp av en robot

GRÄSDJUNGEL Så här kan det bara inte se ut. Antingen har man en duktig husse, som med glädje tar sig an gräsklippningen. Eller också har man, som jag, en lat husse som gärna låter gräset växa kämpahögt. Det är i sådana lägen jag får skämmas inför grannarna. Men det finns en lösning.

Hemma skulle jag ha en ful och tovig gräsmatta om husse skulle sköta den. Nu är det så lyckligt att jag har en självgående och tänkande gräsklippare. Husse är varken självgående eller tänkande. Det är en av de många saker som skiljer husse från en gräsklippare.

Punkt ett för att min gräsklippare ska arbeta, är att den placeras vid sin laddare. Den punkten hade husse missat innan han for till Toulouse. Då är det tur att det finns en Sverker, som med hjälp av Egon fick resurshusse att placera klipparen på rätt plats.
Naturligtvis behövde resurshusse en hel del hjälp; var klipparen fanns, vilken sida som skulle vara upp och var man sätter på strömmen.
När han äntligen hade fattat det, så var det bara att sitta ner och se hur den lilla automaten arbetar.
Den är nästan lika flitig som jag, men den hörs inte lika mycket. Den skäller aldrig.

Hej så länge
Sverker
Leg. gräsmatteexpert

MASKINMÄSTARE När husse var hos min Agnes och hennes fula katt i Toulouse, så växte gräset som bara den. Jag och Egon beslöt att resurshusse skulle ta ut husses självskötande gräsklippare. Naturligtvis fick jag och Egon visa hur resurshusse skulle göra. Husse är så pantad att han trodde att gräsklipparen var så automatisk att den hade hoppat ut själv, när det var dags för den att klippa.

BLYG Klipparen är lite blyg, så den gömmer sig gärna bakom buskar, men du kan se hur den forcerar det höga gräset. Det är sådant som inte husse klarar av. Fast han går inte på elektricitet, utan mer på onyttigt godis. Han är också mycket fetare än gräsklipparen.

MODIG Om roboten är lite tjurig och kommer smygande för att attackera dig har du två alternativ. Du kan flytta på dig och låta den passera, eller du kan stå kvar och ta upp kampen. När den märker att det var en stilig och kraftig västgötaspets den riktade sin attack mot, vänder den genast och flyr.

KONTROLL Efter att den har hållit på ett par dagar, kan det vara lämpligt att okulärbesiktiga (=glo på) gräsmattan. Då kan jag se om den har skött sig, vilket den har för det mesta. Det gäller att få områdesanpassade gräsmattor.

Dagens ord på livets stig

Det spelar väl ingen roll åt vilket håll jag går. Måste man alltid gå åt något särskilt håll?

Sverker
(2000–)

Från fult till fint på 17 minuter

FULT Har man så här stora gjutjärnsgrytor, ska man antingen koka ärtsoppa i dem, eller så ska man plantera blommor. I vårt fall är det senare alternativet att föredra. Men inte är det tjusigt med grytor med vissna blommor i?

Trots vädret, så börjar det närma sig den tid på året då trädgården ska blomma lite. Hos mig är det med betoning på lite. Mycket lite. Sen kommer Agnes och då brukar det bli lite mer fart med trädgårdsskötseln.
Dessbättre för oss, så fick husse som en försenad födelsedagspresent massa blommor av hans snälla moster och morbror som bor granne på somrarna.

Nu hade husse steg ett i att få lite blommor i grytorna jämte dörren. Tror du att han högg tag i den lilla planteringsspaden direkt, han hade mottaget den fina presenten? Icke! Det gick en dag. Sedan gick det en dag till, men då var det jag som sade åt honom på skarpen.
Och tänk, bara 17 minuter senare hade vi det jättefint vid vår ingång.
Det är tur för husse att han har mig, som kan sätta lite fart på honom.

Hej så länge
Sverker
Leg. trädgårdsmästare

FÄRGGLATT Titta vad fina blommor husse fick av sin moster och morbror. Det är tur att de finns, annars skulle vårt liv vara mycket mer jordfärgat.

SORTERAT Nu går det inte att plantera blommorna hur som helst. De måste sorteras upp i storlek och färger. Under mitt kraftfulla befäl, så lyckades husse med den uppgiften.

TILLRÄCKLIGT Eftersom husse är lat, slö och allmänt okunnig, så ligger det inom mitt ansvarsområde att planteringshålen blir tillräckligt djupa och breda. Varje hål måste jag kontrollera, för det går inte att lita på honom.

FINT De här blommorna luktar inte särskilt mycket, men de är väldigt fina att titta på. Här ser du vad fint och trivsamt det går att göra med presentblommor och en kunnig arbetsledare.

Dagens ord på livets stig

Det är en stor slughet av mig, att jag så väl döljer min slughet.

Sverker
(2000–)

Vänder jag svansen till, händer hemska saker

UTSIKTSPUNKT Här kan du själv se vad som händer om jag vänder svansen till. Det jag står på var ett högt träd och bakom mig fanns en djup och mörk skog med andar i, ”The forest of the ghosts”

Husse var ju borta och då bodde jag hos Egon i några veckor. Jag kunde alltså inte sköta saker och ting hemma. Då passade förstås några på direkt, när de fick reda på det.

Mycket av min skog som fanns på ”Korta rundan” är bara borta. När husse och jag bara ska ta en liten kort nödvändig morgon- eller kvällssväng för att jag är nödig, så brukar vi gå den Korta rundan.
Du kan gå den på två sätt; antingen går du bara snett över vägen och in i skogen. Efter ett tag så svänger du till höger och går i ännu mera skog. Så småningom tar skogen slut och du kommer till gamla säterivägen. Då ska du svänga höger. Med automatik kommer du till vändplanen och då är du på min väg. Sväng höger och du kommer till mig.
Har du gått den vägen och kissat och bajsat duktigt, så får du ett mjukt tuggben när du kommer hem.
Det är också möjligt att gå tvärtom. Min väg först och skogen sedan. Det är tuggben som gäller vid hemkomsten då också.
Men nu när du går genom skogen, så tar skogen slut på ena sidan. Detta trots att det var skog där innan husse rymde iväg till min Agnes. Skogen är bara borta! Kvar finns bara lite kvistar och stubbar.
Istället har de byggt höga murar av jättestora vedträn jämte vägen. De har dessutom byggt en mur av kvistar.
Tänk vad det händer saker och ting när inte jag kan vakta.

Hej så länge
Sverker
Leg. misslyckad skogvaktare

SKOGSMUR Jag står på min väg. Bakom mig ser du skogen som de har gjort jättevedträn av och längst till vänster ser du en mörk och djup skog, Nej, det gör du inte längre, för den är borta.

DUBBELMUR Går du gamala säterivägen så omgärdas du av kvistmurar. En som är vissen, för den har legat där i många år och en som är ny. Den var en skog för ett par veckor sedan.

STIGFINNARE Det är inte lätt att hitta min skogsstig. Tittar du noga just vid min ståtliga svans, så kanske du kan se den. Jag kan nosa den, så jag får ledsaga husse så han inte går vilse.

Dagens ord på livets stig

Fastän jag är helt utan fel, så känner jag stor nöjsamhet i att lägga märke till alla andras. Bara det gör mig fullt sysselsatt.

Sverker
(2000–)

En tusan till västgötaspets

FÖRST Det här var första bilden av mig på min blogg. Det var bara för att du skulle kunna se vilken racerhund jag är och hur stilig jag ser ut när jag kommer så snön ryker.

Tro det eller ej, men detta är mitt inlägg nummer 1000. Tusen olika sidor har du att studera nu. Visst känns det väl bra? Dagens blogg är en liten, liten tillbakablick hastigt ihopsatt.

Det hela började för länge sedan när jag skrev i tidningen om mina resor. Den första serien handlade om min resa med min flock med husbilen, som jag hade. Då var jag i jättemånga länder. Ända till Italien faktiskt. Där var det varmt.
Den andra tidningsserien handlade om när min flock och min resursfamilj åkte kanalbåt i Frankrike. Där var det också varmt.

För att nå en mera spridd publik, så beslöt jag att vi kunde blogga om mina resor. Favorit i repris.
Sedan har det bara rullat på. Och det kommer att rulla på, har jag bestämt. Man kan ju inte bara sluta hur som helst. Är man bäst, så för det med sig vissa förpliktelser.

Hej så länge
Sverker
Leg. mästerbloggare

MEDELHAVET På den här bilden är jag bara ett år. Jag springer på en strand med medelhavet som dekorativ bakgrund. Hon med randig tröja är min ex-matte. Ser du hur sanden ryker?

KANALBÅT När vi åkte kanalbåt var det minsann varmt. Då var det gott med lite kallt vitt vin att svalka sig med. Om sanningen ska fram så fick jag vatten, det var bara de vuxna i flocken som fick vin.

DELIKATESSTÅRTA En mycket god tårta som husse gjorde åt mig när jag fyllde tio år. Det är det inlägg som har fått mest träffar från Google typ ”god tårta”, ”enkel tårta” och ”värdens bästa tårta”. Tänk vad de ska bli glada när de får ett fullständigt recept på denna delikatess.

TUFF Det här inlägget visade hur himla tuff jag är. Älgarna höll till tvärs över vägen och hade som vana att jaga folk. Husse lät mig valla dem till skogs. Tredje gången jag hade gjort det, så kom älgarna inte tillbaka. Jag förstår att de hade respekt för mig.

KOMPIS Egon är min allra bästa kompis. Han är femton år gammal och jag har känt honom nästan hela mitt liv. Det är hos Egon jag bor när husse hälsar på en ful katt i Toulouse. Å andra sidan bor Egon hos mig ibland.

BÄST Mina bästa minnen är när husse och jag åkte till farfar med mat varje dag de senaste två åren. Den här gången var Julia och min Agnes med också. Agnes larvar sig med Julias hår. Både min Agnes och Julia bor i Toulouse nu. De studerar, säger de. Jag sitter vid farfar, för ibland sa han ”hoppsan”, och en stund senare trillade det ner en godbit på golvet. Mycket fördisk blev det också. Nu är farfar död och jag saknar honom mycket.

Dagens ord på livets stig

Trots alla de goda egenskaper naturen har gett mig, kan jag knappast påstå att jag är helt fullkomlig. Jag är nämligen alldeles för ödmjuk.

Sverker
(2000–)