26 mars 2011

En dag i Sverker Västgötaspets liv II

Efter jag har haft min lilla powernap, för att samla och strukturera (=ordna till) mina skarpa tankar, är det dags för en lite längre promenad. Husse behöver all motion han kan få.
Är vädret dåligt för husse, det vill säga regn, kallt eller blåsigt, blir den längre promenaden kortare än lång. Är det ett för husse lämpligare väder, blir den längre promenaden i bästa fall längre än lång. Idag tog vi säteripromenaden med älgskyttebanan hem, beroende på att vädret var lite mitt emellan. Den är bara fem kilometer sådär ungefär och är alltså mitt emellan lång. Den är dock ganska omväxlande: väg, skogsväg, stig, väg igen, rakt in i skogen, stig och så avslutas den med vår väg.


HINDER Det här är ganska kul att hoppa över kullfallna träd på stigen. Husse vill att jag ska göra det flera gånger och då gör jag det. ”Kan du tänka dig att detta var en väg en gång”, sade husse och pekade på stigen. ”Här har jag kört bil när jag var ung.” Det säger han varje gång vi går där.



EX KOHUS Så småningom övergår den tidigare vägen till en nuvarande väg. Så är vi framme vid Tranås säteri. ”När jag var liten fick jag gå hit och hämta mjölk”, berättar husse och pekar på det stora huset, som en gång för länge sedan innehöll kossor. ”De hade mjölkmaskin”, upplyste husse mig och pekade på den gamla emaljskylten.
”Jag kom ihåg hur mjölkkannans hantag skar in i handen, när jag bad hem den”, fortsatte husse och sökte förgäves mitt medlidande för 60 års gamla sedan länge läkta plågor. Han tycker fortfarande synd om sig själv, varje gång vi passerar kohuset.



LITE TUR Idag när vi kom hem hade jag tur. Jag träffade Sheba och hennes matte. Det var faktiskt extra tur, eftersom hon precis ska till och löpa. Hon luktar så gott och väcker djuriska känslor inombords. Det har jag känt ett tag och det föranledde mig att ta en promenad till Shebas hus i förgår. Det blev lite pinsamt, när husse kom och hämtade mig med bilen. Han var arg, men det är en annan historia.
Istället för att ha kul med Sheba, tvingade husse mig att följa med honom in. Ibland sårar han mina känslor.
När vi har tagit en per definition längre promenad, kort eller lång, får jag ett tuggben när vi kommer in. Husse får en kopp kaffe.



Hej så länge
Sverker

Leg. personlig coach

Dagens ord på vägen








Dygd kräver vissa gränser.



Charles de Montesquieu
(1689-1755)

Sverker Västgötaspets
(2000- )

25 mars 2011

Ett stadsbesök

Ingen dag är den andra lik. Idag var dagen olik igår, till exempel.
– Idag ska vi åka till stan, Sverker, sade husse idag. Vill du följa med?
Självklart! Jag rusade runt lite i huset med mitt ben i munnen.
– Det är gratis sushi idag, förstår du Sverker sade husse.
Husse tillhör de kategorier människor som inte gärna missar något som är gratis: pensionärer och smålänningar.
– Sen kan vi posta brevet till Agnes också, sade han för att mest för att rättfärdiga stadsresan för sig själv.





VISDOMSORD Vi parkerade bilen vid Folkets Park, för där är det gratis att stå. Det innebar en liten skön promenad i snålblåsten. Jag stannade till. Men vad är väl detta? Hugget i sten stod det: ”WÅRDA DJUREN”. Detta måste betyda att djuren, särskilt hundar, ska få tillgång till fri hundmat och fria ben, samt långa promenader när de så önskar. I bakgrunden ser ni stadshuset. Det är där som ekonomiska medel (=pengar) ska frigöras, så att stadens fäders fullt berättigande önskemål kan verkställas. Kommunen hade ju ett överskott på 47 miljoner.

BESVIKEN Att åka till stan och få gratis sushi, betyder inte att vi åker till stan och får gratis sushi. Det betyder att vi åker till stan och husse får gratis sushi. Bara husse. Ingen Sverker. Det går inte alltid som man tror. Husse binder sin lilla Sverker utanför affären. Husse är nöjd och Agnes kommer att få sitt brev. Men det var tungt att vara västgötaspets..



SMASKENS Nu blir husse glad. Här står Ping och bjuder på sushi. Eftersom jag inte fick följa med, så vet jag inte säkert hur det gick till. Jag kan dock anta att husse, liksom alla andra pensionärer, knuffade undan alla andra i kön så han kom först. Så gör de. Det skulle inte heller förvåna mig om han gick och tog en till. Men, som sagt, jag vet inte säkert. Husse sa att sushin var god. Den ser god ut, men tog han med sig någon sushi till sin lilla Sverker, som så troget väntat utanför? Nej, det gjorde han inte.


Hej så länge
Sverker

Leg. stadsbesökare

Dagens ord på vägen






Jag är åtminstone blygsam nog för att erkänna att brist på blygsamhet är en av mina förtjänster.


Louis-Hector Berlioz
(1803-1869)

Sverker
(2000- )




Hej så länge
Sverker

Leg. världsbäst

24 mars 2011

En dag i Sverker Västgötaspets liv I

Ofta när jag möter mina beundrare så frågar de: Vad gör du hela dagarna Sverker? Hur får du tiden att gå?
Jag får även höra: Du har väl inget att göra? Bara äta och sova.
Så är det naturligtvis inte alls. Jag är en hårt arbetande västgötaspets. Från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Jag känner mig därför föranlåten att starta den spännande ”En dag i Sverker Västgötaspets liv”. Idag presenterar jag kapitel I.



HÄMTA TIDNINGEN När jag hör tidningsbudets bil, sådär klockan 5.17, så gör jag husse uppmärksam på att tidningen har kommit. Fastän det fortfarande är mörkt, så hjälper jag gärna husse att vakna. Han är så intresserad av nyheter. Jag brukar även passa på att låta mitt vatten (=kissa), när vi kommer ut. Sen bär jag in tidningen. När vi kommer in gör husse en kopp kaffe till sig, och vi går till sängs igen. Husse läser tidningen och tittar på morgon-tv. Han är så intresserad av nyheter. Jag somnar om.

FRUKOST PÅ GÅNG Framåt klockan åtta sådär gör jag husse uppmärksam på att klockan är åtta sådär. Det gör man bäst genom att krafsa på honom. Ibland får jag ta i ganska rejält, om han också har somnat. Husse klär på sig sin fula träningsoverall och vi går till köket. Nu tar husse alldeles för lite mat och lägger i min skål och slår på lite vatten. Sen tar han en näve havregryn och vatten som han sätter in i mikron och sätter på den. Det ska bli vår frukost, men först ska vi ut.

DISKRET Äntligen dags för dagens första promenad. Det är vanligtvis lilla rundan. Det gör inget, för jag har ganska bråttom hem. Maten väntar och den kan vänta för länge. Min mat sväller och husses gröt kokar. Jag gör snabbt och diskret det jag ska göra (=bajsa) och sedan går vi hem.




TACKAR ARTIGT Maaaaaaaaat!!!!!!! När vi kommer in får jag äntligen min mat, men först måste jag sitta fint och tacka. Det gör jag så gärna. Husse slevar i sig sin gröt och dricker ännu en kopp kaffe. Sedan fördiskar jag husses tallrik. Husse brukar nu sätta sig och läsa och jag måste ta igen mig efter allt arbete. Jag avslutar morgonpasset med en liten power nap, så jag är pigg och alert inför kommande ansträngande uppgifter.


Hej så länge
Sverker

Leg. dagsverkare

Dagens ord på vägen








Några av mina bästa manliga motspelare har varit hästar och hundar.


Elizabeth Taylor (1932-2011)

Sverker (2000- )

23 mars 2011

Vårtecken

VÅRTECKEN 1 Har du sett Sverker! Husse var i extas. Snödroppar. Detta måste undersökas närmare. Det var inte snödroppar, det var vita blommor. Detta är ett vårtecken, sade husse.

– Det börjar bli vår Sverker, sade husse glatt idag. Jag ser det på hur smutsiga våra fönster är och hur väl dina hårtussar syns på golvet.
Kul. Det är ju mycket att bli glad över, tänkte jag. Men jag viftade på svansen för att han skulle bli lycklig.
När vintern tar slut, så drabbar det alla. Det är därför det heter vår. Vintern är min.
– Låt oss gå ut i naturen för att skåda (=glo på) på vårtecknen, sade husse uppmuntrande till sin ståtliga västgötaspets. Det ska bli kul och se vad vi kan hitta för kollektiva (=gemensamma) tecken, tänkte jag, så jag var med på noterna.







VÅRTECKEN 2 Nämen titta! Myrorna är ute. Kan man tänka sig hur glad husse blev över att se de små insekterna. En fördel med vintern är just att det inte finns några myror. De kryper nämligen upp på mig och de kliar. Det kan vara ett elände att bli av med dem. Detta är ett vårtecken sade husse.

VÅRTECKEN 3 När snön har smält i skogen kan jag vårrusa. Då springer jag fram och tillbaka. Det är jättekul. Husse får ju inte precis bättre fart. Detta är ett vårtecken tänkte jag.

VÅRTECKEN 4 När snön smälter blir det stora vattenpölar på min skogsväg. När det finns vattenpölar är det alltså vår skogsväg. När jag var liten grävde jag kanaler mellan pölar och byggde dammar, sade husse upplysningsvis. Jag tycker inte om dem. (Egon tycker det är kul att bli blöt om fötterna.) Detta är ett vårtecken, sade husse.

VÅRTECKEN 5När vi kom hem, gick vi in i uterummet. Där surrade det en fluga vi de smutsiga fönstrerna. Detta är ett vårtecken, sade husse.

Vårtecken är alltså: smutsiga fönster, dammiga golv, vita blommor, kliande myror, gyttjiga vägar och flugor.
Snart blir det sommar. Och den är bara min.


Hej så länge
Sverker

Leg. vårspanare

Dagens ord på vägen






Jag, liksom de flesta författare, betraktar sanningen som min dyrbaraste ägodel; jag är därför snål med att utnyttja den.


Mark Twain (1835-1910)
Sverker (2000- )

22 mars 2011

Äntligen hemma

MIN TUR Jag förstår att Egon var avundsjuk på mig. När hans husse och matte hade lastat ur lite flaskor från souvenirbutikerna, passade Egon på att hoppa upp i sin ihoptejpade bil. Nu är det min tur att resa, tyckte Egon! (Har ni tänkt på vad han är lik Ådi i Katten Gustaf?)

Vi hade åkt färdigt i den fulaste båten som trafikerade det franska kanalsystemen. Snart hade vi också åkt färdigt bil. Jag var avmaskad och därtill besiktigad med högsta betyg. Nu skulle det bli skönt att få åka hem. Det är inte så varmt hemma, nämligen. Och så har jag ju Egon där.

Så var det bara transport hem via det obligatoriska tankningsuppehållet i Luxemburg kvar. Det är inte så roligt att åka på Autobahn. Det blir lite långtråkigt när det inte är några städer som jag måste kontrollera, så jag sov mest hela tiden. Vi stannade lite då och då för rast. En gång stannade vi för att sova. Det var bara jag som sov i vår bil. Lillmattarna vilade bara ögonen.
I Helsingborg fick jag och lillmattarna stanna i bilen när husse och matte gick till tullen. Det är mycket viktigt att gå dit. Tullhussen var inte alls intresserad av att se mig och min fina tatuering i örat, utan bara alla papper i min pärm, så han kunde stämpla. Så var det med den kontrollen! Sen har vi fått hit dvärgbandmask också.
Nu längtade jag bara hem till min alldeles egna säng. Den är trots allt skönast. På grund av min godhet så lät jag också husse och exmatte sova i min sköna säng, även om de hela tiden försöker ta mina kuddar och ändrar på min bäddning.


Hej så länge
Sverker

Leg. resenär

Dagens ord på vägen






Allt som jag verkligen skulle vilja göra är antingen omoraliskt, olagligt eller fettbildande.



Alexander Woollcott
(1887-1943)
Sverker (2000- )

21 mars 2011

En lovande afton


Egon bjöd in mig på fest till sig i lördags. Min resurshusse och resursmatte bor hemma hos Egon, så de är hans husse och matte. På lördag, ungefär kockan sex, kom Egon och hämtade mig och husse i sin bil. Både Egon och jag var snabbt upp i Egons bil. Nu var det ju fest på gång hemma hos Egon. Egon lät sin husse köra bilen.
Jag såg fram mot en riktig helafton. Oj, vad kul och vad gott det skulle bli.


LOVANDE Blir den här bra Sverker, frågade resursmatte mig så fort jag kom in genom dörren. Jo du, den luktar förträffligt, tänkte jag. Även om jag gärna skulle ta den rå, men tillagad av resursmatte skulle ju inte göra den sämre. Det riktigt vattnades i munnen.

FÖRNEDRING Det här var vad jag råkade ut för sedan. Resurshusse klippte mina klor. Det är inte kul. Varje gång jag hör att han klipper, piper jag till. Jag vet att det kan göra ont. Det har det gjort en gång för många år sedan. Egon tröstar mig. Han är en riktig kompis. Som belöning efteråt fick Egon och jag varsitt tuggben.

GOD DOFT Flocken ägnade sig åt att göra mat. Ni kan inte föreställa er hur gott det luktade. Här står de och vispar upp goda dofter från det som ska bli riktig bearnaisesås. Husse fuskar med pulver han, men fusk ägnar sig inte min resursmatte åt när det gäller att laga mat.

MÄNNISKOPORTION Så här såg det ut på husses tallrik, när han hade skyfflat åt sig av den väldoftande maten. Han borde tänka lite mer på sin figur och lämna mer till mig. Det var inte utan att jag såg fram emot att få fördiska. Kött, bearnaisesås, potatis och så lite inte så viktiga grönsaker.

RABARBERPAJ Det är inte utan att jag hade kunnat klara av lite rabarberpaj med maräng och glass också. Men hur tror ni det gick? Jo, hela kvällen mynnade ut i en grym besvikelse. Ingen tappade mat på golvet. Ingen fördisk. Inget alls. En totalt bortkastad kväll, frånsett att jag fick umgås med Egon. Hela kvällen frestades jag av de underbaraste dofter, utan att få något. Är det rätt att göra så mot en hund?


Hej så länge
Sverker

Leg. svältkonstnär

20 mars 2011

Dagens ord på vägen







Okunnighet, lättja och dåligt minne har betytt mycket för min framgång.


Sverker (2000- )