13 augusti 2011

Hej då till farfar

FACIT Agnes, som är ute på sin hejdåturné, ville ha en bild på sig och farfar. Vem skulle inte vilja det. Farfar är hela 97 år gammal. Agnes är också gammal. Hon är 21 år. Jag är 11 år gammal. Det är finast. Så här blev bilden. Tycker du den är fin?

Agnes ska ju lämna mig och husse till förmån för sin fula katt i Toulouse. Då ska man säga hej då till många. Igår var det farfars tur.

Först började Agens dagen med att plocka blommor. Farfar tycker om blommor. Agnes har alltid med sig blommor till honom. Det började hon med när hon var ett år. Numera har blommorna skaft också.
Eftersom Agnes ville ha en bild på sig och farfar, tog hon även med bästa saxen. Vad ska den vara till, undrar du säkert?
– Jag vill att farfar ska vara fin i håret på bilden, så jag får klippa honom först, sade Agnes till mig när jag tittade frågande på henne.
När farfar var nyklippt och fin, så skulle det fotograferas. Det här blir jättebra, tänkte jag och hoppade upp i farfars knä för att pussa honom.
– Ner Sverker, sade Agnes, inte utan viss skärpa i rösten.
Men en bild blev det ändå. Det verkar på farfar som han inte vill ha någon puss. Märkligt.

Hej så länge
Sverker

Leg. fotogenisk


HÅRFAGER Innan Agnes lät sig fotograferas med farfar, ville hon att han skulle vara stilig i håret. Hon både klippte och ryktade honom. Du kan inte ana vad fin han blev, men jag har tjockare hår.

BÄST Här har du den bästa bilden. Farfar får en puss av den bästa hund han vet och Agnes ser glad ut. Antagligen blir hon lycklig när hon ser hur fin jag är.

Dagens ord på vägen




Det finns tre perioder i livet: Ungdomen, medelåldern - och "så pigg du ser ut"


Nelson Rockefeller
(1908–1979)
Sverker
(2000– )


12 augusti 2011

Hejdådax för Agnes

SYSKON Här gör sig syskonen Agnes och Per redo för att ta sig an pizzorna. Jag hoppades att de inte skulle orka äta upp allt. Mina förhoppningar slog in, men jag hade orkat mera.

Snart, mycket snart, åker Agnes hem till sin fula katt i Toulouse i Frankrike. Man skulle inte få göra så. Det skulle vara mycket bättre att hon stannade kvar hos mig.
Igår åkte vi till Mantorp, så att Agnes kunde säga ”Hej då” till sin bror Per. Han är min lillhusse.


Det var faktiskt tur att vi åkte till Mantorp. Där fanns det nämligen pizza. Det hade vi inga hemma hos oss. Pizzan kommer inte av sig själv, utan alla – frånsett lilla Sverker – försvann. Jag vaktade Pers hus. När de kom hem så var de inte ensamma utan hade tre pizzor med sig. Svensk husmanskost när den är som bäst.
Efter maten hyfsade jag faten. Många goda rester var det gott om.
Sedan övergick Agnes och Per att leka med hans nya dator och husse och jag gick ut på en promenad i den fula orten.
Sent, sent åkte vi hem. Alla var mätta, men ändå lite ledsna. Det är jobbigt med ”Hej dån”.

Hej så länge
Sverker

Leg. avskedstagare


RESTER Lite rester blev det. Jag ligger redo att attackera tallrik nummer två. Den var Agnes. Godast rester fanns det på Pers tallrik. Mera kött.

MEDELVACKERT Agnes tycker att Per har så fin utsikt från sitt stora fönster i stora rummet. Nja, jag vet inte det. Visserligen fanns det ett par rådjur att titta på, men de går knappast att äta.

VACKERT Utsikten över Pers matbord var väldigt vacker. Det är så här det ska se ut. Vad som fattas är en västgötaspets, jag, som står på bordet och äter pizza. Det hade varit en riktigt vacker syn.

NIGHT Det här är Mantorp by night. Pers hus syns inte, men det är likadant. Alla hus är likadana. De ståtliga tistlarna till vänster är Pers. Hans grannar har inga tistlar alls i sina trädgårdar. De är kanske inte lika skickliga odlare som min Per.

Dagens ord på vägen



Varför kan vi inte få alla personer i världen som vi verkligen tycker om till ett och samma ställe och sen stanna där? Jag gissar på att det inte skulle fungera. Någon skulle gå. Någon går alltid. Och då skulle vi vara tvugna att säga hejdå. Jag hatar farväl. Jag vet vad jag behöver. Jag behöver flera Hej.
Sverker
(2000– )


11 augusti 2011

Här städas det

INREDNINGSSPRIDNING Så här kan det se ut ibland när Agnes är i farten. Allt som fanns i bilen ligger spritt på gräsmattan. Det är nämligen så att bilen ska bli fin. Just här dammsuger Agnes under min sakkunniga ledning.

Det är väldigt vad Agnes lekkamrater kan håra ner. Du kan inte ana hur hårig vår bil var inne, när Agnes tog bort mitt fina rutiga skydd.

Som tur är så är Agnes en rekorderlig flicka. Under sommaren har hon lånat min bil då och då för att skjutsa sina kamrater. Då tar hon bort mitt skydd, men det kanske hon inte skulle ha gjort. Hennes lekkamrater fäller vansinnigt mycket. Det såg ut som jag hade ett pälsbaksäte!
Och golvet ska vi inte tala om. Husse behöver inte skaffa någon extrasand till vintern. Det fanns tillräckligt i bilen.
Agnes dammsög. Agnes putsade. Agnes tvättade. Nu är bilen jättefin både ute och inne.
Hoppas hon inte skjutsar några fler kompisar, nu när bilen är så fin.

Hej så länge
Sverker

Leg. biltvättare


HÅRIGT Baksätet var fruktansvärt ludet. För att intetala om golvet. Hela bilen var luden. Det är synd att Agnes lekkamrater fäller så mycket. Annars är de väldigt trevliga. Agnes får verkligen kämpa med dammsugaren för att få med varje hårstrå.

GNUGGA Du måste ta i ordentligt och inte glömma ett enda ställe. Jag instruerar Agnes hur hon ska få bilen skinande ren. Tur att jag finns.

FLUGOR Ibland när vi är ute och åker, så försöker en fluga landa på vår bil. Det är inte så himla smart, för de går sönder och fastnar på lacken som en liten trofé. Det är nu ingen prydnad för en för övrig ren bil, så Agnes sprutar bort dem med högtryckssprutan.

Dagens ord på vägen





Att vara bäst i världen säger egentligen inte så mycket med tanke på hur den ser ut.


Sverker
(2000– )


10 augusti 2011

Resursmatte kan trolla

DUMMA De här skorpionerna är inte riktigt snälla. De nyps i nosen. Både Egon och jag fick erfara att dessa djur kan vara ack så lömska. Å andra sidan kanske man inte ska sticka nosen alltför djupt ner i balja med levande skorpioner.

Idag var jag hemma hos min resursmatte när hon trollade. Hon hade en stor balja full med blåsvarta skorpioner. Dem skulle hon förvandla till röda kräftor. En sådan konst är inte lätt. Man måste nämligen kunna trolla.

Både Egon och jag var intresserade av vad det var som kröp i den röda baljan. Jag visste naturligtvis var det var, eftersom jag redan har mött skorpioner i Italien. Resursmatte och husse påstod att det var kräftor, men där ljög de. Jag vet att kräftor luktar dill och är röda.
Men nu kom det märkliga. Resursmatte lade skorpionerna i kokande vatten, och vips var de röda. Sen bytte hon kastrull, och vips luktade de dill. Skorpionerna hade blivit till kräftor.
Huruvida hon uttalade någon trollformel vet jag inte, men det är troligt. Hon sade den i alla fall så tyst, så inte ens mina känsliga öron kunde uppfatta något.
På fredag är det kräftkalas och då hoppas jag bli vid ett par kräftor. Eller alla.

Hej så länge
Sverker

Leg. trolleriiakttagare


SKORPIONER Dessa varelser ska du se upp med. De nyps med sina klor. Om du vill lukta på dem, så ha nosen på behörigt avstånd. De nyps utan förvaning. De fräser inte ens innan de går till attack.

KRÄFTOR När skorpionerna har tagit ett varmt bad, blir de väldigt beskedliga. Rent av goda. De har nu omvandlats till kräftor. Nu kan du nosa på dem utan att riskera att din nos ska bli röd som en kräfta. Faktum är att du kan äta dem. De är riktigt goda. Jag ser fram mot fredag, då jag ska försöka stjäla en – eller flera. Då ska det nämligen vara kräftkalas.

Dagens ord på vägen

Denna ofrånkomliga plikt att iaktta sig själv;om någon annan iakttar mig, måste jag naturligtvis också iaktta mig själv; om ingen iakttar mig, måste jag iaktta mig själv ännu närmare.


Franz Kafka
(1883–1924)
Sverker
(2000– )




9 augusti 2011

Sötast just nu

SÖTAST Visst är hon söt? Hundvalpen menar jag. Hon heter Tessie och är bara 10 veckor gammal. Flickan är söt också, hon är matte till Tessie och heter Isabell. Vem som är stiligast, behöver jag väl inte nämna. Det är ju jag, Sverker, förstås.

Ibland när jag är ute och går, så hittar jag något som är riktigt sött. Ta till exempel för ett par dagar sedan. Då hittade jag Tessie. Hon är bara tio veckor gammal. Jag är elva år.
Tyvärr – för henne – var hon inte riktigt vaccinerad ännu, så hon fick inte leka med mig. Men det kommer väl andra tider.
Hon har mer otur. När jag var en valp, så blev jag en västgötaspets. Hon kommer bli en Shetland Sheepdog. Men hon var väldigt söt i alla fall.
Jag vet dock en valp som var betydligt sötare. Titta gärna här, så ger du mig rätt.


Hej så länge
Sverker

Leg. valpälskare


GULLIGT Att gosa med en lite hundvalp är jättegosigt. Tyvärr fick inte jag göra det. Jag undrar om lillmatte är rätt vaccinerad?

Dagens ord på vägen




Den late undviker med flit varje sysselsättning.


Sverker
(2000– )


7 augusti 2011

Kusinbesök från förorten

HOS FARFAR Här sitter vi hos farfar. Kusin Anns pappa var farfars bror. Så kan det vara. Först och främst så ser ni mig. Jag visar ett visst intresse för den goda citrontårtan med marräng på, so Agnes så förtjänstfullt har bakat. Jag fick bara slicka talltikarna. Sen kommer Agnes och sedan Kusin Ann. I fåtöljen längst bort sitter farfar och språkar med mig och flickorna.

Det är en sak som är konstigt med husses släktingar. Väldigt många av dem heter kusin i förnamn. Ännu mera konstigt är att de har förnamn som efternamn. I grannhuset finns det ibland en Kusin Robert, eller en Kusin Katrin.
Nu senast var det en Kusin Ann och hälsade på.


Kusin Ann bor i Stockholm. Det är en av Tranås större förorter. Jag har varit där flera gånger, så jag förstår Kusin Ann så väl att hon vill därifrån. Vill man det, så kan man lämpligen komma till mig.
Det var allt för idag, ty just denna dag är jag lite – om inte slö, så arbetsovillig.

Hej så länge
Sverker

Leg. släktkär


PS. De kassa bilderna beror på att husse blötte ner sin kamera, så att den inte längre fungerar. Så det är iPhonebilder istället för Nikonbilder. DS.

JAG OCH MITT BEN Det första jag gör när jag kommer till farfar är att hälsa på honom. Sedan springer jag och hämtar mitt ben. Det har jag gömt på ett hemligt ställe. Sen kan jag ta en liten sovpaus, som jag gör på bilden. Innan vi går så gömmer jag benet på en ny hemlig plats tills nästa besök. Fiffigt va?

FARFAR Är det inte farfar som sitter här? Jo det är det. Han sitter och pratar med Kusin Ann, men hon syns inte på bilden. Men så var det.

PÅ PERRONGEN Ibland så stannar det tåg i Tranås. Normalt sett så kör de förbi. De transporterar nämligen bara Stockholmare till Sveriges största städer. Men det tåget som Kusin Ann skulle åka med var ett länstrafiktåg. De går bara korta sträckor och Kusin Ann skulle bara en kort sträcka. Vill man åka tåg längre sträckor och bor i Tranås, så får man åka bil istället. Det går mycket fortare och blir oftast billigare.

Dagens ord på vägen




Framgång är konsten att göra misstag utan att någon ser dem.


Sverker
(2000– )