22 december 2012

Stressigt iför julens ankomst

MÅNGA Ju fler händer, desto större risk för misstag. Exempelvis råkade de stansa ut katter från pepparkaksdegen. Det kunde ju aldrig vara meningen. Vem skulle vilja äta en sådan ful pepparkaka?

Jag fick flera bilder från husse, efter gårdagens lapsus. Det var attan att kattan kom in och störde igen. Men så kan det vara ibland.
Idag ska jag bara berätta lite om de amerikanska julsederna som husse har berättat om.


Ibland, när det är jul till exempel, tar man fram sin receptsamling och blandar till en pepparkaksdeg. Den ska vila ett dygn i kylskåpet, men husse säger att man måste smaka då och då, för att kontrollera att den inte har förstörts. Det är så man gör i USA.
Nästa dag kan man hämta en Evan, en Emily och en husse. Sen sätter man dem att kavla och stansa ut fina pepparkaksfigurer. Det finns även fula pepparkaksfigurer, som du såg igår.
Figurerna läggs på en plåt och enligt en gammal amerikansk tradition kör man in plåten i ugnen i fem minuter.
I Amerika gör man också knäck och kola, men det är mest Davidar som gör de amerikanska godsakerna. Nu fattas det bara att göra lite marsipanfigurer och lite annat innan det kan bli en riktig amerikansk jul.
Hej så länge
Sverker

Leg. julhund

PEPPARKAKSTEAMET Min Evan, min Emily och min husse står och kämpar för att kunna göra en riktig trivsam amerikansk jul. Det gäller att hålla på traditionerna!

KNÄCKDAVID Vid spisen står David och kokar knäck. För att den skulle bli riktigt bra, hade husse med sig sirap från Tranås. Amerikansk sirap förmodar jag. Den kanske inte finns att köpa i USA.

Dagens ord på livets väg





Inget är mer trist än att vakna på julafton och inte vara ett barn.


Sverker
(2000–)

21 december 2012

USA är drömlandet för katter

VACKER Eftersom amerikanska katter inte är lika vackra och graciösa som vi franska katter, så visar jag dig en bild så du vet hur en fulländad katt ska se ut. Som av en händelse föreställer bilden mig. Je suis une très beau chat!

Nu blir nog Sverker gramse på mig, när jag tar hans blogg i anspråk. Men jag tycker att det skulle vara en välgärning mot hans läsare att ha lite vettiga saker på bloggen som omväxling.

Som du kanske läste, så påstod Sverker att han hade fått opublicerbara bilder från min styvhusse. Så var inte alls fallet. Tvärtom. Det var bilder som var synnerligen angelägna att göra kända för större allmänhet.
Anledning till Sverkers minst sagt avoga inställning, är att bilderna föreställer kattliv i USA. De berättar om hur katten Boots, 18 år, framlever sina dagar.
Jag kan bara säga det att när styvhusse kommer hem, är det vissa saker som måste ändras omedelbart.
Hej så länge
Lucy

Leg. hackare

BOOTS Så här kan en 18 år gammal katt se ut, om han bor i Seattle. Lägg märke till att amerikanska katter har blåa klor, som klapprar när de går på golvet. Om det inte är heltäckningsmatta förstås. Amerikakatter kan inte klättra i trän. Det kan jag.

MYSIGT Alla amerikanska katter har en egen bädd framför den öppna spisen, där de kan sitta, eller ligga, och njuta av värmen. De har också fina juldekorationer omkring sig. En snögubbe och julbockar. Till vänster skymtar du lite paket under granen. Det finns många fler. De är nog samtliga till Boots, tror jag. Jag kräver omedelbar ändring hemma hos styvhusse.

TV-SOFFA När det så är dags för TV, så slipper amerikanska katter trängas med styvhussar och västgötaspetsar. Nej, de kan gå upp och lägga sig på en varm, mjuk och skön kudde. Det är så det skall vara!

HYLLNING Amerikanska katter hyllas på många sätt. Ta till exempel dessa pepparkakor. Det är katter det – färdiga till språng. Ser du någon styvhussepepparkaka eller någon västgötaspetspepparkaka? Nej, jag tänkte väl det.

Dagens ord på rekorddagen

Nu över en kvarts million klick på min blogg

Jag slår nya rekord varje dag, men ibland är det milstolpar som passeras.
Jag blir lika förvånad varje dag att jag inte har fler läsare, men det är inte lätt att hitta den mest skinande guldklimpen i det stora grustag som är Internet.
Men ett stort tack till alla mina trogna läsare, att åtminstone ni har förstånd nog att läsa mina inlägg.




Jag brukar ofta få komplimanger och blir lika generad varje gång. Jag tycker alltid att det finns mer att säga.


Sverker
(2000–)

20 december 2012

Rapport från Gulagarkipelagen

PLÅGSAMT Där ligger kycklingarna och där står jag. Tror du jag får smaka en endaste liten bit? Inte! Inga smulor från bordets överflöd kommer mig till del. Så nära och så långt borta.

Här kommer en rapport från Gulagarkipelagens Tranåsfilial.
Jag har lärt resursmatte att skriva på datorn. Varken hon eller resurshusse är så duktiga på det, men jag försöker lära dem. Det är inte lätt att diktera under så hemska förhållanden, som du förstår.

Det är hemskt här hos resursmatte och resurshusse. Visserligen slipper jag Lucy, och det fanns inte heller någon Archie här, men annars är det botten.
Dessutom har jag hittat resurshusses säng och återtagit kontrollen över den, men det är bara små ljuspunkter i mörkret.
Jag får inte fördiska hos min resursfamilj. De hävdar helt felaktigt att jag mår bäst av att äta torrfoder. Både resursmatte och resurshusse säger att de har gått utbildning till hundinstruktör, men det måste vara en riktigt dålig utbildning som inte tar med det som är viktigast för hundar, MAT! Mycket mat och god mat.
Du kan tänka dig hur det känns att stå och lukta på resursmattes goda kycklingfilé och bara få lukta utan att få smaka på den minsta lilla bit.
Jag är så utmärglad så att jag knappt orkar med att vakta huset fast vallgraven håller på att fyllas igen. För att visa att jag inte helt släppt mina plikter har jag med en bild på hur jag vaktar huset, men den mesta tiden ligger jag fullständigt däckad av matbrist och orkar inget.
Inte ens när vi är ute och går i snön blir det mycket bättre. Jag fick en liten godisbit när jag gått upp på en sten, men med tanke på hur hög stenen var och hur mycket snö det var på den, var det ingen energivinst, snarast tvärt om.
Hej så länge
Sverker

Leg. lidare

UTMATTAD Den ständiga näringsbristen gör mig fullkomligt utmattad. Det är inte konstigt att jag ligger fullkomligt utslagen på golvet. Några rejäla fördiskar, skulle säkert väcka livsandarna igen.

STENKLÄTTRING Att klättra upp på stenar, brukar ge mig ett välkommet näringstillskott. Men inte nu! Trots att jag fick kämpa för att bestiga denna sten, så belönades jag med en sådan liten godisbit att näringstillskottet hamnade på minus.

VAKTHUND Trots mitt lidande är inte jag den som sviker mina plikter. Jag fattar då och då post vid fönstret för att vakta, även om krafterna tryter. Plikten framför allt.

LÅNGSAMT Det är så jobbigt att diktera att jag måste lägga mig ner. Det är kombinationen av resursmattes långsamhet och min svält. Men jag kämpar på för din skull.

FÄRDIG Ja, så var diktamen färdig för denna gång. Jag är precis färdig och slocknar utmattad i soffan.

Dagens ord på livets väg






Hellre äter jag själv, än jag ser att Lucy och husse svälter.


Sverker
(2000–)

19 december 2012

Världens bästa upplysningsexpert korar vinnarna

OMRÅDET I år var det ett område som hade valts ut att deltaga i tävlingen om ”Det ståtligaste upplysta huset”. Området heter, som du kan se, Laurel Crest. Skylten deltar inte i tävlingen.

Husse tyckte att det var hans uppgift att utse det stiligaste huset i området där min David, min Stephanie, min Emily och min Evan bor.
Naturligtvis klarade han inte av det, utan han bad mig om hjälp och skickade bilder på kandidaterna. Dessutom skickade han med några oanständiga bilder, som jag av moraliska skäl inte kan publicera.


Jag har beslutat att tävlingen ska vara rättvis och demokratisk. Det är också viktigt att de som röstar är kunniga i juldekorationsfrågor och fullkomligt opartiska.
För att man ska vara säker på att juryn inte påverkas otillbörligt, beslöt jag om sluten omröstning. För att riktigt säkerställa en extrem hög kvalité på juryn, är jag den ende medlemmen av densamma (juryn alltså). Husse eller Lucy eller någon annan okunnig person har inte fått någon rösträtt.
Omröstningen gick till så att juryn (=jag Sverker), röstade på vem vi (=jag) ville ha som etta, tvåa och trea.
Sedan sammanräknades rösterna enligt ett komplicerat system, som jag inte redogör för. Du skulle ändå inte fatta det.
Till slut låg resultatet färdigt. Det var jag som ordförande för juryn som tillkännagav resultatet. Det var riktigt spännande att få höra vem som skulle vinna. Du kan se på bilderna hur det gick.
Juryns beslut var för övrigt enhälligt.
Hej så länge
Sverker

Leg. upplysningsexpert

UPPLYSNINGSEXPERT För att kunna bedöma vilket hus som är stiligast, över där i Amerika, var husse tvungen att anlita en verklig expert. Någon tillräckligt kompetent jury fanns inte att tillgå på den sidan Atlanten, utan husse fick leta runt i hela världen. Den givna juryn blev förstås jag, Sverker. Vem hade trott något annat.

GULD Här har vi den givne vinnaren. Titta på den stiliga snögubben, polkapinnarnas klara färger, för att inte tala om resten av lamporna, som är så smakfullt placerade. En IKEA-stake i fönstret i husses rum är ett unikt grepp i detta område. Tänk att det hampade sig så att detta är min Davids hus. Vilken tur och lycka. Ett stort grattis till min David, min Stephanie, min Evan och min Emily både till förstapriset och till att bo i detta så tjusigt upplysta hus. (Att just detta hus vann, har inget att göra med att ägarfamiljen tillhör min familj.)

SILVER Bättre än så här kan man knappast välja dekorationer. En stor upplyst hund är en given vinnare, men konkurrensen var stenhård, så det blev bara ett hedersamt andrapris för detta vackra hus. Hade hunden varit en västgötaspets, eller jag hade varit släkt med de som bor där, hade förstaplatsen varit given.

BRONS Jag tycker nog att dekoratören har haft lite svårt att bestämma sig. Snögubbe, hund och en karusell som snurrar. Inget riktigt dominerande. Men det blir naturligtvis ett stort plus för hunden, och just den ger huset den välförtjänta tredjeplatsen. Även här hade en illuminerad västgötaspets bättrat på placeringen ett par steg.

Dagens ord på livets väg




Jag är större än stjärnorna, för jag vet att de är där uppe, och de vet nog inte att jag är här nere.


Sverker
(2000–)

18 december 2012

En försmak av en dekorativ jul i Amerika

SNÖGUBBSPROMENAD Ibland tar sig tydligen snögubbarna en promenad i trädgårdarna. Så kan det vara i USA. Det är också lustigt att det finns snögubbar, med tanke på hur grön och snöbefriad gräsmattorna är. Efter snögubben kommer Stephanie.

Nu har det hänt igen. Husse har skickat bilder till mig. De är tagna hemma hos min familj i USA – säger husse. Jag kan inte gå i god för detta, eftersom jag inte får följa med dit. Min husse är så snål.

Idag kan du se lite grand hur det kan te sig i USA. Husse har lovat att återkomma med mer lysande bilder, bara det slutar att regna. Det har det inte än, eftersom det är i Seattle. Frågan är om det kommer att sluta alls. Det ska alltså vara regnuppehåll och mörkt på samma gång. Kommer det att ske?
Du ser också något annat konstigt; att man inte har snö. Trots det har man snögubbar.
Jag undrar om de är konstfrusna?
Hej så länge
Sverker

Leg. dekorexpert

FASTSÄTTNING Tydligen får inte snögubbarna vara ute och gå i regnvädret. Under min Stephanies ledning, sätter min David fast den förrymda gubben i gräsmattan. Det finns faktiskt lampor inte i snögubben, skriver husse.

INNE Den stora tavlan på väggen är egentligen en tv – som ingen tittar på just när bilden togs. Under den välilluminerade (= det sitter massa lampor) granen, ligger det julklappar. Husse hoppas att det ska finnas några till honom, men då ska man ju ha varit snäll. I den öppna spisen fladdrar gaslågan inbjudande. Jag får nog många julklappar

Dagens ord på livets väg





En tradition är en generad ursäkt för en evinnerlig upprepning av samma dumheter.


Sverker
(2000–)

17 december 2012

Något istället för inget

På grund av att Lucy är jättelångt bort (Mantorp), husse är i Seattle och jag är hos min resursfamilj, så kommer det bli lite darrigt på min blogg ett tag.

Dagens bild var tänkt som ett vackert julkort, men en viss ful, fransk före detta gatflicka (kattan Lucy) ville inte sitta still. Den fina kransen på dörren är present från Britt-Marie och Åke. De har också gjort den.
Kattan ser ju inte så bra ut på bilden, men jag är ju desto ståtligare där jag sitter och spanar efter tomten (som inte finns), när han kommer i sin luftburna släde.
Fast det är inte säkert att han kommer. Min resursmatte bjöd husse på soppa när han lämnade mig. I soppan fanns renskav …
Hej så länge
Sverker

Leg. bloggutfyllare




Dagens ord på livets väg





Ambition är en dålig ursäkt för att inte ha förstånd nog att vara lat.


Sverker
(2000–)

16 december 2012

Sanning eller fyrfaldig lögn?

AMSTERDAM Solen hade redan gått upp. Det ser man på kanalerna som blänkte i den klara morgonsolen, som gömde sig bakom täta moln.

Husse ljuger som en fransk katt. Han påstår att han såg tre soluppgångar när han flög till Seattle.

Nu vet ju både du och jag att solen går upp på morgonen och ner på kvällen. Så har det alltid varit och så kommer det förbli.
Som bevis skickade min lögnaktiga husse med bilder. Nu vet jag att han är ganska händig i Photoshop, så tro aldrig på hans bilder. Men jag visar bilder och bildtexterna är hans.
En bild från husse, ljuger mer än tusen ord.
Hej så länge
Sverker

Leg. lögnförmedlare

ISLAND Timmar senare passerade jag och flygplanet Island. Där tyckte solen att det var dags för islänningarna att få lite sol, så den gick just upp.

GRÖNLAND Även grönlänningarna var i behov av lite ljus, så solen beslöt att belysa den gröna ön just som vi passerade. Jag tyckte dock att det mest såg vitt ut. Det är kanske de som bor där som är gröna av avund, för att de inte har en västgötaspets.

KANADA Så var det då dags för kanadensarna att bli lite upplysta. Det kan de säkert behöva, då det såg ganska gråtråkigt ut där.

SEATTLE I Seattle sken solen, i alla fall emellan molnen. Fast flyfältet låg i en präktig dimma. Fast när jag landat där kom ljuset till hela stan, även om inte solen lyste.

Dagens ord på livets väg





Solen skiner även uti orena rum.


Sverker
(2000–)