BREVBÄRARE Igår ringde det på dörren. Det var min snälla brevbärare som kom. Hon kom med ett stort paket. Paketet var till mig!
Det är inte ofta som jag får paket med posten, men igår hände det. Min brevbärare var snäll och bar in det, så att det inte skulle bli blött. Husse trodde förstås att det var till honom, men det var det verkligen inte. Det stod alldeles tydligt Sverker på paketet.
Nu var det spännande. Vad kunde det innehålla? Husse hjälpte mig att öppna. Och har du sett, det innehöll godis. Ett snällt företag som heter Animail hade skickat smaskens till mig. Bara sådär.
Det var en påse med mjuka mycket goda tuggbitar, som var som kött. Sedan var det en hel burk med tuggpinnar med skinka runtom. Snacka om tur! Jag fick provsmaka genast, men jag fick tyvärr inte allt.
Varför skickade då Animail till mig? Var det en muta, så jag ska skriva om dem. Eller kanske var det en muta eftersom jag är politiker numera?
I vilket fall som helst så har jag lärt mig av husse, som är gammal journalist, hur man förhåller sig till mutor. Det är väldigt viktigt och har med hedern att göra.
MUTREGEL FÖR JOURNALISTER Man tackar och tar emot allt som erbjuds. Samtidigt måste man dock klargöra att man inte kan garantera att det blir bättre om man får mutor. Fast det blir i alla fall inte sämre.
Sverker
Leg. glad mutmottagare
HURRA Titta vad som fanns i paketet! Bara godis till mig. Inget till min husse eller till Lucy! Så ska det se ut.
SMASKENS Den här köttbiten, som jag just har tagit, var extra god. Meningen var att den skulle hållas en bit från min mun, men ibland kan man bara inte vara väluppfostrad.