17 september 2011

Ett stabesök

INLÅST Det är så här ”åka till stan” brukar betyda för mig. Husse parkerar vid någon för honom lämplig affär. Sedan rullar han ner rutorna lite grann. Jag får inte trycka ner rutorna ens där bak själv. Husse har barn- och hundsäkrat dem. Annars vet jag hur man gör. På sommaren får jag inte ens vänta i bilen. Då parkeras bilen för sig, och jag kopplad utanför affären. Det fula i bilden, är en spegelbild av husse.

Idag har vi varit i stan. Att handla är inte kul. Att hälsa på farfar är kul. Att ut och gå på stan är kul. Men fy för att vara lämnad i bilen.

För det mesta är det nästan bara roligt i stan. Jag träffar andra hundar. En del är snälla. Då brukar vi nosa på varandra. En del är dumma. Då är inte jag den som backar. Om jag är utan koppel, viket jag sällan är i stan, så låter jag dem vara.
Oftast träffar husse någon som han står och språkar med. Det är inte roligt. Att gå i affärer är roligt. I en del affärer lämnas jag utanför. Kopplad. Hur kul är det, tror du? Precis. Inte alls.
Idag är det lördag och då kan man höra på klämmig musik. Idag var det Boxholms musikkår som spelade. Där var husse med för något år sedan.
Att han inte är med nu, beror nog på att han inte klarade testet.

Hej så länge

Sverker


Leg. stabesökare


FARFAR Farfar blev naturligtvis jätteglad när jag kom på besök. Om husse hade orkat ta med sig sin dyra kamera, så hade det nog kunnat bli en bra bild. Nu hade han bara sin fåniga iPhone. Jag hjälpte farfar att fördiska efter hans lunch. Det var gott.

TORGMUSIK På torget spelade Boxholms Musikkår. Det var riktigt tjusigt. Husse var med där tidigare och fyllde ut euphoniumstämman då det var helnoter.

VÄSTGÖTASPETSFLICKA På torget blev jag fullständigt utskälld av den här lilla valpen. Hon heter Lia och var jättesöt. Men hon var väldigt bjäbbig. Men det gjorde inget. Hon var ju en västgötaspets. Om husse hade orkat ta med sig sin dyra kamera, så hade det nog kunnat bli en bra bild av oss två.

FÖRST Fastän musikkåren startade från torget före oss, var det husse och jag som vann tävlingen ”Vem kommer först till farfars port”. Det berodde nog på att musikkåren missade kortaste vägen. Har de ingen GPS? Om husse hade orkat ta med sig sin dyra kamera, så hade det nog kunnat bli en bra bild där alla Boxholmare hade haft huvud.

Dagens ord på vägen




"Du ska älska din nästa såsom dig själv". Tja, tål världen verkligen så mycket kärlek?


Sverker
(2000– )

16 september 2011

Den stora fågeljakten

FÖRVÅNAD I morgon ska vi se om jag inte kan fotografera soluppgången från balkongen, sade husse till mig i går kväll. Han gjorde kameran i ordning redan på kvällen, så allt skulle vara klart för morgondagens smörbild. Solen gick upp förväntad tid och husse var vaken. Vad kunde gå fel? Jo, precis när han råkade knäppa av passerade det ett par hägrar på väg till morgonfisket. Nu skulle husse bli fågelfotograf!

Husse köper gärna på sig saker han inte behöver, bara de är dyra. Det senaste han inte behöver är ett stort dyrt telezoomobjektiv. Han ska bli naturfotograf.

– Det kostar bara 60% i USA jämfört med priset här, försvarade han sig.
– Och jag har alltid önskat mig ett.
Bilden på de suddiga hägrarna som så olyckligt registrerades i husses kamera, inspirerade honom till dagens fågeljakt med det nya objektivet. Vi gick åtta kilometer.
Hur det har gått med naturfotografen tycker du?
Det hade kunnat bli mycket gott till mig istället.

Hej så länge
Sverker

Leg. fågelhund


AMERIKAFÅGEL Detta är en bild husse är mycket stolt över. På den kan man se en fågel i ett träd. ”Bilden är tagen på 1.700 meters höjd uppe på Mount Rainer”, berättar husse malligt. ”Det fanns snö där.” Att fågeln i fråga ägnade sig åt att tigga mat av turisterna som satt och åt sin matsäck, talar han tyst om. Hade han haft lite mat i handen, kunde han ha använt närbildsobjektivet för att ta en bild av tamfågeln. Han fick väl skrämma den upp i trädet.

KAJOR En kväll satt husse ute i trädgården i Seattle. Månen lyste så tjusigt på den fete svensken. Samtidigt samlades det ett stort antal kajor, som flög hit och dit. Husse beslöt sig för att fotografera några kajor som svarta siluetter framför månen. Men först måste han: 1. Hitta kameran 2. Hitta objektivet 3. Gå ut igen och ta mästerverket. Dessvärre visade det sig att kajorna endast hade den höga tallen som uppsamlingsplats, innan de drog vidare. Inga fåglar fanns kvar. Men månen fanns där.

FÅGELJAKT Inte såg vi några fåglar inte. Vi hörde ett par stycken, men de höll sig dolda i lövverket runt omkring oss. Men jag fanns där. Och om sanningen ska fram, så kan ju jag inte fotograferas nog många gånger. Titta och njut!

TOM När vi efter så där åtta kilometers promenad kom hem, så ställde sig husse vid en av fågelholkarna. Vad hade han väntat sig, tror du? Jo, att det skulle flyga massa fåglar ut och in. Nu hade tyvärr de tidigare invånarna flytt den miserabla bostad, som husse ställt till deras förfogande. Ingen fågel syntes till.

HURRA Precis när vi skulle gå in efter den misslyckade fågeljakten, slängde husse en blick mot taket. Sedan slängde han upp kameran och tog denna fantastiska bild av en sädesärla i dess naturliga miljö. På våra takpannor.

Dagens ord på vägen



När husse försöker något, är det bara början på ett stort misslyckande.


Sverker
(2000– )

15 september 2011

Full fart i trädgården

SKOGSGÖDNING Här är då årets samlade skörd av plommon. Husse började skördearbetet med att käckt skaka på alla grenar, innan han övergick till att samla ihop de ruttna frukterna med en räfsa och snöskyffel. Gjorde han detta för att hans lilla Sverker inte ska bli kladdig om fötterna? NEJ!

I går hände det något konstigt. Husse gjorde en arbetsinsats i trädgården. Han jobbade säkert duktigt i 53 minuter, vilket nog är rekord för i år.

Vad var det då han slet med, undrar du säkert? Jo, han gav sig i kast med plommonskörden. Den jag skrev om igår.
Först hämtade han skottkärran. Den gick ganska fort att hitta.
– Var ställde jag räfsan Sverker? Husse såg frågande på mig. Jag tänkte inte säga något. Trädgårdsredskapen får han hålla reda på själv. Jag sköter mina nedgrävda tuggben. Ett fullständigt tillräckligt betungande arbete.
Husse letade än här och än där. Till hans stora förvåning så återfann han den på dess plats i redskapsboden.
– Vem har ställt den här, sade husse förvånad. Det måste vara Agnes.
Snöskyffeln, som han också behövde, var enklare att hitta. Den har tillbringat sommaren jämte entrédörren som ett monument över den gångna vintern.
– Där ser du Sverker, sade husse triumferande.
– Vilken tur att jag inte ställde den någonstans som du och Agnes tjatade om.
Efter att plommonen hade förflyttats från marken under plommonträden till marken någonstans i skogen på andra sidan min väg, övergick husse till att samla ihop på gräsmattan nedblåsta björkkvistar. De var många och väl spridda.
Efter en, med husses mått mätt, diger arbetsinsats, fick kvistarna göra plommonen sällskap i skogen.
Du undrar säkert varför husse ägnade sig åt arbete? Jo, det ska jag berätta för dig. Det var bara för att hans gräsklippare skulle kunna ila omkring utan risk för att de små knivarna som klipper skulle gå sönder.
Alltså: husse arbetade därför att han är lat.

Hej så länge
Sverker

Leg. arbetsledare


SKOGSRIS Efter det blåsiga vädret, var hela gräsmattan täckt av sådana här björkkvistar. Med en häpnadsväckande energi räfsade husse ihop trädavfallet och forslade det till skogen där grenarna nu utgör en del av installationen ”Kvistar med ruttna plommon”. Gjorde han detta för att hans lilla Sverker inte ska snubbla? NEJ!

ÄLSKLINGEN Här ser du orsaken till husses ansträngningar i min trädgård. Nej, det var inte för min skull han arbetade. Inte alls. Det var för den där gröna saken som klipper gräs. Husse var nämligen rädd att de små klippknivarna kunde skadas av plommonkärnor och björkris. Mig tänker han nästan aldrig på.

Dagens ord på vägen



Retar du upp dig på ting som är små,
så är du väl inte större än så.


Alf Henrikson
(1905–1995)
Sverker
(2000– )

14 september 2011

Smitarens skördefest

FÖRVUXET ”Skaffar jag mig bara en gräsklippningsrobot, så kommer vi ha de finaste gräsmattorna i hela området!” Så lät det när husse försökte övertyga mig och sig om investeringen i trädgårdslättja. Nu klipper inte underverket överallt, utan vissa plättar måste husse ta själv. Men så här blir det om man smiter iväg till USA i nästan en månad.

Den här sommaren har husse gått omkring i trädgården med ett självbelåtet leende.
– För en gång skull, verkade det som det kunde bli en utmärkt skörd av våra frukter och bär, sade han till mig och lät riktigt nöjd.


Det började faktiskt riktigt bra. Körsbären var många och fåglarna hade tydligen annan mat. De lät våra bär vara i fred. Dessutom var Agnes hemma och blockade flitigt av de små söta bären. De blev till saft, paj och romtopf.
Plommonen var så många, så grenarna hängde ner.
– Det kommer bli en utmärkt plommonkompott, sade husse till Agnes. Jag tar med mig till dig i Frankrike, när jag kommer i vår.
Till och med päronträdet, som inte har varit villigt att producera frukt de senaste 20 åren, såg riktigt lovande ut.
Hur det gick? Ja, det kan du säkert gissa. Istället för att stanna hemma och skörda, smet husse iväg till USA och lämnade mig hos min resursfamilj.
Nu står vi där med massa rutten frukt. Den blir det ingen god kompott av.

Hej så länge
Sverker

Leg. fruktodlare


PÄRON Päronen verkar inte ha ruttnat än, men de ser ju inte alltför aptitliga ut. Husse har inte vågat smaka än. Antagligen är de dock väldigt proteinrika med alla maskar som verkar ha tagit sin boning i dem.

PLOMMON 1 Här kan du se vår rika plommonskörd. Den ligger på marken till förnöjelse för plommonälskande daggmaskar som råkar sticka upp huvudet.

PLOMMON 2 Alla plommonen har inte trillat ner på marken. Jag skulle vara orättvis mot smitaren om jag påstod det. Nej, som du ser så sitter somliga fortfarande kvar i trädet. Jag tror dock inte att de kommer att kokas till kompott att ta med till Frankrike.

NYPON ”Om du visste vad nyponmarmelad är gott”, sade husse till mig tidigare i somras. Min begåvade gissning är att det hade varit lämpligt att skörda tidigare. Till exempel under den period som smitaren var på andra sidan Atlanten.

LYCKAD Nu är ju inte hela trädgården en katastrof. Det myckna regnet har gjort nässlorna frodiga och en del blommor finns det också till glädje för bland annat detta flygfä, som låter sig väl smakas av den goda nektarn. Hade Agnes varit hemma hade det säkert kunnat bi en bukett till farfar.

Dagens ord på vägen




Misslyckande förutsätter ansträngning. Det är därför jag vill påstå att husse aldrig misslyckas.


Sverker
(2000– )

13 september 2011

Dagen jag var scoutledare

POPULÄR En av Sveriges absolut populäraste scoutledare, om inte den populäraste, är jag, Sverker. Sällan har jag blivit så klappad, som när jag var ute och ledde scouterna i söndags.

Sista dagen hos resurshusse var riktigt rolig. Resurshusse skulle ut på hajk med scouterna igen, men för en gång skull fick jag följa med. Det var nog tur för dem.

Vi gick en promenad i skogen och plockade svamp. Det var en evig tur för dem att jag var med, hur hade det gått annars? Det hade inte funnits någon som visade vilken väg vi skulle, gå och ingen expert som hade talat om vilka svampar som går att äta och vilka som inte var så bra att sätta i sig. Hade inte jag varit med, så hade de säker inte levt på morgonen, efter att ha ätit sin egenhändigt gjorda svampsmörgås på kvällen.
I min outgrundliga godhet lät jag också alla scouterna klappa mig.
Dessutom ledde jag dem rätt väg i mitt koppel. För att det skulle vara rättvist ledde jag dem en liten bit var.
Det är så här dagarna ska vara när jag är hos min resursfamilj.

Hej så länge

Sverker


Leg. scoutöverledare


FAROR Det var inte nog med att jag ledde dem rätt, jag nosade också efter eventuella faror. Man vet aldrig vad som kan finnas gömt i vägkanten. Ormar, ekorrar eller till och med ilskna elefanter. Tack vare mig kom vi helt oskadade fram till den av mig förutbestämda platsen.

EXPERTNOS Med hjälp av mitt exceptionella luktsinne, kunde jag både leta upp svampar och se till att de giftiga fick stå kvar i skogen. Hoppas någon katt hittar dem och tar rejäla tuggor av dem. Men bara så mycket så de får ont i magen.

PAUS En liten rast vid en lämplig sjö kan vara bra. Då kan man äta matsäck, dricka vatten och leka lite. Det är alltid kul att leka.

Dagens ord på vägen




Genom överdriften kommer man sanningen närmast.


Mark Twain
1835–1910
Sverker
(2000– )

12 september 2011

Nu är jag befriad och lycklig

BEFRIAD Efter att ha tillbringat en längre tid bakom galler, har jag nu äntligen blivit befriad. Det var inte vem som helst som befriade mig. Det var min husse!! Ni ser själva på bilden hur min svans viftade när han kom. Suddig svans på 1/125 sek! Egon tog det lugnare, men han har ju haft sin husse hemma hela tiden.

Igår hände det. Det borde ha hänt för länge sedan. Husse befriade mig från Guantanamo. Jag har varit internerad där nästan en månad. Det har varit förskräckligt synd om mig hela tiden. Om du visste vad jag har lidit.
(Egentligen har jag haft det bra, men det känns bättre för mig, om du tycker synd om mig. Dessutom hoppas jag att husse får dåligt samvete, så jag får mer godis av honom.
Mest synd om är det i själva verket naturligtvis för Egon, min resursmatte och resurshusse. Jag bor ju inte ängre hos dem.)


Hej så länge

Sverker


Leg. lycklig


FARFAR När husse kom hem var Jim och Eloise där. (Jim är husses kusin från USA.) Vi ville alla träffa farfar, så vi tog och åkte till honom och drack lite kaffe och åt goda kakor. Hur vet jag att kakorna var goda? Gissa det du! Jag kan inte ta ögonen från husse, och farfar kan inte ta ögonen från mig. Farfar är 97 år. Han är till och med äldre än husse.

11 september 2011

Nya uppgifter om husse

SEATTLE Jag fick just denna bild via Interpol. Bilden är tagen i Seattle för 12 timmar sedan, och det kan vara husse.

AMSTERDAM Denna bild togs av flygplatspolisen i Amsterdam för 12 minuter sedan. Kan husse vara på väg hem? Klarar han det utan följeslagare??

EFTERLYSNING av min husse

Enligt uppgift från vanligtvis välunderrättat källa har min husse försvunnit från Seattle.
Han var vid försvinnandet som vanligt lätt förvirrad och bör tas om hand och få hjälp. Han uppträder i en mängd förklädnader och alias.
Han har kontakter i Tranås-trakten och han kan försöka ta sig dit.
Ser du honom, gör inget utan tillkalla hjälp.


Hej så länge

Sverker


Leg. husselängtare


Vanliga förklädnader

INDIANA JONES Det här är en av hans senaste förklädnader. Han försöker se ut som en amerikansk äventyrare i Indiana Jones-stil. Men låt dig inte luras. Han har varken styrka eller förstånd som en äventyrsprofessor.

BONDLURK Om han försöker smälta in i Louisiana, så har han kanske denna förklädnad. Att han skulle använda den på t.ex. en flygplats, får anses som mindre troligt, eftersom man inte bör ha högafflar där.

GYMNASIELÄRARE Detta var en förklädnad han använde många år. Slips dock bara på fredagar. Med tanke på hur gråa och tråkiga lärare är och ser ut, så kan det vara denna förklädnad han valt för att bli en av den grå massan.

ANSTÄNDIG Den minst sannolika maskeringen, om det inte är så att han tänker flyga och hoppas på en uppgradering. Han känner sig vanligtvis fullständigt obekväm i dessa käder.

JULTOMTE Det har hänt att han uppträder som jultomten på semester. Låt dig inte luras. Han har inga renar, han är ingen tomte. Men han har en västgötaspets som väntar här hemma.

Dagens ord på vägen



Min husse reser världen runt på jakt efter det han önskar men kommer hitta det först när han kommer hem till mig.


Sverker
(2000– )