28 februari 2015

För tidigt uttag kan reta tomten

UTE Så har min fina gran förpassats ut ur mitt hus. Jag tycker nog att det var lite för tidigt. Än hade granen lite att ge. Min Agnes pysslar, men jag känner något i luften.

Nu har det hänt. Min och min Agnes fina julgran har förpassats ut i det fria. Detta skedde alldeles för tidigt, så nu har vi den grymme tomtens hot hängandes över oss. Hur ska det gå?

Det finns regler för saker och ting. Ta till exempel julen. När julen kommer, så sjunger vi alltid denna käcka visa, som ska lära oss hålla reda på saker och ting:

Nu är det jul igen och nu är det jul igen
och julen varar väl till påska.
Nu är det jul igen och nu är det jul igen
och julen varar väl till påska.

Det var inte sant och det var inte sant,
För där emellan kommer faster.
Det var inte sant och det var inte sant,
för där emellan kommer faster.

Nu är det på det viset att varken min husse eller jag har någon faster. Däremot har min Agnes en faster, men hon har inte kommit. Min Agnes faster är för övrigt häpnadsväckande lik husses syster.
Trots att det är långt innan påsk (då jag ska leta påskägg) och ingen faster har besvärat oss, så åkte granen ut alldeles nyss. Det enda som fanns kvar var några barr, men de har brunnit upp i kakelugnen. Somliga hamnade också i dammsugaren.
Nu får vi se vad den ilskna tomten hittar på för straff. Jag ville att den fortfarande stiliga granen skulle stå kvar, så det är bara min husse och min Agnes som ska straffas.

Hej så länge
Sverker

Leg. julavslutare

LJUSVEVARE Min Agnes står med sitt lila hår och virar ihop ljusslingorna, vilka har skapat sådan trevlig stämning i rummet. Men var är jag?

OTUR Hoppsan, det var ingen som skulle märka att jag hade smitigt iväg. Dessutom fotograferad på bar gärning. Jag var och hälsade på morbror och moster. De lägger ut mat till fåglarna, säger de, men jag vet att maten är till mig. Husse har förbjudit mig att förse mig med mat där. Vi är inte överrens om den saken, husse och jag.

ENSTAKA Jag måste väl erkänna att något enstaka barr hade trillat av min gran, men inte värre än att den som är lite pysslig hade kunnat limma på dem igen.

Dagens ord på livets väg






Varje slut är en ny början.


Sverker
(2000–)

27 februari 2015

Lilahåriga Agnes vill ta bort mina kulor

KULAVTAGNING Min Agnes i färd med att ta av ännu en kula från granen. Den suddiga mörka saken är jag, som försöker hindra henne. Det är ju inte påsk än!

Jag var i Linköping igår. Min uppgift var att hämta Agnes. Det är ju dags att ta ut julgranen tycker hon, så därför satte hon sig på tåget i Uppsala. Fast tänk, hennes hår hade blivit lila!

Före jul hade min husse bestämt att det inte skulle komma någon julgran in i huset.
– Den bara står och barrar och så är det jag som får ta ut den, sade husse i den tron att det är han som bestämmer.
– Jag vill ha en gran, sade min Agnes.
– Aldrig, sade han som tror att han bestämmer.
– Jag vill ha en gran!
– Då får du ta ut den också, sade han som inte bestämmer längre.
– Självklart, sade min Agnes och jag.
Sedan blev det jul med gran hemma hos mig och klappar hos min Per i Mantorp.
Sedan åkte min Agnes till Uppsala. Kvar fanns jag, min husse och granen.
Nu när den lilahåriga har kommit hem, så får hon ta ut granen. Det är husse som har bestämt det. Än står granen kvar, men antalet kulor har reducerats.
Jag följer med spänning vem som så småningom tar ut granen. Blir det min Agnes eller blir det han som bestämmer?

Hej så länge
Sverker

Leg. avjulare

CHOCK Det var rent chockerande att möta min Agnes på stationen i Linköping. En lilahårig Agnes hade jag då rakt inte väntat mig. Jag undrar om hon har grönt hår nästa gång jag hämtar henne?

STÄMNINGSFULLT Hur länge ska den stämningsfulla granen få stå kvar? Än finns det ett par kulor kvar, för att inte tala om belysningen som sprider julstämning. Barr är det däremot ont om.

Dagens ord på livets väg





Jag vill minnas att jag var ganska framgångsrik förr i tiden, men jag kan inte.


Sverker
(2000–)

26 februari 2015

Handvapensexport från Tranås till Saudiarabien

FÖRMÖGENHET Det mer eller mindre nedlagda stenbrottet utanför Tranås döljer en förmögenhet. Det gick ju inte så bra med Hitlers segermonument, men röd Tranåsgranit till Saudiarabien, kunde kanske vara något?

Regeringen vill inte gärna bryta militärsamarbetet med Saudiarabien, och det öppnar upp för export från Tranås av handvapen. Kanske en ny guldålder för vår kära stad, nu när pälsindustrin och Stiga har försvunnit?
Kära kommunalråd, vad sägs om en försäljningsresa till arabernas land?


Som vi alla vet är Saudiarabien ett land som består av öken, oljepumpar och dromedarer. Finns det olja, så finns det pengar. Det vet vi också.
Nu har regeringen öppnat upp lite försiktigt för att fortsätta det militära samarbetet med just Saudiarabien. Vad är det då vi har i Tranås, som inte de kan hitta i sin öken? Jo vi har den hårda och fina röda graniten. Se där! Delar man den i lagom stora bitar, kan steningarna i Saudiarabien bli mer färgglada, vilket skulle pigga upp vilken stening som helst. Tänk dig själv den djupröda graniten mot den sandfärgade blodbestänkta marken. Vilka färgbilder det skulle bli från steningarna!
Kära kommunalråd! Nu när satsningen på att kineser skulle lägga elcykeltillverkning i Stigas gamla fabrik tycks ha gått i stå, trots flera skattefinansierade resor till det stora landet i öster, skulle det inte vara dags att packa kappsäcken igen? Denna gång för att sälja Tranåsgranit i steningsstorlekar till de rika saudierna.
Kanske skulle Stigas gamla lokaler vara lämpliga för sortering av kaststenar nu när det inte verkar bli någon cykelfabrik? Man kan tänka sig att sortera dem i kassar med små stenar för utdragen rättvisa, eller större stenar för snabbare rättvisa.
Det gäller att tänka utanför boxen om hjulen, om än inte cykelhjulen, ska börja snurra i vår lilla stad.

Hej så länge
Sverker

Leg. vapenexportörskonsult

DYSTRA Varför dessa dystra miner. Militärt samarbete med Saudiarabien kan bli ett rejält klirr i kassan för svenska företag. Vi i Tranås vill gärna dra vårt strå till stacken med export av handvapen.

STENLÖST Här i öknen är det inte lätt att hitta några stenar, vilket behövs om man ska skipa rättvisa med hjälp av stening. I Tranås har vi dock ett överflöd, så det skulle räcka till tusentals steningar.

STIGA Tror du att du ska hitta tillverkning av gräsklippare eller bordtennisbord, racketar eller hockeyspel här, så kommer du alldeles försent. Men det gäller att se positivt på saker och ting. Här inne kunde man ha ett sorteringsverk för steningsstenar i röd granit från Tranås, som sedan kan exporteras till vår militärkompis Saudiarabien så att de kan skipa rättvisa på ett estetiskt tilltalande sätt.

Dagens ord på livets väg





Har du någonsin väntat dig att ett bolag skulle ha ett samvete, när det inte har någon själ att fördöma och ingen kropp att sparka på?


Sverker
(2000–)

25 februari 2015

Jag visade Per den rätta vägen

LOKALSINNE Per har inte så bra lokalsinne, så jag hjälper honom hitta vägen till sin bil. Han förlägger saker också, till skillnad från mig. Jag vet alltid var jag har mina ben.

Jag hade minsann besök igår och i förgår. Det var husses gamla lekkamrat Per. Inte min Per alltså. Det finns två olika Per. Att ha besök är trevligt på framför allt sätt: sällskap och fördisk.

När min husse var liten, eller ung som han föredrar att kalla det, så var han och Per lekkamrater i Mariefred. Senare jobbade de båda ynglingarna på en lokaltidning i Stockholm, som heter Aftonbladet. Numera jobbar ingen av dem. De är pensionärer. Fast de har lite hobbyer. Husse förlägger billiga läsglasögon, pennor och pass. Per förlägger böcker.
Förlägger man böcker, så måste man ha ett bokförlag. Per kallar sitt för bok, fast på latin. Nu har han missuppfattat det lite, eftersom förlaget heter Fagus. Det är ju trädet bok, som alla vi andra vet. Fast å andra sidan gör ju inte det böckerna sämre. Ingen trädskugga må falla över dem. Böckerna finns här, om du är intresserad.
Jag kan rapportera att måndagskvällens fördisk var både förhållandevis riklig (om än torftig) och god.
Gårdagens inställande berodde på dålig framförhållning (av min husse) och lång väntetid vid sjukhuset i Nässjö (för mig och min husse). Jag vill bara framhäva med eftertryck att det är mig det är synd om. Husse skulle bara undersöka hur hans gröna starr hade förbättrats senaste året. Den hade bara stått still. Inget att bråka om med andra ord.

Hej så länge
Sverker

Leg. bästa vän

FÖRVÄNTANSFULL Du ser att det finns lite fördisk kvar att ta hand om på tallriken. Några minuter senare var tallriken ren, så den kunde återta sin plats i skåpet.

PERS Det här har Per förlagt. Du ser tydligt att det är böcker han förlägger. De här två har Per förlagt alldeles själv. Husse och Per är bägge överrens om att de är läsvärda.

HUSSES Detta är saker min husse brukar förlägga. Pennor, billiga läsglasögon från Claes Ohlsson och dyra pass.

Dagens ord på livets väg





Det du igår sköt upp till morgondagen, får du göra idag istället.


Sverker
(2000–)

24 februari 2015

Jag ställer in idag – kommer tillbaka imorgon

INSTÄLLT Idag blev det inställt. Husses sjukhusbesök i Nässjö blev lite längre än jag hade planerat. Du ska inte vara orolig för husse. Han är så frisk så frisk. Om det är någon det är synd om så är det mig. Kom ihåk det.

Hej så länge
Sverker

Leg. inställsam

Idag blir jag försenad med min blogg

MÅNE Denna bild på min måne har ingen med mig eller min blogg att göra. Jag tycker dock att den fyller utrymmet ganska bra.

Hej så länge
Sverker

Leg. tidsnödare

Dagens ord på livets väg





Äkta vänskap är som en god hälsa; man förstår inte vad man har innan man förlorar den.


Sverker
(2000–)

23 februari 2015

Mitt plågsamma liv är tidningens största nyhet

AKTIVITET Fler aktiviteter för oss äldre på särskilt boende, var ett av önskemålen, frånsett bättre mat. Att sitta jämte en barrande gran i slutet av februari, kallar inte jag aktivitet.

Nu finns det svart på vitt hur dåligt vi äldre på särskilt boende har det. Att jag hör till gruppen, råder det inget tvivel om. Är man västgötaspets och snart 15 år, så är man äldre. Bor man dessutom i en sommarstuga från 1930-talet, så är det särskilt boende.

I dagens Tranås Tidning kommer sanningen fram hur vi äldre har det. Att vi vill ha bättre mat, kan knappast komma som någon överraskning för de som följer min fantastiska blogg. Vad som inte framgår i tidningen är att portionerna av den undermåliga maten är alldeles för små. Att behöva gå hungrig från matskålen varje dag, gör ingen Sverker glad. Ett bra exempel på en lämplig vardagsmåltid för mig, kan du se här.
Vad som också har framgått av den undersökning som tidningen redovisar idag, är att det finns alldeles för få aktiviteter. Mina aktiviteter består numera av att ta med mig min husse ut på promenader och gömma ben. Jag har visserligen en julgran, men det dansas aldrig omkring den.
Några gånger per vecka är det utflykt till stan, men jag brukar vanligtvis få sitta i bilen hela tiden. Förr var det resor runt hela Europa, numera blir det bara Uppsala eller Stockholm ett par gånger per år.
Mycket torftigt med aktiviteterna för mig som äldre, måste jag säga. Inte ens Frälsningsarméns strängsystrar har varit här och sjungit för mig. Det är inte lätt att bli äldre.

Hej så länge
Sverker

Leg. äldre

ETTAN Tranås Tidning toppar idag med hur illa vi äldre har det. Dålig mat och dåligt med aktiviter.

TREAN Bättre mat har väl jag tjatat om de senaste 14 åren. Till och med fördisken har blivit torftigare och torftigare alltefter som folk har flytt mitt särskilda boende.

FACIT Precis såhär ska maten serveras till en västgötaspets. Detta är bara förrätten som du ser. Bilden togs när jag hade nobelmiddag. Så ska det vara varje dag!

Dagens ord på livets väg





Bekantskap: en grad av vänskap som kallas avlägsen när den andra parten är fattig och okänd men intim när han är rik och berömd.


Sverker
(2000–)

22 februari 2015

HAN straffade mig direkt för min lögn

SNÖLANDSKAP Att vakna upp till ett snölandskap var inte roligt. Jag tyckte min lögn var ganska oförarglig. Inte trodde jag att HAN skulle bli förbannad för så lite.

Ja, jag ljög i min blogg igår. Själv tyckte jag att det var ganska harmlöst. HAN, den allsmäktige (vem det nu är) passade ändå på att straffa mig direkt. HAN verkar ha en fäbless för straff. Dessvärre var det inte bara jag som blev straffad, utan HAN valde ett kollektivt straff.

Under ganska lång tid har jag haft vår hos mig. All snö hade smält och snödropparna började titta upp vid min Agnes hus. Det var bara att invänta sommaren i lugn och ro.
Men så ljög jag. Jag gjorde i inlägget i min blogg igår. HAN som är allsmäktig och älskar straff, slog till direkt. Först med ett stilla regn, som ganska snabbt övergick i snö.
Idag på morgonen sken solen som omväxling. Det gjorde att den nya snön syntes ännu mer. Ytterligare ett straff alltså. Min husse var tvungen att börja skotta undan den tunga blöta snön innan grannarna. För en halvtimme sedan tog jag en inspektionsrunda. Ingen av grannarna hade skottat!
Fast jag undrar så vad mina släktingar i Boston och Vermont har gjort. De har massor med snö och dessutom har de det svinkallt. Jag tror att de har ljugit sig alldeles blåa, eftersom HAN hatar dem så.
Vad var då min lögn igår? Har du inte sett den? Jo, jag skrev om min kund (=husse) ”Jag får nämligen inte säga att han är väldigt oberäknelig och korkad.”
Skulle jag hållit mig till sanningen så skulle det ha stått ”osedvanligt väldigt oberäknelig och mer korkad än någon kan föreställa sig”.
Nu har vi det väder vi har. Så kan det gå när man ljuger bara lite. HAN tål inte det fria ordet.

Hej så länge
Sverker

Leg. lögnare

OVILJA Bara för att vara lite extra elak, lät HAN solen skina idag. Då ser man ju snön mycket bättre. Dessutom blir man bländad.

KONTROLL Nej, men väg var inte plogad idag på morgonen. Men det är den nu. Jag står på min skottade garageuppfart. Den här tunga snön är till för att testa husses hjärta. Det höll idag också.

ISBRYTARE Nere vid stranden var det ett gäng med fula ankungar som lekte isbrytare i snö- och issörjan. Det fick de gärna för mig, annars hade jag väl blivit straffad igen.

Dagens ord på livets väg




Den som säger sanningen syndar inte, men han ställer till med besvär.


Sverker
(2000–)