Ännu en misslyckad fågelskådning

MODIGAST Detta är de modigaste fåglarna i vår trädgård. Husse påstår att det är en talgoxe och en blåmes. Naturligtvis har han fel. En oxe ser ut som en tjur och en mes ser ut som husse, eftersom han är en.

Så var det då dags igen. ”Mästerfotografen” husse skulle använda det dyra objektiv han köpte i USA, istället för att köpa korv till mig. Nu skulle minsann fåglarna vid fågelbordet fastna på sensorn i kameran. Naturligtvis misslyckades han igen.

– Titta Sverker, utropade husse förstjust.
– Nu ska jag fotografera. Massor av fåglar har hittat till fågelbordet.
Om nu fåglarna var duktiga att hitta, så var inte husse det. Först skulle han hitta kameran, sen var det minneskortets tur att återfinans. (Ett sådant skulle behövas i husses hjärna.) Det återfanns på sekretären där uppe, jämte stora datorn.
– Vem har lagt det här, sade husse och blängde på mig. Jag räcker inte halvvägs, och det är bara jag och husse här, så jag vet vem som är den skyldige.
– Har du sett telezoomen Sverker? Jag hade den ju igår.
Efter att ha återfunnit det försvunna objektivet, som gömt sig under tidningarna på bordet jämte läsfåtöljen, var husse redo. Fåglarna flockades runt de goda fröerna i automaterna.
En oförsiktig rörelse med gardinen, fick de små liven att flaxa iväg till en i deras tycke säkrare gren. Två stycken små fåglar var de första modiga som återvände till den goda maten. Som belöning fick de fröer och blev dessutom fotograferade.
Men nu kom det två fågelskrämmor och lufsade genom trädgården. Fågelmatstationen tömdes ånyo snabbt på matgäster. Dessutom hade de båda fågelskrämmorna fräckheten att äta av husses buskar.
– Vi går ut och fotograferar fåglar istället. Kom nu Sverker!
Det hade jag inget emot. Jag ville gärna gå ut. Inte bara ville – jag behövde.
Däremot hade alla fåglar något emot att bli förevigade. De höll sig på behörigt avstånd från husse kamera.
– Jag tar en bild av dig istället Sverker, sade husse. Det var det första vettiga han sagt och gjort idag.

Hej så länge
Sverker
Leg. villig fotomodell

FÅGELSKRÄMMOR Dessa två fågelskrämmor kom tågande genom trädgården. Inte nog med att de skrämde alla små hungriga fåglar, de åt upp grenar i trädgården också.

SKATOR I en trädtopp hittade husse två stycken fåglar, som han kallade skator. Lite elakt tycker jag. Jag har hört honom använda skata i nedsättande syfte.

BUSKIGT Den här bilden skulle man kunna ha i tävlingen ”Hitta fågeln”. Varför husse fotograferade massa tis, begriper jag inte. Men det är mycket jag inte begriper när det gäller honom.

VACKERT Det är så här en bild ska se ut. Jag begriper inte varför han jagar runt efter fåglar, när han har ett så stiligt fotoobjekt på nära håll som inte envisas att flyga iväg, så fort en kamera riktas mot honom.

Dagens ord på vägen

Det tråkiga med goda föresatser är att man vanligen får dem efteråt.

Sverker
(2000– )

Katastrofalt stor jordbävning i Tranås

JORDBÄVNINGSSPRICKA Här kan du se sprickan som orsakades av den stora jordbävningen hemma hos mig. Det är tydligen ett geologiskt oroligt område jag bor i.

PANG!!!!!!!!!!!!!!!
Jag tvärvaknade. Hela huset skakade till. Alla fönster skallrade och det lät som någon slog i dörrarna.
– Husse hjälp! Det är jordbävning!!
– Det är inget farligt Sverker, det är bara … PANG!!!!!!!!!!! Slutet av meningen försvann då det smällde på nytt.

Att jag som varit så snäll skulle råka ut för något sådant här.
– Somna om nu Sverker, sade husse som låg bredvid mig i min säng. (Det gör han alltid. Han har ingen egen säng.)
– Det är inget farligt, det är bara isen, sade husse lugnande.
Hur kan det vara en jordbävning på isen? Det måste väl vara en isbävning i så fall.
Resten av natten låg jag på helspänn. För att skydda husse låg jag på hans kudde.
På morgonen tog husse med mig på balkongen.
– Ser du sprickan på isen? Det var den som smällde och fick huset att skaka, sade husse till mig.
– Isen spricker när det är stora temperaturskillnader, undervisade han mig vidare.
Säkert tänkte jag. Precis som en spricka i isen kan få huset att dansa.
Det var en jordbävning och sprickan är det synliga beviset på det. Jag hade rätt som vanligt.

Hej så länge
Sverker
Leg. seismolog

FÖRSIKTIGT Först tittade jag bara försiktigt på den förödelsen som jordbävningen hade orsakat på isen. Jag kunde knappast veta om det skulle komma en smäll till.

MODIGT Så småningom intog jag modigt min vanliga utkikspost på balkongen. Det är så jag brukar stå och skälla upp min Agnes och husse om de badar. Det får jag inte göra, men jag vill ju inte riskera att de ska försvinna i vattnet. Jag kunde konstatera att det var en typisk jordbävningsspricka i isen.

Dagens ord på vägen

När det är riktigt kallt är en päls det bästa att värma sig med. Men bara om det är din egen och du är född med den, tycker jag.

Sverker
(2000– )

Rätt outfit för kalla dagar

Om du hade titta på min termometer idag på morgonen, så hade du säkert också tänkt som husse.
– Oj, idag var det kallt Sverker. Nu får nog min gamla skoteroverall komma till heders igen, sade husse till mig när han slängde ett öga på termometern.
Ute var det -12,2 grader. Inne hade vi också kallt, men det beror på att husse är snål.

Så fick det bli. Egentligen hade jag inte tid. Jag hade bråttom ut.
Först skulle husse hitta sin overall i trappgarderoben. (Den han städade i våras, men som Agnes snabbt återställde i gammalt skick.) Det gick bättre än förväntat. Däremot hittade han inte sin ryska bisammössa eller sina varma vinterkängor. Men tid tog det.
Han sade att han ska leta reda på dem senare idag, men jag vet hur det blir med det.

Hej så länge
Sverker
Leg. köldhund

SNYGGASTE Här ser du en västgötaspets klädd i den perfekta vinterdressen. Det översta lagret består av stiligt, välfriserat och blankt täckhår. Under det har jag – ja, det är jag som är den stiliga västgötaspetsen – mer ulligt och värmande underhår. På tassarna har jag fina trampdynor. Dessutom har naturen försett mig med dubbar. Passar till alla underlag, som du kan se. Jag kan till och med nosa på marken utan att frysa. På sommaren har jag samma päls, men det mesta underhåret ligger på golvet.

FULVACKER Här kommer det en ful (=husse) och en vacker (=Sverker). Jag har som alltid min allroundpäls. Husse har en skinnluva från Wigéns (det ligger i Tranås) på det nästan tomma huvudet. Han vann den när scouterna hade lotteri. Skoteroverallen köpte han för 150 kronor i en outletbutik mellan Sundsvall och Ånge 1975. På den tiden hette det fabriksförsäljning. Den är fransig längst nere på benen. Handskarna inhandlades billigt på Biltema i Linköping. Det var färgfläckar på dem redan vid köpet. Gympadojor på fötterna har han istället för de vinterkängor han inte hittade.

DUBBAD Husse har dubbade skor. I torsdags drog han omkull i stentrappan så det var en fröjd att se för en västgötaspets. Han stukade handleden ganska duktigt när han tog emot sig. För att folk ska tycka synd om honom går han omkring med en elastisk binda där. Det var för att undvika fler fall, som han skaffade sig dubbskor. Han är ju så klumpig.

Dagens ord på vägen

Det finns ingenting så irriterande som när två människor fortsätter prata, trots att jag har avbrutit dem.

Sverker
(2000– )

Nästan perfekt is för långfärdsskridsko på Sommen

SKRIDSKOIS Perfekt is för en tur för dig långfärdsskridsko. Fast nu är det bara ett par hinder för mig för att ge mig iväg. Jag har inga skridskor, jag kan inte åka skridsko och dessutom är nog isen för tunn.

Igår på morgonen blev husse väldigt upphetsad.
– Kom Sverker och titta. Sjön har fruset!
– Vilken fin skridskois, tillade han entusiastiskt, fastän han inte har åkt skridsko på 19 år.
Men jag är skeptisk.

Ibland på vintern blir sjön hård och det blöta försvinner under det hårda. Det innebär att jag kan ta mig fram på sjön utan att vare sig simma eller bli blöt. Det tycker jag är roligt, fast kanske inte just nu. För det första är det för halt, dessutom påstår husse att isen är osäker.
Om isen är osäker eller inte, vet jag inte, men den är nog för tunn. Då riskerar man att trilla ner i det blöta och det är inte roligt. Du kan fråga ex-matte som drog genom isen. Men hon gjorde ju allt för att hamna i tidningarna och i radions nyhetssändningar. Själv har jag väl inget emot publicitet, men jag vägrar att leka isbrytare.
Nu hoppas jag på fortsatt kyla. Sedan ska det komma lite regn som följs av lite snöblandat regn. Sen ska det frysa igen.
Blir vädret så, då kan jag gå på isen utan att halka och utan att störas av massa folk på skridsko.

Hej så länge
Sverker
Leg. isexpert

UPPHETSANDE Det var det här husse såg, när han drog upp rullgardinen. Det fick honom att gå i spinn, vilket jag inte förstår. Hade trädgården varit full av korvar, det hade varit något helt annat!

FLYGIS På den här isen kan man flyga fram på sina skridskor om den bara hade varit lite tjockare. Över isen flyger flyplan och om kondenslinjerna speglar sig i isen, så vet man att det är flygis.

VÄRDELÖS Om du tror att du kan åka skridsko på de här isklumparna, så är du helt fel ute. Isen måste vara platt om den ska vara bra att åka på. Isklumpar kan du kyla saft med.

Dagens ord på vägen

Sjön är bäst på vintern. Då kan man färdas på den utan att simma eller bli blöt.

Sverker
(2000– )

Den grannaste granen tog slut

SLUT Den fina granen som husse och jag ordnade på hemlig plats (=skogen) har tagit slut. De gröna barren förflyttades undan för undan från granen till golvet. Dessutom blev den snedare och snedare.

Julen börjar så sakta ta slut hemma hos mig. Igår var det dags för den fina granen att massakreras. Grenarna förflyttades en efter en till kakelugnen. Man kan säga att granen övergick från att värma själen till att värma kroppen.

Att ha barriga golv är inte särskilt kul, men det var precis vad husse och jag hade. Granens barr hade blivit trötta och orkade inte hålla sig kvar på sina tilldelade grenar. Istället hade de flesta slängt sig ner handlöst på golvet, där de låg och slöade och stacks.
– Nu får vi barr i hela huset, när jag bär ut granen, sade husse bekymrat.
– Vi skulle inte haft någon gran, tillade han efterklokt.
Om du kommer ihåg, så var vi tvungna att ha en gran, så att min Agnes skulle bli glad igen.
– Ta en sekatör (=avbitartång till grenar) och klipp av grenarna, så kan vi elda upp granen direkt, sade jag till husse. Jag är så klok.
Det var precis vad vi gjorde, och snart spred sig en skön värme i vårt torftiga hem. Vi eldade upp alla barr också. Nästan alla, eftersom en del fortfarande ligger här och där i hela huset.
Nu står inte granen inne och misspryder mitt hus längre. Nu står den ute och misspryder min trädgård.

Hej så länge
Sverker
Leg. julavslutare

STICKIGT ”Kom och sätt dig under granen, så jag kan ta en bild”, sade husse till mig. Är han dum, eller? Varför skulle jag vilja få massa stickor i baken? Det räcker att jag har vrickat tassen (det är synd om mig). Jag skyndar mig förbi istället.

MISSPRYDNAD Jag undrar just hur länge de sorgliga resterna av granen ska stå i min trädgård? Jag få sätta fart på husse. Han kan såga upp resten till ved, så gör granen någon mer nytta. Nu är den ju bara ful.

Dagens ord på vägen

Det högsta nöjet i mitt liv är att göra det som husse säger att jag inte får.

Sverker
(2000– )

Fågelräknardagarna blev ännu ett fiasko för husse

TOMT Så här såg det ut vid fröautomatsträdet. Även när jag inte var där, vill jag påpeka. Lägg märke till den fula bogserlinan husse har tjudrat trädet vid.

I år skulle husse minsann vara med i den årliga fågelräknargrejen ”Vinterfåglar inpå knuten”. Det började redan i fredags morse vid gryningen.
I torsdags kväll kom husse på en genial sak.
– Vi åker till stan och köper fågelfrö, Sverker. Det var precis vad vi också gjorde.

När vi kom hem vacklade husse ut med de nyinköpta fröna och hällde dem i fröautomaten.
– Nu Sverker ska du se att det vimlar av fåglar här i morgon bitti.
Under fredagen var fåglarna lätträknade. Noll.
Under lördagen trängdes också noll fåglar kring husses fröautomat.
– Otacksamma kräk, grymtade husse och blängde på den i hans tycke fina fågelmatningsstationen.
På söndag däremot såg vi en skata på andra sidan huset, men kring fröautomaten fanns det inget bevingat djur som vräkte i sig av de dyra fröna.
– Titta Sverker, sade husse triumferande idag.
– Ser du fåglarna?? Precis som jag sa till dig.
Husse började räkna:
– En fågel, två fåglar …
Ja, det var det hela. Två stycken rödbröstade små fåglar hade hittat till husses frön. Tur att de inte var flera. Det hade kanske blivit för svårt för husse att hålla räkningen.
Att rapportera från Sverkers hus: Två domherrar. Löjligt.
Jag tror inte att Sveriges Ornitologiska Förening flyger i taket precis.

Hej så länge
Sverker
Leg. fågelräknare

GRENFÅGEL Ibland åt fåglarna, ibland bara satt de på grenarna och smälte maten. Det var inte mycket fart på dem. Två fåglar, noterade husse.

MARKFÅGLAR Efter ett tag tröttnade de små bevingade djuren på utsikten och flög ner på marken. Husse föreslog att vi skulle räkna dem en gång till, men det förbjöd jag.

ÖNSKESCENARIO Det var något sådant här husse hade tänkt sig. Massor med olika sällsynta fåglar att räkna från andra sidan fönsterrutan. (Om du klickar på bilden så den blir större och tittar riktigt, riktigt extra noga, så kan du se att fåglarna är inklistrade. Jag är ärlig.)

Dagens ord på vägen

Bättre två fåglar att räkna
än hundra i skogen.

Sverker
(2000– )

En festlig fest

GOTT Både Egon och jag fick var sitt litet smakprov av den goda huvudrätten; torskfilé med ett knaprigt täcke av olika örter. Det var alldeles utomordentligt gott, bara det att Egon fick alldeles för mycket och jag fick alldeles för lite.

Jag är lite trött idag. Det var nämligen fest igår. Min resurshusse passade på att fylla år samma dag som festen var, vilket ju var mycket praktiskt. Det blev ju då en födelsedagsfest. Jag hade bespetsat mig på en tårtbit, men den förhoppningen kom dessvärre på skam.

När någon fyller år, är det kutym (=ouppfostrat att inte) ta med sig en present. Jag hade valt ut en burk med fudge, eftersom min resurshusse är en riktig godisgris. Jag närde vissa förhoppningar med den presenten också.
Festen började mindre lyckat, då min resurshusse tyckte att det var dags att klippa mina klor.
– Kom Sverker, sade han vänligt till mig. Först kom jag, men så upptäckte jag klotången. Jag backade krypande (en svår konst) in under en fåtölj. Dessvärre lyckades jag inte ta skydd helt, utan jag blev nesligt infångad och kloklippt.
Sen var det presentdags. Resurshusse började med min present, eftersom den var finast inslagen. Jag var väldigt förhoppningsfull, för jag hade gett resurshusse en hint om vad som är brukligt att göra. De förhoppningarna kom på skam.
Sen öppnade han lite enklare och mindre värdefulla grejer från husse.
Så vidtog ätandet. Inte för Egon eller mig. Jag hade gärna tagit lite gåslever med tryffelsalt, men så blev det inte. Sen vräkte flocken i sig torsk, som också luktade jättegod. Flockens stjärnor, Sverker och Egon, blev ånyo utan mat.
Sen, när den mänskliga delen av flocken hade ätit färdigt, fick Egon och jag smaka av den utsökta huvudrätten. Så det blev en väldigt lyckad fest till slut, även om jag inte fick någon tårta.
Egon fick dock lite för mycket och jag fick mycket för lite av den goda fisken. Enligt mitt tycke.

Hej så länge
Sverker
Leg. festprisse

ILLA Festen började i moll för min del. Resurshusse hade fått för sig att mina klor behövdes klippas. Det är inte roligt. För säkerhets skull piper jag i förebyggande syfte, om det skulle göra ont. Det gör det inte, men man kan aldrig veta.

FINT Mitt fina paket till min resurshusse. Han öppnade det först, för det såg ju värdefullast ut, vilket det också var. Tyvärr verkar han ha lite svårt att läsa det finstilta.

SPÄNNANDE Att öppna paket är spännande. Det tyckte vi alla tre. Egon och resurshusse var spända på innehållet och jag var spänd på att få smaka. Det fick jag inte, fastän det fanns en klar bruksanvisning: ”Det är brukligt att bjuda”.

FALSKT Det här var paketet från husse. Som vanligt hade han lagt allt krut på att göra en, i hans tycke, tjusig etikett. Han åkte ända till Seattle för att fotografera pingviner och sedan satt han minst i 49 minuter för att göra resten. Dessutom var det ingen AC, men väl en byggsats till en fläkt att kyla sig med varma sommardagar i trädgården.

Dagens ord på vägen

Akta dig för halvsanningar - du har kanske fått tag på fel halva.

Sverker
(2000– )