16 februari 2013

Jag väntar på en hemlighet (=min Agnes)


SPANARE Sder du mig? Det är jag som står och spanar på något som rör sig innanför dörren. Vad kan det vara?

Kan du gissa vem jag står och väntar på? Jo, det är min Agnes. Hon är hemma hos mig nu. Fast det började sju minuter innan bilden togs.
– Ska du följa med till stan och handla, Sverker? Det var min Agnes som frågade.


Klart jag skulle med. Fattas bara annat. Jag var klar och färdig på under en sekund.
Husse var klar och färdig på under två minuter.
Sedan gick jag och min husse ut. Men vart hade Agnes tagit vägen? Jag hade glömt hur besvärliga flickor är när de ska gå ut. Jag väntade och väntade.
Därefter for vi in till Tranås.
Återigen visade det sig att ” Ska du följa med till stan och handla, Sverker?” betyder ” Ska du följa med till stan och sitta i bilen under tiden som vi handlar, Sverker?”
Det blev inget handlande för mig. Men när de äntligen kom tillbaka till bilen, så tog jag med både Agnes och husse på en promenad i en fin park där många andra hundar också har gått.
I stan har de brun snö.

Hej så länge
Sverker

Leg. Agnesmotionerare


AGNES Min Agnes och jag. Det var henne jag väntade på. Agnes måste alltid göra så många saker innan hon kan gå ut genom dörrar.


PARKEN Nu har vi precis kommit in i parken. Snön är brun och fin, som stadssnö skall vara. Bakom oss ser du i det gula huset Kulturskolan, (f.d. Musikskolan, fd Tingshuset). Det vita huset lite längre bort är Odd Fellow huset (f.d. Baptisktkyrkan).


PENSIONÄRSFÅGLAR Sådana här fåglar ska man mata när man är pensionär, vill jag hävda. De med blågröt vackert huvud är pojkar. De mer jämngrå tråkiga är flickor. Dän att det är precis samma sak hos västgötaspetsar. (Att killarna är tjusigare än flickorna.)

Dagens ord på livets väg



Hemma hos mig är det inte stökigt. Jag har uppfunnet ett system där allt ligger överst.


Sverker
(2000–)

15 februari 2013

Möte i fornminnesföreningen

ANTIKVITETER Du kanske stutsar till när du ser bildtextrubriken och tänker ”Men Sverker är ju så ungdomlig och stilig”. Jovisst, det är sant, men titta på resten. Resten utgörs av Per, husse, Britt, Gunnar och Janina. Där har bästföredatumet gått ut för många år sedan.

Det var första gången de fem fornminnena träffades på 17 år. Dessförinnan hade det också varit ett hopp på sådär 19 år.
Alla de här åldringarna, om jag får säga så, var lekkamrater i Mariefred på 50- och 60-talet.


Att föreningen ska kunna prestera något protokoll från sitt möte är inte att tänka på. Därtill var de alldeles för gaggiga. Men vad avhandlades då på mötet, undrar du säkert?
Gossarna behandlade mopeder och dito olyckor. Flickorna fördjupade sig i vem som ”var ihop” med vem. (Använde de lim?)
Gemensamt redovisade samtliga vilka barn de satt till världen och vilka fruar och män de hade haft. Britt och Gunnar avvek från den gängse normen, eftersom de har varit gifta ända sedan forntiden.
Inläggen övergick så småningom till att behandla elpriser och nya mobiltelefoner. Plötsligt befann vi oss i nutiden, vilket innebar att det rådde stor förvirring bland gamlingarna.
Alldeles för sent för deras ålder bröt de upp och lovade varandra att snart ses igen. Kanske redan om 15 år?

Hej så länge
Sverker

Leg. observatör

Dagens ord på livets väg



Den så kallade gamla goda tiden är en produkt av dåligt minne och livlig fantasi.


Sverker
(2000–)

14 februari 2013

Försök och gissa var jag finns


PORT Ser du mig på trappan? Det är där jag går in. Sen bor jag bakom de fönster du ser till höger, men det är bara när jag är här förstås.

Ibland lämnar jag de djupa skogarna och beger mig till en stad. Jag går där som en vanlig västgötaspets för att smälta in i omgivningen. Oftast har jag husse kopplad, han förvillar sig så lätt annars.

Nu undrar du förstås var jag är någonstans. Jag hade tänkt mig att det kan du få gissa själv. Jag kan säga dig så mycket att jag är inte i Paris och inte i Recife.
På en del av bilderna finns det vissa ledtrådar. Trycker du på bilderna så blir de större.

Hej så länge
Sverker

Leg. resenär

Fortfarande något konstigt med bildladdningen, därför ser det ut som det gör.


KONST Här har man satsat hårt på gatukonst, genom att släppa kreativa ungdomar fria att dekorera byggnaderna.


KOMMUNALRÅDSFRITT Som tydligt framgår av bilden, så bor det inget kommunalråd här. Hade det gjort det att de besvärat sig med att ta bort lite snö, så inte kommunalrådet smutsar ner sina fina skor. Inte ens kungen kommer hit, fastän han bor ganska nära.


SMASKENS Fördelen med att resa är att jag kommer till ställen där det finns gott om för mig obekanta dofter. Allt måste undersökas väl, innan jag gör en övermarkering.


FÖRVÅNAD Så här snopen kan man se ut om man hamnat på en plansch i det lokala apoteket. Jag hade sett värdigare ut.


BRÅTTOM De som bor här har väldigt bråttom på morgonen. Ingen stannar och säger: ”Men vad roligt att se dig Sverker! Hur mår du idag?”

Dagens ord på livets väg



Den sanna upptäcktsresan består inte i att finna nya landskap, men att se med nya ögon.


Sverker
(2000–)

13 februari 2013

Från min horisont sett


STOR Även om jag är ganska kort, så är jag väldigt stor. Stor i tanken. Stor i sinnet, Stor i vänlighet. Jag är alltså mer stor än kort.

Är det inte besvärligt att vara så kort, får jag ofta höra. Vadå? Jag kort? Inte alls. Jag är precis lagom kort. Det är exakt så att mina tassar räcker ner till marken.

Fast det är klart, jag har ju inte samma utsikt som till exempel husse eller Per eller Agnes. Men jag vet ändå vilka viktiga saker som händer. Det kan jag nosa mig till. Och jag hör också – när jag vill.
Visst det finns vissa svårigheter. Det är inte alltid så lätt att hoppa upp på stolar, om jag till exempel ska ta något från matbordet. Men jag brukar klara det, när ingen ser det förstås. Hur skulle jag annars kunna få god mat och godis?


Hej så länge
Sverker

Leg. fullvuxen

Idag var det något skumt med bildöverföringen. Det gick inte att ändra storlek på bilderna. Därför blev det som det blev.



LÄTT Du tror förstås att det är svårt att se vad som finns i fåtöljerna? Jag vet, även om jag inte ser. Antingen finns det inget alls, eller också finns det ett ben som jag gömt.


MAT Det här är väl det enklaste; att veta vad som tillagas på spisen. Med min erfarenhet behöver jag inte se några kastruller eller stekpannor. Jag vet precis när jag ska lägga extra krut på att få något. Husse kallar det att jag tigger, men jag håller nog inte med där riktigt.


SKOGSSTIG Vi går in på stigen i skogen, säger husse ibland. På sommaren är det ingen konst, men så här års så måste man veta var stigen finns någonstans. Jag ser bara en snövall, men min kunskap sträcker sig längre än mina ögon.


HEMMA Ja, det är så här det ser ut när jag kommer hem. Du kanske tycker att trappan skulle vara besvärlig för mig? Du ska veta att du har att göra med en stark och smidig västgötaspets.

När jag ser en fjäril tänker jag på Jim


FJÄRIL Varje gång jag ser en fjäril så tänker jag på Jim. Just den här fjärilen såg vi faktiskt ihop. Han samlade fjärilar i under många, många å, främst nattfjärilar. Han inte bara samlade hur som helst, utan han gjorde det på ett vetenskapligt sätt. Hans fjärilssamling finns nu på ett universitet i USA.

Dagens ord på livets väg






Jag må vara kort, men mina tassar räcker i alla fall ner till marken.


Sverker
(2000–)

12 februari 2013

Till minne av min vän och husses kusin Jim


A world goes under every time a person dies,
a truly unique world that never existed before
and never will exist again,
that never can be recreated or replaced
how much we would like it.


SVENSTORP Varje gång Jim och Eloise var här och besökte mig åkte vi till Svenstorp i Heda. Här tillbringade Jims pappa och min farfar sin barndoms somrar. Jim var också här som mycket ung och hälsade på sin farfar som också var husses farfar. Gården hade gått i släkten sedan 1500-talet.


I morse dog husses kusin Jim. Han har varit här många gånger och husse har varit hos honom, fastän han bodde i Vermont i USA.
Han och hans fru Eloise var en av mina många favoriter, och jag kände igen dem varje gång de kom hit.
Förra gången de var här var när farfar begravdes för ungefär ett år sedan.
Det är väldigt väldigt sorgligt att så många vänner försvinner.
Idag går mina tankar till Eloise och Jims barn Lisa, Lars, Ingrid och Astrid.


Sverker och husse

Dagens ord på livets väg






Råd är det som vi ber om när vi redan vet svaret men önskar att vi inte gjorde det.


Sverker
(2000–)

11 februari 2013

Svårt att kämpa sig igenom vintern

TRÖTTSAMT Jag har beslutat att vintern inte är så rolig. Titta bara vad jag får kämpa för att ta mig över en snövall. På sommaren finns ingen snövall där, så då kan jag bara trava på.

Idag kostar jag på mig att drömma lite. Jag börjar bli trött på vintern. Det är husse med. När det blir vår kan man gå ut och lukta på blommor.
Sen blir det sommar och då brukar Agnes komma hem. Det kan bli lite för varmt. Ibland åskar det, och det är synnerligen otäckt.
Hösten är inget jag längtar till, för då tänker man bara på vintern som kommer snart.
Jag hoppas det blir sommar väldigt snart. Man får ju faktiskt drömma.



Hej så länge
Sverker

Leg. drömmare

VÅR Det här är en tid jag kan drömma om. Tidig vår och vitsipporna vid stora stenen börjar blomma. Om Agnes kommer hem plockar hon vitsippor och pryder mitt hus med.

VÅR Blommande körsbärsträd är också något man kan drömma om. Om Lucy kommer hem, så kan hon klättra omkring bland alla blommor. Jag vill inte klättra i trän.

FÖRSOMMAR Massor med blommor i min trädgård. Löven har slagit ut och det bildas små grottor där jag kan gömma mina ben. Det är något att drömma om.

SOMMAR Nu är det andra blommor som blommar. Ute på sjön är det folk som åker runt med sina båtar. Bara det inte åskar, för det är inte kul. En åskfri sommar drömmer jag om.

HÖST Hösten är inte mycket att drömma om. Visserligen kan löven vara tjusiga, men det blir kallare och mörkare. Jag står och spanar efter den försvunna sommaren, men ser den inte. Men tänk om jag skulle se sommaren och kunde locka tillbaka den. Det kan jag ju alltid drömma om.

Dagens ord på livets väg






Drömmen ger oss det vi önskar i vaket tillstånd.


Sverker
(2000–)

10 februari 2013

Hej mitt vinterland

FÄRGGLATT Det är vitt överallt, sade husse. Det hade räckt med svartvita bilder idag. Jag ser massa färger. En grön buske och en väldigt färgglad västgötaspets. Det hade inte alls räckt med svartvitt.

Idag skulle husse fotografera med ett annat av hans onödigt dyra objektiv. Till detta ändamål valde han komma-väldigt-nära-objektivet. Vad man ska ha det till på vintern vet jag inte. Det finns ju varken spindlar eller myror.

I vilket fall så travade vi ut. Det gick inte fort, för husse stannade redan i trädgården, eller rättare sagt det som är trädgård på sommaren. På vintern är det bara små snöfält och snöbuskar.
För att påpeka anledningen till utevistelsen, så skällde jag lite på honom för att sätta fart. Vi gick inte så långt idag, bara till campingplatsen och så hem igen. Det blir exakt två km för husse, som går raka vägen, och 2,12 km för mig, som går krokiga fram och tillbaka vägen.
Som vanligt tappade husse sin handske, som jag fick gå och hämta. Tänk om jag hade varit med när han tappade sitt pass.

Hej så länge
Sverker

Leg. vinterpromenerare

BLOMMA Nog för att blommorna på den här busken är stiligare när de har slagit ut i vår, men de är ju inte så dumma nu heller. Och inte är de svartvita, som husse påstår.

RESTER Vad du ser här är rester av en blomma från förra året. Dagen till ära, har den fått lite rimfrost på sig.

ROLIGT Som du väl känner till så är min husse mycket slarvig. I dag tappade han sin handske igen. Han gör det nästan varje dag vi är ute och går. Sedan för jag leta rätt på den och ta den tillbaka till husse.

NÄSTAN När vi kom hem var det nästan svartvitt. Gullregnet är ju inte precis färgglatt och sjön lyser inte blå. Inte himlen heller för den delen.

Dagens ord på livets väg





Jag har lärt mig att göra mitt sinne stort som universum, så att det ska finnas utrymme för motsägelser.


Sverker
(2000–)