24 januari 2015

Flera fruktansvärda olyckor har drabbat mig

ELÄNDE En vanlig, icke olycksdrabbad, dag, hade jag kunnat klaga på min väg. Men hur är den idag? Den är sandad och plogad. Dessutom skiner nästan solen. Hur illa kan det bli?

Hur många olyckor kan en liten västgötaspets klara? Ja, jag kämpar på, men snart är måttet rågat och bägaren rinner över.
Du ska veta att sedan jag kom hem, har jag inte haft det lätt. Olyckorna har staplats på varandra och jag är den drabbade hela tiden.


Det började redan igår eftermiddag när vi närmade oss mitt hus. Vi åkte på Kommunalrådsvägen, den som i folkmun och på skyltarna benämns Hättevägen.
– Se vad fint de har plogat och sandat bara för att kommunalrådet bor här. Jag undrar om vi ens kommer fram på din väg, Sverker, sade husse.
Så kom den första olyckan. När vi svängde in på min väg var den i samma skick som Kommunalrådsvägen. Både sandad och plogad. Hur illa kan det bli?
– Det har nog kommit så mycket snö, så vi kan nog inte ta oss till ditt hus, Sverker, sade husse förhoppningsfullt.
– Vi får nog sova utomhus eller i bilen.
Olycka nummer två. På marken låg bara en dryg decimeter lätt snö, som snart nog var bortskottad.
Efter en ganska kort stund var vi inne i huset, som dessutom var varm och skönt.
Idag på morgonen, alldeles nyss alltså, så hade jag drabbats av ännu en olycka. Solen bröt nästan igenom molnen och vinden höll sig stilla och det var inte ens kallt.
Nu kommer jag till den verkliga olyckan som är följden av dessa olyckor: vad ska jag skriva om, när det inte finns något att klaga på? Det skulle inte förvåna mig ett dugg om det blir vår senare i år också.

Hej så länge
Sverker

Leg. drabbad

FASANSFULLT Här var jag beredd på att få ägna timmar åt att skotta garageuppfarten från tung blöt snö. Som arbetsledare åt min husse, förstås. Men vad möttes jag av? Bara någon decimeter lätt snö, som min husse röjde undan i ett huj. Kan det bli värre?

BLOMMOR Till och med knopparna på busken som inte går att stava till, ser friska och sunda ut. De kanske kommer att blomma i vår. Hur illa kan det bli.

ENVIS Jag ger mig inte. Så här perfekt kan det ju inte bara vara. Jag måste ge mig ut på nya spaningar efter något att klaga på. Jag är envis som en västgötaspets.

Dagens ord på livets väg






Det bästa i livet är oväntat – eftersom det inte var förväntat.


Sverker
(2000–)

23 januari 2015

Mitt uppdrag i förorten slutade med en fest

GLASLJUS Inget för mig, eftersom innehållet kittlar i nosen. Fast visst ser det häftigt ut med ett ljus i glaset.

Som du kanske läste igår, så befann jag mig i en förort. Förorten var en av Tranås förort, Stockholm, som i sin tur är begåvad med en plats som heter Bagarmossen. Det är där jag är. Men idag ska jag åka hem till Sveriges främsta stad, Tranås.

Jag är klar med mitt uppdrag här. Jag har vid ett flertal tillfällen visat upp mig på såväl gator och torg. På så sätt har jag på ett vänligt sätt ingett respekt hos alla här. De vet nu att jag vet var de bor. Det är så det går till i stora världen.
Igår kväll så hyllades jag för min insats med en avskedsfest. Många fördiskar blev det. Dessutom slank det ner en och annan godbit vid matbordet till min höjd, när inte min husse såg. Alltså precis som det ska vara på ett kalas.
Men hur vi ska komma hem blir en senare fråga. Bilen ser ut som en snöhög, som dessutom står i en snöhög.
Håll tummarna att husse lyckas komma loss. Men det ska nog gå bra. Han har ju mig som kan ge goda råd från baksätet.

Hej så länge
Sverker

Leg. säkerhetskonsult i förorten

FÖRRÄTT Det är inte fel med en sådan här förrätt som även är en fördisk i vardande. Goda smörgåsar med pålägg av räkor, lax och äkta rysk kaviar. Dessutom ska du veta att jag hade smakat på den gravade laxen redan innan.

FEM Inte mindre än fem fördiskstallrikar hade jag och ta hand om. Fast då ska du veta att det var fem förrättstallrikar, fem huvudrättstallrikar och fem efterrättstallrikar. Det blir femton tallrikar sammanlagt. Till detta ska läggas diverse uppläggningsfat. En helkväll! Tack Janina för god mat.

OVISST I nuläget är det synnerligen ovisst om vi kommer att få loss bilen. Kanske blir vi kvar här tills det töat bort i mars eller april. Vi får se hur det går.

Dagens ord på livets väg






Det främsta tecknet på okunnighet är fåfänga och stolthet och arrogans.


Sverker
(2000–)

22 januari 2015

Mitt livsfarligaste uppdrag

PATRULLERING Att bege sig in i Bagarmossens centrum en sen kväll kräver både styrka och mod. Vem kunde då vara lämpligare än Sverker? Ingen, skulle jag vilja svara på den frågan.

Just nu är jag ute på ett mycket hemligt uppdrag. Jag ska rensa upp i det farliga träsket. Var jag finns är ytterst hemligt (Bagarmossen i Stockholm).

Min metod är enkel. Jag gör inspektionsrundor (=promenader) i det ytterst farliga området. Mitt skräckinjagande yttre skrämmer slaget på alla med onda avsikter.
Även om jag är en fridsam natur, så drar jag mig inte för att ta till hårdhanskarna. Igår kväll så skällde jag på en skräckinjagande best (=en chinchilla), som först skällde på mig. Sådant drar jag mig inte för.
Nu när jag är här hos Janina, så ska du veta att jag kan komma när som helst. Har du onda avsikter, så håll dig undan.
Är du snäll, så får du gärna klappa mig.

Hej så länge
Sverker

Leg. vakthund

SPANING Det gäller att hålla sig dold fram tills att det är dags att göra ett tillslag. Nu såg jag inget misstänkt, men ingen ska känna sig säker. En dag slår jag till!

LUGNT Är detta bara ett skenbart lugn? Vad som försiggår här, kan vi bara gissa oss till. Jag markerade platsen och fortsatte min inspektion.

STIGFINNARE Bakom husen går det små vägar perfekta för skum verksamhet. Jag drog mig inte för att ta en runda, bara för att skrämmas lite. Min närvaro injagar respekt bland samhällets tjuvar och banditer.

SKUMT Klockan är bara 05.34. Vem är uppe så tidigt? Naturligtvis kan det knappast röra sig om ärliga avsikter. Jag ser dig och jag vet var du bor!

Dagens ord på livets väg






Jag behöver byta miljö. Jag är uttråkad av livet på landet. Det ska bli skönt att bli uttråkad av livet i stan.


Sverker
(2000–)

21 januari 2015

Jag som hade en sådan fin plan

UPPSALA Detta är min Agnes i Uppsala. Ungefär så hade det sett ut, när vi ätit färdigt i kväll, enligt min plan.

Jag hade en plan för idag. En alldeles försträfflig plan. Har du tittat på din almanacka idag, så hade du sett att dagens namn är Agnes. Eftersom jag har en Agnes, så var min plan att åka till Uppsala och fira henne ordentligt.

Först skulle min husse och jag överlämna massa presenter. Vem vet vad det hade kunnat blivit? En tårta naturligtvis hade vi haft med oss.
Lämpliga presenter hade väl kanske varit en klänning, ett par skor, en stilig kappa och en tvårumslägenhet på Luthagsesplanaden eller så. Om hon nu inte vill bo kvar i Flogsta förstås.
En finare middag på kvällen hade vi också planerat in. Naturligtvis skulle den ha börjat med lite champagne för att fortsätta med en vanlig fyrarätters. Det brukar bli mer fördisk på så sätt.
Det var min och husses plan. Nu går det inte alltid som man tänkt sig. Min Agnes är inte i Uppsala just nu. Hon är i den franska staden Toulouse. Kanske letar hon efter ännu en gatflicka som sällskap till kattan Lucy?
Nu får jag fira så här istället:
HURRA HURRA HURRA HURRA
Fast jag har en plan B också. Mer om den imorgon. Du kommer att häpna!

Hej så länge
Sverker

Leg. gratulant

UTSIKT Har man en sådan här fin utsikt, så lämnar man väl inte den på sin namnsdag? Det gjorde min Agnes. Fy Agnes, säger jag.

IDEAL Detta måste väl vara det idealiskaste sättet att fira sin namnsdag? Tänk att sitta i sin säng/soffa i Flogsta och språka med sin tjusiga västgötaspets Sverker. Kan det bli bättre?

LETAR Ja där kan min Agnes sitta ensam på ett café i Toulouse och spana efter min husse och mig. Vi lär inte dyka upp. Du får allt fira ensam Agnes. Så kan det gå.

IRRAR Ser du en Agnes som irrar omkring ensam på de mörka gatorna i Toulouse, så skicka hem henne till mig. Men det är så det blir, om man rymmer iväg på sin namnsdag.

Dagens ord på livets väg






Jag finner ett nöje i att alltid uttrycka mitt missnöje.


Sverker
(2000–)

20 januari 2015

Insnöade i snökatastrof i norra Småland

JOBBIGT Slit och släp har det varit, när husse under min ledning skottade garageuppfarten. All denna snö kom igår och inatt. Nu är vi rejält trötta.

Det har snöat här hemma hos mig. Timme ut och timme in. Du har förstås inte hört det på nyheterna, eftersom det inte har hänt i Stockholm. Men här är rena katastrofen.
Igår fanns det knappast någon snö, men se på bilderna hur det ser ut nu!


Snön bara vräkte ner under gårdagen. Somliga snöflingor var stora som ett mannagryn. Snabbt blev de gröna gräsmattorna nästan vita. Bara ett och annat grässtrå stack upp.
Efter ett idogt arbete vid sextiden i morse, lyckades husse skotta fram garageuppfarten. Jag ledde arbetet, så det skulle bli ordentligt gjort.
Nu väntar vi bara på att plogbilen ska komma och bryta vår isolering. Fast de har väl fullt upp med att ploga Kommunalrådsvägen.
Som tur är har vi rikligt med både hundmat och kattamat här hemma. Bor man lite på landet, som jag gör, så måste man rusta sig för att klara katastrofer.

Hej så länge
Sverker

Leg. insnöad

TRÖTTSAMT Att ta sig fram i så här mycket snö som det kom igår, är inte det lättaste för en västgötaspets. Det tar verkligen på krafterna. Det ska bli skönt att gå och sova middag nu.

Rätt bilder

Hoppsan! Tänk så fel det kan bli. I hastigheten råkade jag förväxla bilderna, och det kom några från 2010 istället. Det var då jag bara var nio år. Det är sådant som kan hända. Fast bildtexterna var de rätta, så jag hade 50 procent rätt.
Här kommer de rätta bilderna, men du ser fortfarande vilket elände vi har det här i norra Småland.


JOBBIGT Slit och släp har det varit, när husse under min ledning skottade garageuppfarten. All denna snö kom igår och inatt. Nu är vi rejält trötta.

TRÖTTSAMT Att ta sig fram i så här mycket snö som det har kommit igår, är inte det lättaste för en västgötaspets. Det tar verkligen på krafterna. Det ska bli skönt att gå och sova middag nu.

OPLOGAT Som vanligt har Tranås kommun inte hittat ut till min väg. Jag hoppas att de plogar tills imorgon, för då kanske vi ska ta en sväng med bilen. Som det är nu, så är vägen oframkomlig.

Dagens ord på livets väg





Att publicera sig är mannens motsvarighet till barnafödande.


Sverker
(2000–)

19 januari 2015

Vems är de tappade gruskornen?

TAPPAT Någon har tappat flera gruskorn på min väg. Du ser själv att det ligger flera stycken. Nu har vägen också blivit förstörd. Någon långfärdsskridskobana kan den inte bli längre,

Min väg har blivit saboterad. Någon har tappat flera gruskorn, så nu går det inte att anlägga en skridskobana längre. Tänk vad fin den hade blivit. En liten avhyvling med en ismaskin och den hade varit perfekt.

Tranås kommun missade en turistattraktion av hög dignitet. En 500 meter lång skridskobana hade säkert lockat turister i massor. Säkert lika många (=ett tiotal) som miljonsatsningen Pälsriket gjorde på sin tid. De hade bara tagit en utflykt med en av ismaskinerna som ändå mest står och vilar sig på Bredstorp.
Vad händer istället? Jo en av sandbilarna, som tillsammans med plogbilarna, har kört skytteltrafik på kommunalrådsvägen kör vilse. Och det var inte lite fel den kom. Den hamnade på min väg, där den spred ut flera sandkorn.
Sandningen kan ju anses vara delvis lyckad ur kommunens synpunkt, då man fortfarande inte kan gå på vägen utan att riskera att halka omkull. Samtidigt har det olyckliga inträffat att det är direkt olämpligt att åka skridsko.
Fast jag är lite osäker på att det är kommunen som tappat sanden. I vilket fall som helst borde det gå ganska fort att plocka upp de få sandkorn som ligger spridda på den fina isen.

Hej så länge
Sverker

Leg. entreprenör

FIN Det här skulle ha varit en fin början till en ny attraktion i Tranås. En perfekt skridskobana för stans alla hysteriska motionärer. För att inte prata om hitresta turister.

BANDYIS Om du åker till bandybanan, så kan du se hur is ska se ut. Så fin kunde isen på min väg också ha blivit om de hade dragit över den med någon av ismaskinerna.

ISFRITT Min sjö är alldeles isfri. Igår var det en båt som passerade och idag kom det en flock feta änder simmande. Det går varken att åka båt eller simm om det är is på sjön.

SPÄNNANDE Om det har snöat lite, som det har gjort idag, är det extra spännande att gå på min väg. Trampar man på ett osynligt tappat gruskorn, så halkar man inte.

OTUR Här har jag trampat på ett ställe utan tappat gruskorn. Då kan man halka, som du kan se på spåren. Om husse halkar så slår han sig.

Dagens ord på livets väg





När alla dina önskningar är uppfyllda, förstörs många av dina drömmar.


Sverker
(2000–)

18 januari 2015

Att si det var en fest – för en del

SMASKENS Det är minsann inte varje dag jag får biff att fördiska. Det fick jag hos min Per igår. Att han är bäst! Här hemma var det havregrynsgröt till fördisk idag som jämförelse.

Häpnadsväckande nog, så kom vi iväg till min Per i Mantorp i rätt tid. Någon gång ska vi väl lyckas. Han blev väldigt glad över att se mig. Vem blir inte det? Lucy blev nog lite glad, eftersom hon inte dök in under soffan den här gången. Men hon missade festen.

Det finns alltid skäl att hälsa på min Per, men det finns två starka skäl att besöka Per så här vid hans födelsedag.
1 Fira honom och ge honom presenter
2 Äta festmåltid med extra mycket fördisk
Jag måste säga att båda punkterna uppfylldes. Dock kunde punkt två något bättre. Lite snålt tilltaget var det allt.
Vi var ute och gick också. Som vanligt en palett med nya fräscha dofter att ta in för en västgötaspets. Min Per och min husse klagade bara på den kalla vinden. De har ingen päls.
Lucy var jämförelsevis riktigt social. Hon låg i en stol och kramade sin amerikanska mus hon fick i julklapp. Jag hälsade på henne där, men sedan var det matdags. Inte för att jag tiggde, men jag pep lite då och då, så de inte skulle glömma bort att lämna fördisk till mig. Det gjorde de inte.
Jag uppfyllde alla mina plikter och slickade även grädde som hade blivit över vid tårttillverkningen. Gott.
Så fick jag mat också. Denna gång utan kattemat. Lite konstigt med tanke på att jag var hos den franska kattan Lucy. Som kompensation fick jag vispgrädde i maten. Väldigt gott.
När alla hade ätit färdigt kom den franska kattan Lucy ner och satte sig på matbordet. Då var all maten slut, så hon fick hålla tillgodo med en blomma som hon tuggade förtjust på.
Att si det var en riktig födelsedagsfest – utom för blomkattan.

Hej så länge
Sverker

Leg. festprisse

HEJ Kattan Lucy låg i en fåtölj med sin amerikanska mus och lät sig hälsas på. Har hon äntligen kommit på att fåtöjer är trevligare att ligga i, än att ligga under en mörk soffa?

SPÄNNANDE Att ta promenader på främmande platser är alltid spännande. Hemma är jag ju bekant med de flesta dofter. Annat är det i Mantorp.

SLICKA Inget får förfaras. Det ser jag till. På bilden ser du hur jag tagit mig an den överblivna grädden efter tårttillverkningen. Spillet på golvet tog jag senare, om du undrar.

GRÄDDMAT Tar du vanlig hundmat och spetsar den med lite grädde, så blir den så väldigt mycket extragod. Du kan inte ana. Prova det nästa gång du har grädde hemma.

SEN Nej, hon sitter inte och sjunger franska visor. Kattan Lucy, den före detta franska gatflickan i Toulouse, kom försent till maten. Det som fanns kvar på matbordet var den här blomman, som hon sitter och tuggar på. Hon brukar göra det. Sådana är franska kattor.

Dagens ord på livets väg





Det är mycket bättre att vara fast förankrad i nonsens än att bege sig ut på tänkandets farliga hav.


Sverker
(2000–)