Världens smakfullaste adventsljusstake

VIKTIGT Att välja mossa till adventsljusstakar är inget man kan lämna till vem som helst. Nej, till det krävs en verklig expert (=Sverker). Min erfarenhet är av mossa är unik efter alla skogspromenader. Jag står på den utvalda mossan.

Nu brådskar det att stressa i ordning för att kunna fira advent på ett värdigt sätt. För att det ska bli advent behövs en adventsljusstake. Nu är det så att jag har designat en alldeles själv. Det är också den bästa som sett dagens ljus (!).

Fördelen med min konstruktion är att du kan använda din gamla ljusstake. Vad som först och främst behövs är mossa. Det blir bäst om jag väljer ut den, samtidigt som jag vattnar mina blommor i mitt hus. (Inte exakt samtidigt så, om du förstår.) Den bästa mossan växer nämligen i min skog.
Sedan är det enkelt. De vanliga fula och onödiga ljusen, byter du helt enkelt ut mot vackra och nödvändiga korvar.
Studera bilderna noga, så förstår du säkert.
När du är klar, så kan du bara låta ljusstaken stå på ett ställe som jag kommer åt.

Hej så länge
Sverker
Leg. designer

LJUSÄMNEN Lätt som en plätt, kan du själv fixa till ljusen till adventsljusstaken. Se till att du får fyra långa korvar. Tänk på att det inte behöver vara hållbart.

FÄRDIGA Nu är adventsljusstaken äntligen klar. Visst blev den fin? Nu väntar jag bara på att fotografen ska lämna mig ensam med den underbart goda skapelsen.

Dagens ord på livets väg

Det är bara jul en gång om året och det är mer än nog.

Sverker
(2000–)

Lugnet före tacksamhetsstormen

FINT Redan kvällen före så dukades det och gjordes fint. Att det inte sitter några vid matbordet, beror på att den inte var färdig. Den var inte ens påbörjad.

Det har varit Thanksgiving i Seattle där husse befinner sig nu. Som jag förstår är det en övning inför julstressen. Husse har skickat lite bilder, så du ska se hur det är.
Frånsett att äta mer än man orkar (ja tack), så ska man vara tacksam.

Man ska bara inte äta vansinnigt mycket, man visst hitta på saker man ska vara tacksam för. För min del är det inte lätt att vara tacksam för något, men så här fungerar det:

Sverker: Tack för att jag är en genetisk fullträff och är så klok, förståndig, stilig, manlig och trots det så väldigt ödmjuk.

Min husse: Tack för att sådan fin västgötaspets som Sverker sänker sina rättmätiga krav på ett liv i överflöd och istället vill bo tillsammans med mig. Tack också för att han tar hand om mig och att jag får sova i hans säng. Sverker är nog min ende sanne vän.

Min Agnes: Tack för att jag fick en sådan väldigt trevlig hund för över 14 år sedan. Han har lärt mig nästan allt jag kan. Sverker är nog min ende sanne vän.

Min Per: Tack för det finns en sådan fantastisk hund som Sverker som gärna kommer och hälsar på mig och Lucy. För att inte tala om att han gärna vill sitta i mitt knä, så jag kan få håriga byxor. Sverker är nog min ende sanne vän.

Kattan Lucy: Tack för att jag fick komma från gatorna i Toulouse så att jag kunde träffa och bli vän med den fantastiska hunden Sverker. Tack vare honom så integrerades jag väldigt fort i Sverige. Sverker är nog min ende sanna vän.

Min David: Tack för att Sverker finns där och välkomnar mig med sin viftande svans, när jag kommer och hälsar på min pappa i Sverige. Sverker är nog min ende sanne vän.

Stephanie: Tack för att Sverker välkomnar mig så vänligt i hans hem när jag kommer till Sverige. Framför allt är jag tacksam att han tar så bra hand om Evan och Emily. Sverker är nog min ende sanne vän.

Min Evan och Emily: Tack för att Sverker finns i Tranås när vi kommer dit och att han vill promenera med oss och äter upp maten vi tappar eller inte vill ha. Sverker är nog vår ende sanna vän.

Min resursfamilj: Tack för att Sverker kommer och bor hos oss ibland. Tack för han hjälper till att få upp oss varje morgon, vardag som helgdag. Sverker är nog vår ende sanne vän.

Ungefär så skulle jag kunna tänka mig att det skulle gå till om vi alla var samlade och skulle säga tacksamheter när vi firade Thanksgiving. Nu gör vi inte det, men det är nog så alla tänker ändå. Det var ingen som sade tacksamheten i USA heller, låter min rapportör meddela.

Hej så länge
Sverker
Leg tackare

VIKTIGT Att skära upp kalkonen är väldigt viktigt. Därför överlåtes detta till husets herre. Hemma ho David, så är det David som är herre. Hemma hos mig heter husets herre Sverker. Beundrande blickar kommer från några närvarande flickor.

BÖRJA Nu är det minsann snart dags att börja äta. Från vänster ser du Stephanies han, Stephanies mamma, Emily, David, husses tomma stol och Evan.

FÄRDIGÄTIT Lång tid har gått. Bots, den 21-åriga katten med blå klor, får sitta i Stephanies knä vid matbordet. Orättvist tycker jag.

FÖRDISK Denna fördisk hade jag verkligen haft behov av. Tyvärr så är jag inte i Seattle, så jag blev helt utan. Nu fick de istället stoppa in resterna i kylskåpet.

Dagens ord på livets väg

För de flesta är tacksamhet ingenting annat än en hemlig önskan att få motta ännu större välgärningar.

Sverker
(2000–)

Ingen ända på slitet och släpet

KALLT Min resurshusse och jag fick minsann stå och frysa utanför affären. Resursmatte var inne och shoppade fullkomligt fel saker. Så går det när inte jag får följa med in.

Läste du mitt förra avsnitt, så kan du se hur mycket jag har och stå i en vanlig förmiddag. Fast du ska inte tro att dagens arbetsinsatser var slut för den skull. Vi har dessutom varit och handlat. Fast det blev till ännu en besvikelse för mig.

Jag visade modigt vägen till affären och räknade med att även följa med in och tala om vad vi skulle handla. Men inte fick jag följa med in inte. I Frankrike fick jag följa med och handla och jag fick dessutom smakprover från köttdisken.
Medan resursmatte gick omkring den varma butiken med massor av god mat,
stod resurshusse och jag och frös utanför i 20 - 30 timmar – minst.
Eftersom jag inte fick vara med och ge goda råd, blev resultatet därefter. Torftigt. Mycket torftigt. Inget vettigt blev handlat överhuvudtaget. Det enda som hade något med mig att göra var en rulle med hundbajspåsar. Hur spännande är det?
Hade jag fått följa med in hade det blivit grisöron, Frolic, köttbullar, korv eller något annat nyttigt.

Efter en så ansträngande dag måste jag vila lite, men tro inte att jag sover.
Jag bara blundar lite. Kommer det någon inbrottstjuv eller någon annan skummis är jag fullt beredd att försvara min resursfamilj! Bara någon talar om för mig att det kommer någon. Inbrottstjuvarna har blivit så bra på att smyga ljudlöst den sista tiden.

Hej så länge
Sverker
Leg. utsliten
PS Husse låter meddela att det är Thanksgiving i Seattle nu. Men vad har jag att vara tacksam över? DS

TRÅKIGT Bara tråkiga och onödiga saker stoppade resursmatte i kassarna. Den enda saken med Sverkeranknytning var en rulle med bajspåsar. Vem behöver det? Inte jag i alla fall. Jag kan bajsa utan påse. Men jag måste ha något att bajsa ut, så det är mat och godsaker jag behöver.

VILA Allt slit och hårt arbete tar på krafterna. Men det hjälper inte. Ingen vila för min del. Du ser själv hur jag ligger och vaktar.

Dagens ord på livets väg

Nollorna står alltid till höger om de vill bli något.

Sverker
(2000–)

Hårt slit för mig hos resursfamiljen

MELODIKRYSS Min resursfamilj skulle lösa Melodikrysset hade de fått för sig. Naturligtvis klarade de inte av det själva. Det var tur att jag var där, annars hade det inte blivit många rätt.

Det är jobbigt hos min resursfamilj. Jag måste hålla ordning på allt. Det är precis som när jag är hemma med min husse. Min resursfamilj är inte ett dugg bättre. Så någon välbehövlig semester för mig, blev det inte. Jubileet har ju tagit hårt på krafterna.

Detta är en typisk dag, kan jag säga. Först måste jag väcka resurshusse vid 3-snåret på natten, för att han behöver kissa. Bara för att han inte skall känna sig ensam kissade jag också. Hade jag inte väckt honom hade han säkert kissat i sängen.
Eftersom jag var tvungen att vara uppe mitt i natten, så tog vi lite sovmorgon och gick inte upp förrän vid halv åtta snåret. De är så långsamma i min resursfamilj. Särskilt långsamma är de när jag är hungrig.
De envisas också med att min mat måste svälla innan jag får äta den. Inte förstår jag varför, den sväller väl i min mage. Husse sysslar med samma dumheter.
Jag försöker skälla ner min matskål från diskbänken där den står och sväller, men matskålen bryr sig inte heller om mig. Det är synd om mig.

När jag väl fått frukost måste jag hjälpa min resursfamilj med att lösa melodikrysset. De skulle inte fått många rätt om jag inte talat om för dem vad det rätta svaret var. Tror ni att de ger mig någon som helst kredit för mitt ovärderliga bidrag? Inte. Resurshusse skickar helt fräckt in svaret i sitt namn utan att nämna Sverker.
Dessutom satt resursmatte och resurshusse och vräkte i sig wienerbröd medan jag löste melodikrysset utan att jag fick smaka ens den allra minsta smula.
Detta är första rapporten om hur svårt jag har det hos min resursfamilj. Mer följer, om jag bara orkar. Jag har ju så mycket att stå i.

Hej så länge
Sverker
Leg. svältande slavarbetare

ONÖDIGT Både min resursfamilj och min husse har fått för sig att maten ska stå och svälla. Det är synnerligen onödigt. Men skyll inte detta tilltag på mig. Jag gjorde mitt bästa att skälla ner skålen. En dag kommer jag att lyckas!

WIENERBRÖD Personligen tycker jag att det står ”Sverkers wienerbröd” på wienerbrödet. Det gjorde det på det andra också, som fanns även om det inte syns på bilden. Jag fick inte ens smaka på mina wienerbröd.

Dagens ord på livets väg

Jag kräver att världen ska vara exakt lika orättvis för alla!

Sverker
(2000–)

Världens största och viktigaste nyhet

Som du kan se på mitt räkneverk, så har jag nu passerat den magiska gränsen 500.000 besökare på min blogg. Detta är en världshistorisk händelse. Jag är den första bloggande västgötaspetsen i Tranås som har uppnått detta för de flesta västgötaspetsar ouppnåeliga historiska mål.
Tro nu inte bara att jag är mallig. Nej tvärtom är jag lika ödmjuk som alltid, vilket är svårt att vara när man vet att man är bäst, stiligast och vackrast. Och ödmjukast.

Nyårsdagen 2011 beslöt jag att nu går det inte längre. Jag har ett ansvar att delge en stor häpnande allmänhet mina tankar och kunskaper. Jag startade min fantastiska blogg. Visserligen hade jag redan tidigare haft två olika uppskattade reportageserier i Smålandstidningen, Vetlandaposten och Tranås Tidning. Där delade jag frikostigt med mig av mina erfarenheter från resa med husbil i Europa och kryssa på Frankrikes kanaler med en kanalbåt. Men världen ropade till mig: Vi vill också läsa om dig Sverker!
Jag vill passa på att tacka alla mina trogna besökare och ni andra också. Dela gärna och hjälp till att göra min blogg ännu mera besökt.
Min husse har ju fegt nog passat på att rymma till Seattle i USA, så jag vet inte hur jag kommer att firas. Hoppas min resursfamilj är medveten om sitt ansvar vid mitt jubileum.
I morgon kommer det för övrigt ett reportage om hur jag har det hos dem (=bra).
Tack än en gång. Nu tror jag att jag ska fira lite!

Hej så länge
Sverker
Leg. jubilar

SEATTLE Mitt 500.000-jubileum firades i Seattle på ett synnerligen värdigt sätt med ett fyrverkeri vid Space Needle. Men vad väl annat att vänta. Staden är väldigt stolt över att jag har viss anknytning till Seattle. (Tur att jag inte var där. Jag hatar fyrverkerier.)

EXPRESSENDet är klart att denna nyhet hamnar på alla löp i Sverige. En riktig nyhet, till skillnad från "Hur du skyddar dig mot snöstormen i februari".

AFTONBLADET Ja, vad väl annat att vänta. Min husse har ju jobbat på den tidningen. Men varför förekommer den avundsjuka kattan Lucy på löpet?

ELLE Som den stilige och ytterst manlige modeikon jag är, så förefaller det naturligt att jag hamnar i en damtidskrift, så damerna har något att dregla över.

FÖRSTA Med denna bild började jag min blogg. Den bör tolkas som att jag sätter ut min kurs och håller den, hur kämpigt än det är. Det är jag i ett nötskal. Jag kallar det målmedveten. Husse kallar det envis.

Dagens ord på livets väg

Det viktigaste ser du inte, men det du ser är viktigt.

Sverker
(2000–)

Magisk gräns nu passerad

Raskt går jag mot en halv miljon

STEG Med bestämda raska kliv går jag nu mot en halv miljon beundrare som har varit inne på min sida. Räknar jag inte alldeles fel i min prognos, så kommer det ske idag. Eller kanske i morgon.

När jag den 1 januari 2011 startade min blogg, så var det ett pyttelitet steg för mig, men ett gigantiskt jättesteg för mänskligheten. Vem hade kunnat tro att jag knappt fyra år senare skulle ha haft över en halv miljon besökare? Jo jag!

Med tanke på hur utomordentligt bra min blogg är och hur spännande person jag är, så är det konstigt att det inte är fem miljoner. Dessutom är jag ju stilig och blygsam också.
Varje dag har du fått följa mig och mina synnerligen intelligenta och klargörande tankar. Jag har hjälpt dig att förstå världen bättre.
Inte mindre än 2.276 inlägg har det blivit. Alla lika bra. Till detta kommer väl då ungefär 7.000 bilder. Alla inte lika bra. Jag är inte riktigt nöjd med min fotograf.
Tills imorgon förbereder jag ett jubileumsnummer av VBB (= Världens Bästa Blogg)!
Läs den! Rekommendera den till dina vänner! Den är gratis!

Hej så länge
Sverker
Leg. halvmiljonjubilar

JUBEL Något sådant här förväntar jag mig på den stora dagen. Vi får se vad min resursfamilj hittar på. Ser du mig på scenen?

Dagens ord på livets väg

Osäkerhet och förväntan är livets glädjeämnen. Säkerhet är ointressant.

Sverker
(2000–)

Husses huvud ska opereras i USA

RAKAS Här ser du själv att husses huvud rakas. När jag opererades i magen, så rakade de min mage på ett föga värdigt sätt. Så rakas man på huvudet, så ska man nog opereras där.

Husse är flitig att skicka bilder till mig. De senaste visade hur han rakades på huvudet. Jag vet vad det innebär. När jag rakades på magen, så skar de upp den senare och sydde ihop den, som tur var.

Nog för att det måste finans mycket att rätta till i husses huvud. Han vet ju inte ens hur mycket mat en västgötaspets behöver. Han vet inte heller vilken sorts mat en fin hund ska ha.
Jag har inte sett några bilder på husses hopsydda huvud än, men de kommer väl så småningom. Jag hoppas att de lyckades med att rätta till de allvarligaste felen.
För övrigt behöver jag mer godis också, vilket somliga hussar inte tycks fatta.
Fast lite orolig är jag. Det är inte roligt att bli skuren i, även om det är betydligt allvarligare att bli skuren i magen än i huvudet.
Fast det kan ju också vara så att de tyckte att min husse hade så fult hår, så han blev tvungen att få håret avlägsnat. Inte för att det hjälpte, han är fortfarande inte stilig. Fast jag får väl kanske hoppas på det senare alternativet för husses skull.

Hej så länge
Sverker
Leg. orolig

VÄRST Här kan du själv se att jag är rakad på magen. Det är synnerligen ovärdigt att gå omkring på det sättet. Du ser också hur mycket jag lider, hoppas jag.

HELSKALLIG Nu är husse helt skallig. Nästan. Tydligen ska de skära mycket. Eller också är det så att de bara tog bort all generande hårväxt uppe på hjässan.

Dagens ord på livets väg

Det finns inget fint väder, bara fina kläder.

Sverker
(2000–)