Efter att ha klarat av mattes favorit område nummer ett kultur, som hon har för att verka finare än andra, slängde hon oss raskt vidare till favoritområde två. Dryckenskap. Vi drog alltså runt bland ett antal Cave de Vin (=Souvenirbutiker).
– Nu ska vi åka och prova vin, sade matte glatt när hon kom till mig där jag vaktade flocken och helgedomen.
– Ja, nu ska vi åka och prova vin, sa resursmatte förväntansfullt.
När både matte och resursmatte hade bestämt, så var det så. Jag lever i ett matriarkat (= männen är under toffeln).
– Jag kör, sade husse buttert, sa husse så jag kan inte prova.
– Jag kör också, sade resurshusse mycket sorgset.
– Ni kan alltid titta på etiketterna, tröstade Mimmi hussarna.
– Ja, ja, sade Calle.
– Hade du kunnat läsa karta hade jag kört. Kanske i alla fall, sade matte som är intresserad av att prova vin alldeles gratis. Hon är från Småland och vill inte gärna betala för sig.
Liten vinordbok
Nu ska jag, som expert, berätta hur man provar vin. Man smakar på alla viner de har på vinkällaren – minst två gånger. Och så säger man ”njaa” eller ”ja”. Man kan också säga ”helt ok”. ”Lite mer eksmak”, går också hem. Sen blir man fnittrig och köper en låda vin eller två. Husse, resurshusse och jag lider. I tysthet. Vi får vatten.
Lillmattarna går affärer och har kul – om vi är i en stad, eller sitter i bilen och lider – om vi är på landet. Högljutt. Själv brukar jag ta en liten revirmärkningstur. Eller kyla mig i butiken.
Hej så länge
Sverker
Leg. vinordsspecialist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar