Stackars Sverker satt bakom galler igen

ISOLERAD Yttervärlden är något jag kan ha kontakt med genom gallret. Jag kommer inte ut. Stackars, stackars Sverker. Hur ska jag stå ut och var är min husse?

Jag anade att det var något lurt i görningen. Husse började packa väskor med massa grejer. Dock verkade han glömma det viktigaste; min mat och min matskål. Vad är det på gång nu, kan man verkligen undra.

Vi satte oss i bilen och åkte till min resursfamilj. Kul! Sedan skulle det pratas förstås.
– Hälsa nu så mycket, sade resursfamiljen efter många, många minuter.
Ja, det ska jag verkligen göra, tänkte jag.
Sedan kom jag på att min mathink var med också. Varför?
– Hej då, sade husse och gick. Han lämnade kvar mig, en hungrig västgötaspets.
Nu är jag alldeles ensam hos min resursfamilj. Jag undrar så vart min husse ska åka. Kan han verkligen turkiska, så han klarar sig? Och varför tog han inte med sig sin fina västgötaspets?
I och för sig är min resursfamilj snälla och bra, men det är en sak de måste lära sig. Jag ska fördiska!

Hej så länge
Sverker
Leg. övergiven

OROVÄCKANDE När det samlas resväskor i hallen, så brukar aldrig det vara ett bra tecken. Ganska ofta betyder att min husse ska åka iväg, men inte hans stiliga västgötaspets Sverker.

LIDER 1 Du ser ju själv hur hemskt jag har det hos min resursfamilj. Detta är en gammal bild, men den är typisk. Ser jag inte lidande ut, där jag sitter hos resurshusse?

LIDER 2 Ingen fördisk får jag hos min resursfamilj. Men jag och resursmatte har en hemlig överenskommelse, fast det får jag inte säga. Hon kompenserar lite för fördisken. Nej, jag tigger verkligen inte och resursmatte matar mig inte. Vi konverserar bara.