7 juni 2014

Firandet fortsatte i Mantorp hos min Per

FEST Festen ska just börja. Köttet är färdiggrillat och alla är redo att hugga in. Särskilt jag har stora förväntningar.

Liksom kungen for jag runt som en tätting för att fira nationaldagen. Jag hade ju två saker att fira: Nationaldagen och min Pers namnsdag.
Nationaldagen firade jag i Tranås, som du kunde läsa om igår. Pers namnsdag firade jag i Mantorp.


Min Agnes och jag började min Pers firande med att plocka blommor. Om min Agnes är hemma, så plockas det blommor så det står härliga till.
Sedan åkte vi till Mantorp till min Per, eller i går Gustav. Med oss hade vi min mat, min medicin och ett par rejäla köttbitar, som jag såg fram emot. Potatisen och jordgubbarna, kunde de få behålla själva.
Husse hade införskaffat en fasadflagga till min Per, så även han kunde göra fint.
När vi åt fick jag ett ben. Jag gav mig genast i kast med delikatessen.
– Jag sa ju att han kunde tugga sönder det. Ta det ifrån honom.
Det var min Agnes som riktade uppmaningen till min husse.
Då fick jag en liten köttbit, så jag tog en paus i benätandet. När köttbiten var slut, så var benet borta! Fastän jag sökte hela kvällen, så förblev benet borta.
Regnet som dök ner på oss, fick hela sällskapet att flytta inomhus för att äta jordgubbar. Det är inte mycket att ha. Tårta är godare. Den franska kattan Lucy satt och spanade på oss från trappan hela tiden. Hon aktade sig för husse, men hon hälsade på mig.
Jag hann med en liten promenad också, och kunde konstatera att det mesta var sig likt.
Idag har husse namnsdag, men det blir inget firande av honom. Jag måste koncentrera mig på min 14-årsdag på måndag.

Hej så länge
Sverker

Leg. festprisse

BLOMMOR Klart att min Per ska ha blommor på sin namnsdag, så min Agnes och jag begav oss ut för att skövla naturen. Det blev flera vackra buketter. Min Agnes är så duktig med blommor. Per blev glad.

SMASKENS Grillat kött, så det skulle ha räckt även till mig. Så blev dock inte fallet, frånsett ett par små, små bitar. Fördisken var snålt tilltagen, men god. Den ugnsstekta färskpotatisen får de gärna behålla själva.

BEN Jag fick ett ganska köttigt ben att tugga på. Det var gott. Men under mystiska omständigheter bara försvann det. Trots intensiv spaning med min känsliga nos, förblev det borta.

FRESTELSE Jag kunde se de stora köttbitarna som min Per, min Agnes och min husse satt och vräkte i sig. Nej, jag tigger inte. Jag bara observerar.

PROMENAD Som vanligt så passade jag på ett ta en promenad i Mantorps utkanter. På bilden kan du se var min Pers hus ligger, så jag har gått ganska långt. Jag hittar hem alldeles själv, fastän det ligger flera likadana hus jämte varandra.

UTSIKT Numera kan min Per inte bara se östgötaslätten, utan också en svensk flagga, när han sitter och skådar ut genom fönstret vid matbordet. Det blev väl fint?

SPANAR Den franska kattan, före detta gatflickan Lucy satt i trappan och spanade på oss när vi åt jordgubbar. Det vill säga alla åt jordgubbar utom Lucy och Sverker. Som vanligt blev vi utan, fast vi ville inte ha.

2 kommentarer: