15 mars 2014

Jag är fruktansvärt ensam

ENSAM Du ser själv hur ensamt jag har det. Mörkt och eländigt, fastän solen skiner. Det är inte roligt att vara västgötaspets när enda sällskapet är min egen skugga.

Låt mig slå fast direkt: husse kan inte räknas. Skulle du vilja umgås med dina kvalster eller amöbor? Nej, faktum är att jag är alldeles ensam och övergiven. Husse behöver inte vara ensam. Han har mig.

Ibland händer det att någon kommer på besök, men då stannar de bara en stund eller ett par dagar. Naturligtvis är det så att min husse skrämmer bort dem.
Tidigare bodde jag här tillsammans med min Agnes och min exmatte. Sedan flyttade exmatte och för fem år sedan stod inte min Agnes ut med min husse heller, utan hon drog iväg till främmande land.
En sommar flyttade Evan och Emily hit. De hade med sig sin mamma också. Efter ett tag kom deras pappa (=min husses son). Det var en rolig sommar. Men de stod inte ut heller, utan åkte tillbaka till Seattle.
Ja sedan får jag ju inte glömma Lucy, den fula franska kattan, som flyttade till mig. Det gick ett halvår och sedan valde hon min Per istället. Det skulle jag också göra om jag hade chansen. Visserligen är hon katt, men ack så mycket bättre sällskap än husse.
Dessutom har ju min bästa kompis Egon försvunnit. Han och jag hade mycket roligt för oss.
Jag har det inte lätt. Det är synd om mig.

Hej så länge
Sverker

Leg. ensam

LEKKAMRAT Se där borta är det kanske en lekkamrat. Men när det lilla rådjuret fick se min husse, så sprang det iväg. Jag förstår henne.

TOMT Jag gick till mitt fågelbord för att se om det fanns några lekkamrater. Men det fanns inte några stora eller små småfåglar, inte mina änder och inte ens den lilla rävungen som brukar sitta uppe på fågelbordet och äta frön. Men det blåste kalla vindar från sjön på mig.

DAMMEN I husses sunkiga damm brukar det finnas diverse djur. Guldfiskar, en snok och lite grodlarver. Men nu var det alldeles tomt. Ingen som ville leka med mig. Jag tog mig ett par slick vatten som tröst.

MYROR Min desperation att få en lekkamrat har nu gått så långt att jag uppsökte mina myrstackar. Igår var det alldeles svart med myror och bland dem fanns det alldeles säkert någon trevlig. Men hur var det idag tror du? Inte en enda myra. Antagligen skrämde husse iväg dem, när de såg hans fula tryne igår.

6 kommentarer:

  1. Simon Pudels matte15 mars 2014 13:17

    Stackars dig Sverker, ensam i hela världen och bara husse som icke-sällskap!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket värre har jag svårt att föreställa mig.

      Radera
  2. Stackars Sverker....du är med andra ord en ensam herrelös hund? Men husse måste väl ändå vara till någon nytta? / Lu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han lägger några ynka kulor hundmat i min matskål varje dag. Sedan får jag ju frisk luft när jag motionerar honom.

      Radera
  3. Nja, du är inte riktigt ensam, du har oss, vi som läser din förträffliga blogg. Vi tänker på dig må du tro. Skickar en slickepuss från tjejerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. De orden värmde en ensam västgötaspets.

      Radera