24 januari 2014

På väg mot min dom av veterinär Ritva

BIL Ingen frukost. Inget vatten. Men bil skulle jag åka ändå. Jag gick ut sakta till bilen. Något lurt var det på gång.

Nu har jag varit hos veterinären igen. Det var inget brutet eller så. Inte behövs det skäras heller. Det var bara lite grejer på tårna, som jag hade skadat lite. För övrigt var jag ett under av hälsa och god form.

Det måste ha varit väldigt roligt för veterinär Ritva att få träffa ett sådant hälsofenomen som jag. Hon häpnade över min rörlighet, min tjusighet och min manlighet. Tänk vilken tur för henne att hon skulle få uppleva en sådan prakthund under sin veterinärtid.
Jag kontrollerades både lite här och där. Allt var i mycket perfekt skick, frånsett ett par tår på höger framtass. Mitt hjärta slog som på en idrottsman! Men jag måste säga att jag mår mycket bättre i tassen idag.
Ritva var väldigt snäll och jag var inte alls rädd. Fast det är klart, sprutan jag fick var inte rolig. Jag trivs bäst utan sprutor.
När vi återkom till Tranås passade husse på och handla. Först mat till sig själv och sedan gick han till Apoteket för att hämta min medicin. Under tiden satt jag och svalt i bilen.
Precis när jag trodde att jag skulle avlida av hunger, kom jag hem. Först fick jag en halv tablett och sedan mat.
Bara för jag hade varit så duktig, så fick jag en tärnad blodpuddingsskiva på maten.
Nu är jag mätt och glad och har för avsikt att sova lunch.
Och vad blev domen? En alldeles fantastisk västgötaspets. Åldern märks inte alls, frånsett vissa tår på höger tass. Antagligen den stiligaste och manligaste hund som finns!

Hej så länge
Sverker

Leg. topphund

AVSLÖJAD Direkt jag kom in i rummet hos veterinären, så kunde jag avslöja en sak utan tvekan. Det har varit hundar här tidigare. Jag nosade både länge och väl, för att kunna lägga upp ett nytt register.

OLYCKSBÅDANDE Här gällde det nog att uppföra sig väl, annars … Uppe på garderoberna låg det en hel rad med uppstoppade hundar. Vad hade de gjort för att hamna där?

BAKTASSAR Först undersökte Ritva mina baktassar. I perfekt skick och mycket rörliga. Ingen åldersstelhet här inte.

FRAMTASSARNA Ingen stelhet här heller, men jag hade ont i tån. Det visste jag om innan. Det var därför jag gick på tre ben. Och det var därför jag pep lite när veterinären klämde. Men jag pep ytterst diskret.

FOTOGRAFERAS Nu skulle Ritva fotografera inne i min tass. Man fotograferas i ett nästan mörkt rum. Lägg märke till att jag klarar att ligga stilla utan att surras eller sövas. Så duktig är jag.

TASS Detta är min tass inuti. Där finns det lite broskgrejer som jag skadat lite. Inget allvarligt alls. Jag tyckte det var mycket allvarligt, för det gör ju ont. Jag fick smärtstillande tabletter som jag ska äta ett tag. Får jag ont igen, så ska jag äta dem igen.

ÖPPNA Ritva ville titta på mina tänder också. Det kan jag förstå, för de är jättefina. Inga inflammationer här inte.

9 kommentarer:

  1. Vad skönt att Du var i topptrim (frånsett det därmed tassen), men det visste vi ju sedan tidigare. Helt enkelt bäst och vackrast! Spela lite ömklig ett par dagar, så att Du får full uppassning av husse. Sådant är tillåtet efter ett veterinärbesök./E-beth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om det inte var farligt, så vill jag påpeka att det fortfarande är synd om mig.

      Radera
  2. Benframtassnedgrävarskada är en allvarlig skada, du får låta husse gräva ned dina ben framöver tills tassen är fullständigt läkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går ju inte. Då vet han var de finns och kan smygtadem och tugga upp dem.

      Radera
  3. Sverker så bra att du fick medicin av vetten(nu får husse vara på tå med godisarna)så blir säkert tassen OK igen.Slick Siri

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jag känner mig redan mycket bättre. Dock är jag inte så bra så det inde är synd om.

      Radera
  4. Skönt att höra att du fick godkänt på allt, ja förrutom tassen då men den hoppas vi blir bra i ett huj.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är bättre redan idag. Men sluta inte med att tycka synd om mig.

      Radera
  5. You are a lot more cooperative with the vet than I am with my doctor.

    SvaraRadera