Designprinsen ut – designkungen in

TURBULENT Det har blåst kalla vindar över stackars prinsen senaste tiden. Den hetta som skulle ha spridit sig från det brinnande slottet har ersatts av en istid. Det visade sig nämligen att prinsen inte varit delaktig i det eldfängda projektet, det är därför han är lite maskerad. Jag vill ju inte att han ska skämmas. Men vem har i själva verket formgivet eldskärmen?

Ut åker prinsen med dunder och brak från designens finrum. Att ersätta prins Sigvard, var tydligen inte så lätt. Han var ju begåvad.
När prinsen nu försvinner, så kommer en kung istället fram ur det fördolda.

Det var på den tiden då Karl XI passade på att stå lik på slottet Tre Kronor i Stockholm. Jag var satt att stå hedersvakt vid sarkofagen. Plötsligt hörs ropet:
– Slottet brinner!!
Jag såg naturligtvis till att alla kom ut. Levande som döda. Du kan själv se hur jag sitter i trappan på bilden som fotograferades vid detta tillfälle.
Nu, många år senare, fick jag idén till en trevlig eldskärm med mitt gamla slott som förlaga. Resten är historia och det har du kunnat läsa om de senaste dagarna.
Jag har även designat den bil som min husse och jag åker i. Det är ett uppdrag jag fick från Citroën, när jag var i Frankrike för några år sedan.

Inte nog med det. Jag skriver fantastisk lyrik också, vid sidan av allt bloggande. Här får du ett exempel på en vacker dikt jag skrev i våras. Denna dikt har blivit mycket populär.

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.

Författad av
SVERKER (2000 –)

Som du ser klarar jag av det mesta. Leonardo da Vinci skulle vara avundsjuk på mig om vi hade träffats.

Hej så länge
Sverker
Leg. geni

BEVISET Tittar du i trappan, så ser du tydligt att jag sitter där och övervakar evakueringen av slottet Tre Kronor. Detta fotografi togs just när branden hade fått fäste i den ståtliga byggnaden. Du kan se Karl XII som hjälper mamma, den nyblivna änkedrottningen. Den dramatiska upplevelsen inspirerade mig långt senare att göra eldskärmen som du ser under.

KUNG Är det fritt fall för prinsen, så är det jag som kliver uppåt. Designkungen Sverker sitter, som du ser, framför en av hans senaste skapelser Citroën C4.