Efter mycket letande hade vi, med min ovärdeliga hjälp, nu hittat ett, även för mig, passande hotell. Jag ser till att min mathink packas ut ur vår bil. Det är det viktigaste bagaget vi har med på resan. Den före detta bondgården ses till höger.
Min resurshusses smäll hade kostat oss rejält med tid. Nu var vi helt utanför tidsplanen. Det är tydligen inte alltid Exel fungerar. Det hade hunnit bli sen, sen eftermiddag. Därför ville jag och övriga flocken ta in på hotell. Jag har bott på hotell förut, minsann. Kommer ni inte ihåg det? Det var ju förra natten.
Polisen visade oss vägen till ett i deras tycke lämpligt hotell. Tyvärr hade den franska polisen en annan uppfattning om våra ekonomiska resurser än de som överensstämde med verkligheten. Det pris som hotellet annonserade på väggen, tyckte även jag var lite väl saftigt.
– Det är för dyrt, sade matte som håller i den inte allt för välfyllda plånboken.
Vi tackade polisen som nu lämnade oss mot andra spännande uppdrag. Vi åkte från hotellet så fort de var utom synhåll.
En stängd stad
I första tänkbara stad stannade vi. Det var söndag och allt var stängt. Inklusive stadens hotell. Det verkade som det hade varit stängd de senaste månaderna. Matte såg nu sin chans att åter briljera med sina franskkunskaper genom att hejda ett antal av ortens invånare för att förhöra sig om husrum. De kunde inte ge några andra förslag, än det stängda hotellet.
Värdinnan från det närbelägna caféet kom och undrade om vi sökte husrum.
– Javisst, sade matte förhoppningsfullt.
– Då får ni åka någon annan stans.
Så småningom kom en trevlig man, som sänd från himlen, fram till oss och påstod sig veta var det fanns rum att tillgå. Matte, jag och han tågade iväg. Jag var med som skyddshund. Det var den ortens byfåne, så under promenaden möttes vi av glada tillrop:
– Jasså, du har äntligen fått en tjej?
– Vart ska ni två gå? (Fniss, fniss, fniss)
Matte var förstås både glad och stolt över alla tillrop och log generat Men han visade oss faktiskt till en före detta bondgård, som numera var hotell. Naturligtvis på grund av min suveräna vägvisning. När det var bokat och klart kunde vi hämta resten av flocken. Vi återfann dem väl samlade på torget där vi lämnat dem.
I alla fall visade det sig att hotellet var jättefint. Alla var mycket nöjda och jag sov gott efter dagens alla vedermödor. Och vi hade fått uppleva den franska landsbygden mer än matte hade trott.
Nästa dag väntar nya äventyr för mig och min flock. Då ska vi hämta båten!
Sverker
Leg. hotellbokningsexpert
Inte så dumt, va? Men så var det jag som hittat hotellet. Så här såg ett hotellrummen ut, som jag hade hittat åt min flock. Som ni ser så uppmanar jag småflickorna att gå och lägga sig. I morgon måste alla vara pigga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar