Att resa är att vakta

Så här är det att resa med den här flocken! De sitter och smörjer kråset på en rastplats i Tyskland, och stackars Sverker får sitta och vakta bilen.


Äntligen hade den stora dagen kommit då resan skulle ta sin början. Bilen var packad redan kvällen innan. Faktiskt ytterst förvånande att min flock gjorde något som de sagt att de skulle göra. Bilen var inte helt packad förstås, eftersom vi inte satt i den. I vår bil skulle jag, Sverker, åka och husse, matte, Agnes och Mimmi. Jag var viktigast.

Göran hade ägnat långa stunder, kvällar och nätter, tillsammans med kartor och dator för att göra ståtliga färdplaner. Han kan nämligen Exel. Han visste precis exakt när vi skulle vara vid varje ort under hela resan.
Mot alla odds startade vi klockan sju från Tranås precis som vi bestämt innan. Det stod det i Exel-papperna också. Resan gick som planerat. Nästan. Vi låg snart lite före tidsplanen. Husse körde nämligen först. Hans hastighet och Exels hastighet var inte riktigt kompatibla.
När vi kom till Helsingborg behövde jag inte stämplas ut i tullen som förra gången. Ändrade regler. För att komma hem igen måste jag ha alla papper i ordning. Jag har en egen pärm med alla intyg och tillstånd som behövs!

När vi åkte färja fick jag sitta och vakta i bilen. Alldeles förfärligt ensamt. Tittar ni riktigt noga på bilden, så ser ni hur vaksam jag är. Och inte visste vad flocken sysslade med under tiden heller. Jämt ska man behöva vara orolig. Sen dröjde inte länge förrän vi var vid en ny färja. Vad tror ni hände då?
– Följ med Sverker, så ska du få lite god mat och trevligt sällskap av oss.
Inte alls. Samma visa som förra färjan. Flocken gick och åt, det kände jag på lukten när de kom tillbaka och stackars Sverker fick fungera som extra mycket effektivt tjuvlarm. Jag inte bara låter nämligen. Jag kan bitas om det kommer tjuvar, banditer eller rövare.

Verkligheten dödar Exel
Sen gick det nästan helt efter Görans mödosamt uppgjorda planer, även om vi låg lite före schemat.
Men helt plötsligt tog det tvärstopp. Det var en Stau, som kö heter på tyska. Det är det ofta på Autobahn. Stoppet fans inte i Görans Exel-dokument
– Vi skulle ha tagit en annan väg, sade min matte, som kan franska och läsa karta, irriterat.
– Jag hörde på radion att det skulle vara kö.
– Ja, ja, sade husse lakoniskt (=slött), i det att han körde bilen ytterligare fyra meter.
– Du kanske ska lära dig att lyssna på mig nästa gång, sade min matte, ännu mer irriterat.
– Ja, ja, sade husse lakoniskt, i det att han körde bilen ytterligare två meter.

Görans planer gick nu alldeles åt skogen. Frågan är om man kan ha en sådan ovederhäftig man som kapten. Han kan ju inte ens beräkna att det kan komma en liten enkel kö på ett par timmar.
Dock kom vi till det förbokade hotellet utanför Köln, om än för sent. Jag hade beslutat att jag skulle ligga i Agnes och Mimmis rum. De behöver allt skydd de kan få.

Hej så länge
Sverker
Leg. skyddshund

Jämt och ständigt måste jag ta hand om min flock. På första hotellet var det Agnes och Mimmi som behövde extra skydd och tillsyn.