28 november 2014

Lugnet före tacksamhetsstormen

FINT Redan kvällen före så dukades det och gjordes fint. Att det inte sitter några vid matbordet, beror på att den inte var färdig. Den var inte ens påbörjad.

Det har varit Thanksgiving i Seattle där husse befinner sig nu. Som jag förstår är det en övning inför julstressen. Husse har skickat lite bilder, så du ska se hur det är.
Frånsett att äta mer än man orkar (ja tack), så ska man vara tacksam.


Man ska bara inte äta vansinnigt mycket, man visst hitta på saker man ska vara tacksam för. För min del är det inte lätt att vara tacksam för något, men så här fungerar det:

Sverker: Tack för att jag är en genetisk fullträff och är så klok, förståndig, stilig, manlig och trots det så väldigt ödmjuk.

Min husse: Tack för att sådan fin västgötaspets som Sverker sänker sina rättmätiga krav på ett liv i överflöd och istället vill bo tillsammans med mig. Tack också för att han tar hand om mig och att jag får sova i hans säng. Sverker är nog min ende sanne vän.

Min Agnes: Tack för att jag fick en sådan väldigt trevlig hund för över 14 år sedan. Han har lärt mig nästan allt jag kan. Sverker är nog min ende sanne vän.

Min Per: Tack för det finns en sådan fantastisk hund som Sverker som gärna kommer och hälsar på mig och Lucy. För att inte tala om att han gärna vill sitta i mitt knä, så jag kan få håriga byxor. Sverker är nog min ende sanne vän.

Kattan Lucy: Tack för att jag fick komma från gatorna i Toulouse så att jag kunde träffa och bli vän med den fantastiska hunden Sverker. Tack vare honom så integrerades jag väldigt fort i Sverige. Sverker är nog min ende sanna vän.

Min David: Tack för att Sverker finns där och välkomnar mig med sin viftande svans, när jag kommer och hälsar på min pappa i Sverige. Sverker är nog min ende sanne vän.

Stephanie: Tack för att Sverker välkomnar mig så vänligt i hans hem när jag kommer till Sverige. Framför allt är jag tacksam att han tar så bra hand om Evan och Emily. Sverker är nog min ende sanne vän.

Min Evan och Emily: Tack för att Sverker finns i Tranås när vi kommer dit och att han vill promenera med oss och äter upp maten vi tappar eller inte vill ha. Sverker är nog vår ende sanna vän.

Min resursfamilj: Tack för att Sverker kommer och bor hos oss ibland. Tack för han hjälper till att få upp oss varje morgon, vardag som helgdag. Sverker är nog vår ende sanne vän.
Ungefär så skulle jag kunna tänka mig att det skulle gå till om vi alla var samlade och skulle säga tacksamheter när vi firade Thanksgiving. Nu gör vi inte det, men det är nog så alla tänker ändå. Det var ingen som sade tacksamheten i USA heller, låter min rapportör meddela.

Hej så länge
Sverker

Leg tackare

VIKTIGT Att skära upp kalkonen är väldigt viktigt. Därför överlåtes detta till husets herre. Hemma ho David, så är det David som är herre. Hemma hos mig heter husets herre Sverker. Beundrande blickar kommer från några närvarande flickor.

BÖRJA Nu är det minsann snart dags att börja äta. Från vänster ser du Stephanies han, Stephanies mamma, Emily, David, husses tomma stol och Evan.

FÄRDIGÄTIT Lång tid har gått. Bots, den 21-åriga katten med blå klor, får sitta i Stephanies knä vid matbordet. Orättvist tycker jag.

FÖRDISK Denna fördisk hade jag verkligen haft behov av. Tyvärr så är jag inte i Seattle, så jag blev helt utan. Nu fick de istället stoppa in resterna i kylskåpet.

4 kommentarer:

  1. Simon Pudels matte28 november 2014 14:20

    Inte majs, för de kommer ut hela i andra änden om en hund äter dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den hade jag gärna lämnat, men resten …

      Radera
  2. Du borde ha fått följa med husse, här kan du se en film som du kan visa honom varför du borde varit med och firat Thanksgiving!https://www.youtube.com/watch?v=rwupPYWJOjw#t=17

    SvaraRadera
  3. Ja, jag förstår nu att det var ett stort misstag att inte ta med mig. Jag hade kunnat göra allt det där, utom att förrädiska i diskhon. Jag diskar bara på golvet och i diskmaskinen.

    SvaraRadera