MEDÖMKAN Tänk vad synd det är om den stilige västgötaspetsen, som måste ha en fåntratt på huvudet, tänkte folket som hade samlats för att få se mig. Jag eftersträvar så mycket medömkan som möjligt av så många som möjligt.
På lördagar är det mycket folk på stan i Tranås. Jag bjöd den samlade allmänheten på en sista chans att se mig med tratt. På tisdag morgon ska stygnen plockas bort på min mage. Då åker tratten!
Fast naturligtvis är det så att så många som möjligt vill se hur synd det är om mig nu. Jag är inte heller den som drar mig undan i all misär. Jag uppvisade dessutom vid ett flertal tillfällen hela mitt fruktansvärda sår på magen.
För att göra min å-vad-synd-det-är-om-Sverker-uppvisning extra minnesvärd, hade Tranås Musikkår valt att marschera till min ära på Storgatan och ha en minikonsert på torget. Det känns bra att vara populär.
Här och där vid torget, hade de olika politiska partierna små stånd. Jag letade förgäves efter vallöften som ”Fri sjukvård till alla hundar och katter”, ”Gratis korv, köttbullar och skinka till Sverker”, ”Bort med alla fåntrattar på västgötaspetsar”. Inget av detta stod att finna.
Det är tur att jag har ett eget parti, som tar tag i saker och ting som har betydelse.
Sverker
Leg. trattbärare
HEDRA För att hedra mig och göra mitt liv med tratt lite mer uthärdligt, marscherade Tranås Musikkår till min ära under det att de spelade klämmiga marscher. Jag tackar!
TRÖST Katarina stod på torget och representerade Vänsterpartiet. När hon såg mig lade hon politiken åt sidan, för att tycka synd om mig en stund. Ett vällovligt initiativ!
ALLA Alla politiska partier sneglade på mig. Om det var för att vinna min röst, får de komma med lite andra västgötaspetsanpassade budskap. Var det för att tycka synd om mig, så gjorde de helt rätt.
TACK Jag passade på att tacka Olivia, som är drillflicka i musikkåren, för att hon och de andra i Tranås Musikkår hade uppmuntrat mig med klämmig musik. Fast det är fortfarande synd om mig trots uppvaktningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar