TRÄDGÅRDSKONST Husse hade tänkt sig att pepparkakshuset skulle stå som ett dekorativt inslag i trädgården. Med tomte, Egon och Sverker. Jag hade dock helt andra – mer smakfulla – tankar.
Egons brev till mig fick husse att vakna till.
– Nu ska vi ta bort pepparkakshuset, sade husse muntert till mig.
– Vi sätter det i snön i trädgården, så transformerar vi det från juldekoration till trädgårdskonst. Det blir väl bra?
Jag höll med husse att det kan vara väldigt bra att ha ett pepparkakshus i trädgården. Han får gärna fylla trädgården med pepparkaksväderkvarnar, pepparkaksdvärgar, pepparkaksflamingon eller pepparkakshundar. Huvudsaken är att konstverken är delikata för en västgötaspets.
– Nu rör du inte huset Sverker, sade husse lite strängt till mig, efter att han hade fått utlopp för sin kreativitet på gräsmatta.
Jag lydde husse en liten stund. Jag mig i kast med Egon och han är inget hus. Han var riktigt delikat. Sen lydde jag inte husse. Jag gav mig på godiset på huset, precis som resurshusse gjorde med godiset på Egons hus. Det gick inte bra. Klistret var alltför starkt. När jag planerade mitt huvudanfall, så tog husse huset från mig. Det var dumt gjort.
Jag tycker jag gjorde en insats. Jag vill inte att min trädgård ska se ut som plättarna vid husvagnarna på en tysk campingplats.
Sverker
Leg. husrivare
MUMSBIT Det visade sig att Egon var riktigt god. Jag började med honom, för han stod ju bäst till. Tänk, det trodde jag aldrig, att jag skulle äta upp min bästa kompis.
SVÅRT Sockerklistret som användes för att fästa de åtråvärda hundgodisbitarna, visade sig vara allt för bra för att få loss. Skäms, säger jag till hustillverkarna.
KNEPIGT Det här var inte lätt. Hur ska jag göra? Under tiden som jag stod där och planlade min husrivning, kom husse och avlägsnade huset. Nästa år ska jag attackera direkt. Om jag hoppar på huset, så går det nog sönder i småbitar. Då kan jag förse mig snabbt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar