SKOGSGÖDNING Här är då årets samlade skörd av plommon. Husse började skördearbetet med att käckt skaka på alla grenar, innan han övergick till att samla ihop de ruttna frukterna med en räfsa och snöskyffel. Gjorde han detta för att hans lilla Sverker inte ska bli kladdig om fötterna? NEJ!
I går hände det något konstigt. Husse gjorde en arbetsinsats i trädgården. Han jobbade säkert duktigt i 53 minuter, vilket nog är rekord för i år.
Vad var det då han slet med, undrar du säkert? Jo, han gav sig i kast med plommonskörden. Den jag skrev om igår.
Först hämtade han skottkärran. Den gick ganska fort att hitta.
– Var ställde jag räfsan Sverker? Husse såg frågande på mig. Jag tänkte inte säga något. Trädgårdsredskapen får han hålla reda på själv. Jag sköter mina nedgrävda tuggben. Ett fullständigt tillräckligt betungande arbete.
Husse letade än här och än där. Till hans stora förvåning så återfann han den på dess plats i redskapsboden.
– Vem har ställt den här, sade husse förvånad. Det måste vara Agnes.
Snöskyffeln, som han också behövde, var enklare att hitta. Den har tillbringat sommaren jämte entrédörren som ett monument över den gångna vintern.
– Där ser du Sverker, sade husse triumferande.
– Vilken tur att jag inte ställde den någonstans som du och Agnes tjatade om.
Efter att plommonen hade förflyttats från marken under plommonträden till marken någonstans i skogen på andra sidan min väg, övergick husse till att samla ihop på gräsmattan nedblåsta björkkvistar. De var många och väl spridda.
Efter en, med husses mått mätt, diger arbetsinsats, fick kvistarna göra plommonen sällskap i skogen.
Du undrar säkert varför husse ägnade sig åt arbete? Jo, det ska jag berätta för dig. Det var bara för att hans gräsklippare skulle kunna ila omkring utan risk för att de små knivarna som klipper skulle gå sönder.
Alltså: husse arbetade därför att han är lat.
Sverker
Leg. arbetsledare
SKOGSRIS Efter det blåsiga vädret, var hela gräsmattan täckt av sådana här björkkvistar. Med en häpnadsväckande energi räfsade husse ihop trädavfallet och forslade det till skogen där grenarna nu utgör en del av installationen ”Kvistar med ruttna plommon”. Gjorde han detta för att hans lilla Sverker inte ska snubbla? NEJ!
ÄLSKLINGEN Här ser du orsaken till husses ansträngningar i min trädgård. Nej, det var inte för min skull han arbetade. Inte alls. Det var för den där gröna saken som klipper gräs. Husse var nämligen rädd att de små klippknivarna kunde skadas av plommonkärnor och björkris. Mig tänker han nästan aldrig på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar