<h1><b><center>En dag i Sverker Västgötaspets liv III</center></b></H1>

POSTEN KOMMER Varje dag har jag till en mina uppgifter att hämta posten. Med lite tur, som här, är jag ute när brevbäraren kommer. Då kilar jag snabbt dit viftandes på svansen. (Det är bara tyska brevbärare jag biter lite grann.)

Att vara västgötaspets är ett ganska betungande arbete. Som ni vet, så börjar min arbetsdag tidigt. Jag ska väcka husse i ottan, hämta tidningen och motionera husse.
Även posthämtningen ligger inom mitt ansvarsområde. Detta är mest av säkerhetsskäl.

Somlig post kan vara väldigt värdefull, vilket knappast gör det lämpligt att överlåta till min virriga husse att bära in guldklimparna. Nej, till det åtgår det en västgötaspets. Han kan nämligen skydda och försvara värdeposten mot terrorister, tjuvar, banditer och rövare. De finns överallt och smyger omkring i buskarna redo för attack. Sen, när de ser mig, smyger de skamset tillbaka till sina grottor, för att göra ett nytt försök att tillskansa sig vår värdepost nästa dag. Men då är Sverker där igen.
Hur värdefull jag är för min husse, kan man utläsa av attackstatistiken. Trots en stark hotbild har det inte ens varit ett enda försök att tillgripa vår post.

MILJONER I MUNNEN Den här dagen fanns det en extra värdefull försändelse. Ett brev som var värt hela 75 miljoner kronor. Naturligtvis fick jag det av brevbäraren, för att med maximal säkerhet kunna ta in det i huset. Brevet, med alla miljoner, kom från postkodslotteriet.


Hej så länge
Sverker
Leg. värdepostiljon