Inget nakenbad i Danmark, men väl i Holland

Hemma där jag bor städar de inte ens inomhus, men i Holland stadar de på trottoarerna


Hej igen

Hej å hå. Där satt jag i husbilen och flocken var på museum. Det var varmt, mycket varmt. När de så äntligen kom tillbaka, så sa de att vi skulle gå och bada. Bra. Jag kan simma. Jag har summit i Sommen två gånger. En gång slängde min lillmatte Agnes i mig, för att se om jag kunde simma. Det kunde jag förstås. Jag är ju den bäste av västgötaspetsar. Den andra gången hoppade jag i alldeles själv när jag skulle livrädda henne. Det visade sig att hon bara tvättade håret.

Bada blir bra, tänkte jag. Men vad händer? Jag fick följa med till stranden – men i koppel. Det stod på en skylt att hundar skulle vara kopplade, men de danska hundarna sprang minsann utan. Min matte är så typiskt svensk – utom när hon kör bil. Hon har nämligen bott i Frankrike och tagit intryck där när det gäller att ratta en bil. Jag fick alltså inte bada. Jag kunde ju hoppat i direkt, för jag behöver ingen baddräkt. Fusk.

Vi fortsatte i värmen och jag passade på att sova middag. När jag vaknar är det tydligen dags för en färja igen. Inte heller denna gång fick jag följa med. Nästan lika otäckt som första gången, men nu var det ju ljust, så jag hoppades att flocken skulle klara sig. Det gjorde de.
Helt plötsligt var vi i Tyskland. Det är ännu mer utomlands och alltså ännu finare att vara i. Ju mer utomlands man är desto finare är man. Kasper och Egon, mina kompisar, har inte varit utomlands. Alltså är jag numera ännu finare än de.
Även i Tyskland stannade de på en parkeringsplats för och sova, så jag fick vakta hela natten. Men det var intressanta omgivningar. Det fanns massor med kor som lufsade omkring i största oordning. Hade jag bara fått springa lös, så hade jag minsann kunnat valla ihop dem till en väl sammanhållen flock. Det hade jag gärna gjort. Två promenader gjorde jag på morgenen. Först sprang jag fyra kilometer med matte och sen gick jag två kilometer åt andra hållet med husse. Han är svårmotionerad och det syns på honom också. Sen var det bara att åka och åka.

Utan någon som helst förvarning var vi i Holland. Nu var jag ännu mer finare än Kasper och Egon! Hade inte matte läst kartan så veligt hade vi kommit fram till Franeker tidigare. Nu blir det ju sällan som min flock planerar, så man får vara glad att vi kom dit.
Äntligen bodde vi på en campingplats, så även jag kunde koppla av lite utan koppel. Precis jämte vår plats finns en hage med får i. Mellan dem och oss finns bara en jämn gräsmatta – trodde jag. Det var ett dike fullt med andmat. När jag skulle gå över och valla lite, fick jag istället en simtur. Sen fick jag duscha i kallt vatten. Nu blev jag kopplad i ett långt rep. Om man går fram och tillbaka mellan stolar och bord kan man göra de tjusigaste makramékonstverk. Matte uppskattar inte mina konstverk, men det är väl konstnärens arma lott. Nu är jag alltså inte bara ädel, tuff och finare. Jag är missförstådd också.

Husse och jag tog en morgonpromenad i Franeker. Då behövde jag minsann inte ha koppel. Det fanns många spännande lukter, men jag har revirmarkerat över de flesta. Nu äger jag bokskogen vid Louisiana och staden Franeker i Holland. Väl hemma igen fick jag frukost och sen gick de allihop utan mig. Alldeles ensam i en husbil. Det är inte kul.

Hej då, vi ses i morgon
Sverker