SVERKERSTIGEN Just den här vägen heter Sverkerstigen. Det är vad Janina säger och hon måste ju veta. Hon bor ju i Bagarmossen. Dessutom ser du ju att det är just Sverker som går på stigen.
Det är roligt att ge sig ut för att se världen. Ett ställe i världen är Bagarmossen. Dit kan man bege sig ibland för att se. Om man bor hemma hos Janina, som man gör, så blir det mycket fördisk och dessutom mycket god fördisk.
Vad jag också passar på att göra när jag är i tätbebyggda områden är att försöka lokalisera andra hundar. Jag fick utan vidare pejl på tre olika löptikar. Dock hämmade husse mig, så jag fick inte följa spåren. Så kan det vara i Bagarmossen.
Jag har faktiskt också varit alldeles ensam hemma hos Janina. Det var igår när husse och Janina skulle trava iväg på fotografiska museet. Hoppas husse kan få lite inspiration, så det kan bli lite bättre bilder på mig i fortsättningen. Det är jag värd.
Jag kan tillägga att jag har träffat en röd katt och att det regnar som bara den. Det är sådant som händer i Bagarmossen.
Sverker
Leg. odlare
LÖPTIKAR Det finns de hundar som inte vill något hellre än att träffa mig. De kallas för löptikar och lägger ut spår så jag ska kunna komma och hälsa på. Tyvärr hämmar husse mig och begränsar min rörelsefrihet med hjälp av skarpa kommandon.
SPÄNNANDE Om du inte har något att göra hemma hos Janina, kan du alltid spana i fönstret. Utanför är det alltid något som händer. Folk kommer och går och ibland har de till och med hundar med sig. Hemma kan jag också spana, men det händer sällan något. Så är det på landet.
TRÅKIGT Vad som är tragiskt i Bagarmossen är den utbredda fattigdomen. Titta bara på den här bilden. Fastän de har gjort sitt bästa att skyla över skavankerna med blommor på den gamla rishögen, så lyser förfallet igenom.
ASFALTSSTIG I stora städer som till exempel Bagarmossen finns inga riktiga stigar. Det här är vad som bjuds. Det finns inget som kan räknas som skog heller, men det finns betydligt fler hus och bilar än hemma hos mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar