Mitt första misstag som flockordförande

HJÄLP Egons nödrop skallade genom skogen. Vad hade hänt? Oroligt vände jag mig om. Tro inte att den korkade spanieln hade gett sig ut på tunn is och trattat i ett djupt hjulspår.

Att vara flockledare kräver mycken omsorg om sin flock. Jag tar detta uppdrag på största allvar. Innan skogspromenaden varnade jag därför övriga flockmedlemmar för de förrädiska vattenpölarna på skogsvägen. Jag tyckte att jag hade gjort mitt, men det är en flockmedlem som har lite svårt för sig (=Egon). Mitt första misstag var att inte inse hur korkad min vän Egon är.

Över min skog har det fallit så mycket regn under den senaste stormen, att även de djupaste hjulspåren på min skogsväg var fulla med vatten. Ett plötsligt anfall med minusgrader gjorde att vattensamlingarna fick ett lock av tunn is. Vattnet under sjönk ett par centimetrar, för att så småningom, om ett par månader eller så, förenas med grundvattnet djupt därunder.
Det i sin tur har gjort att isen inte blir tjockare än de 2,3 millimeter den redan är.
Dessa iakttagelser fick mig att varna flocken inför den efterlängtade promenaden.
– Gå inte under några omständigheter på vattenpölarna, sade jag.
– Somliga är riktigt djupa, tillade jag upplysningsvis till min flock.
– Självklart, sade husse käckt.
– Jaha, sade Egon och såg som vanligt lite Ådi-aktig (=korkad) ut.
Vi hann inte långt, förrän jag hörde Egons rop på hjälp. Halva Egon befann sig i vattenpölen. Den andra halvan var ovanför.
När Egon, med min hjälp, hade lyckas ta sig upp, tillrättavisade jag honom.
– Jag sade ju åt dig att du inte fick gå på vattenpölarna! Varför gjorde du det?
– Det gjorde jag inte, svarade Egon uppstudsigt. Jag gick ju på en ispöl. Det sade du inget om!
Det är uppenbart att somliga (=Egon) i min flock har så svårt för sig, att jag i fortsättningen måste vara övertydlig när jag ger instruktioner till en av flockmedlemmarna (=fortfarande Egon).
Dessutom tycker jag att det var onödigt av husse att skölja bort gyttjan från Egon med ljummet vatten. Han hade kunnat haft kallt vatten istället.

Hej så länge
Sverker
Leg. räddningsledare

ISBRYTARE Egon försökte tydligen leka isbrytare under sina försök att ta sig upp. Nu skulle mitt ledarskap prövas så att jag kunde få min vän upp på fast mark. Själv fattar han ju inget.

RÄTT ”Du måste gå upp på sidan Egon. Isen går bara sönder om du försöker där." Äntligen fattade Egon det rätta sättet (=mitt) att rädda sig ur det kalla vattnet och tog nya tag vid sidan av djupa hjulspåret.

LYCKAT Genom att lyssna på mina intelligenta instruktioner, lyckades äntligen Egon ta sig upp på den av skogsmaskiner förstörda vägen.

OTACKSAM När Egon kom till mig, så trodde jag förstås att det var för att tacka mig för min hjälp. Inte alls! ”Oj, vad det är synd om mig”, jämrade sig Egon. Det var det inte alls. Det var en nyttig läxa!