21 mars 2011

En lovande afton


Egon bjöd in mig på fest till sig i lördags. Min resurshusse och resursmatte bor hemma hos Egon, så de är hans husse och matte. På lördag, ungefär kockan sex, kom Egon och hämtade mig och husse i sin bil. Både Egon och jag var snabbt upp i Egons bil. Nu var det ju fest på gång hemma hos Egon. Egon lät sin husse köra bilen.
Jag såg fram mot en riktig helafton. Oj, vad kul och vad gott det skulle bli.


LOVANDE Blir den här bra Sverker, frågade resursmatte mig så fort jag kom in genom dörren. Jo du, den luktar förträffligt, tänkte jag. Även om jag gärna skulle ta den rå, men tillagad av resursmatte skulle ju inte göra den sämre. Det riktigt vattnades i munnen.

FÖRNEDRING Det här var vad jag råkade ut för sedan. Resurshusse klippte mina klor. Det är inte kul. Varje gång jag hör att han klipper, piper jag till. Jag vet att det kan göra ont. Det har det gjort en gång för många år sedan. Egon tröstar mig. Han är en riktig kompis. Som belöning efteråt fick Egon och jag varsitt tuggben.

GOD DOFT Flocken ägnade sig åt att göra mat. Ni kan inte föreställa er hur gott det luktade. Här står de och vispar upp goda dofter från det som ska bli riktig bearnaisesås. Husse fuskar med pulver han, men fusk ägnar sig inte min resursmatte åt när det gäller att laga mat.

MÄNNISKOPORTION Så här såg det ut på husses tallrik, när han hade skyfflat åt sig av den väldoftande maten. Han borde tänka lite mer på sin figur och lämna mer till mig. Det var inte utan att jag såg fram emot att få fördiska. Kött, bearnaisesås, potatis och så lite inte så viktiga grönsaker.

RABARBERPAJ Det är inte utan att jag hade kunnat klara av lite rabarberpaj med maräng och glass också. Men hur tror ni det gick? Jo, hela kvällen mynnade ut i en grym besvikelse. Ingen tappade mat på golvet. Ingen fördisk. Inget alls. En totalt bortkastad kväll, frånsett att jag fick umgås med Egon. Hela kvällen frestades jag av de underbaraste dofter, utan att få något. Är det rätt att göra så mot en hund?


Hej så länge
Sverker

Leg. svältkonstnär

3 kommentarer:

  1. Hade dina småmattar varit med, så hade det säkert ramlat ner lite på golvet. De kan äta med stil det är jag säker på och gör man det så spiller man gärna lite på golvet.
    Jag kan tala om att i mitt kvarter är det väldigt stimmigt nu, det jamas och skvätts, men jag är inte så intresserad. Matte tycker inte om sådant, så hon tog mig till doktorn/Vimse

    SvaraRadera
  2. Jag vet. Jag längtar efter mina småmattar. Ännu bättre var husses barnbarn som bodde här i somras. Då var alla måltider högtidsstunder.
    /Sverker

    SvaraRadera
  3. zzzzzzzzzzzzzzzz.....

    SvaraRadera