21 februari 2011

En expert i souvenirbutiken

På ett sådant här ställe kommer min känsliga nos väl till pass. Det är nämligen jag som väljer ut vilka souvenirer hussarna och mattarna ska köpa.

Det händer att jag tar med flocken på någon restaurang, eller på något besök i en kyrka. Jag får inte gå in i alla kyrkor, men det går alltid bra i restauranger. Där trivs jag. Där är det svalt och det är alltid jag som serveras först. Bara vatten visserligen, men det visar vem som är viktigast i flocken.

Har jag tur som kommer det ner en hand under restaurangbordet. Inte för att klappa mig, utan handen innehåller ett smakprov på vad de övriga i flocken vräker i sig. Agnes och Mimmi är bäst.

Proviantera souvenirer
Det är väldigt varmt ute, när man åker på franska kanaler. Restaurangerna är svala, men svalast är det i vingrottor. Det är där man kan köpa souvenirer. Vinflaskor, eller rättare sagt kartonger med vinflaskor. Där är det bara 12 grader. Vi besökte en som bara låg 500 meter från kanalen. Husse skulle vara tuff, så han hade inte med sig varma kläder. Det hade de övriga i flocken. Och ingen päls har han heller, det har jag. (Han har bara några hårstrån på bröstet. Sju för sig själv och tre i klunga.) Då hade han inte räknat med att visningen skulle ta en timme. Han såg ganska käck ut när han skakade och hans hår och skägg stod rakt ut!

Jag valde ut lite vin åt matte och resursmatte, så vi kom iväg någon gång. Annars hade husse säkert frusit ihjäl och då hade rusurshusses flodplan, jodå, han hade en sådan också, saboterats. Det blev ju inte så lyckat med vägplanen. Den sprack redan i kön på Autobahn före Hamburg.

Hej så länge
Sverker

Leg. vinväljare

Här inne är det svalt och skönt. Själva grotthålet sitter på utsidan på hus i Paris numera. När alla hus i Paris var färdiga, så gjorde de om hålet till en vingrotta.

Här kommer några av souvenirjägarna med sina kartonger. Jag är lite irriterad över hur Mimmis skor ser ut. De var inte välputsade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar