Mörkrets tid är här

OSYNLIG Om jag ska synas inne i skogen, får jag uppsöka en solfläck. Knappast ens då syns jag. Men erkänn att jag är stilig, även om du knappast kan se mig.

Det var länge sedan jag passerade höstdagsjämtningen. Efter den dagen är det höst jämt. Vill du märka det särskilt mycket kan du gå ut i skogen. Där är det alltid mörkt nu.

Kommer du ihåg i somras? Då var det minsann ljust i skogen. Skuggigt kanske, men ändå trivsamt. Det myllrade av myror, myggor och fästningar.
Nu måste jag uppsöka de små solstrimmor som lyckas leta sig ner till marken, om jag ska synas. Nu vill jag ju inte alltid synas, men jag vill gärna dela med mig av min skönhet till omgivningen (=min husse).
Ibland kan man se en och annan försenad blomma som hamnat i en solstråle. Då fotograferar min husse den. Jag tycker han borde fotografera mig istället.
Fast om drygt ett halvår, så är det kanske ljust igen. I alla fall i början av juni. Då fyller jag 14 år.
Fast du ska inte tro ätt jag är rädd i skogen fastän det är mörkt. Jag är modig.

Hej så länge
Sverker
Leg. mörkerhund

TELEFONBLOMMA Den här malliga blomman hade gått och ställt sig i solen bara för att den ville bli fotograferad. Det var rätt åt blomman att husse bara hade sin telefon med sig. Då blir man suddig.

SVANS Ser du min svans? Det är inte mycket mer man ser av mig. När jag passerat solfläcken, blir jag alldeles osynlig igen. Så är det på höstarna i skogen.

VILDROS Husse påstår att det här är en vildros, men jag tycker nog den verkar ganska tam. Varför den växer i skogen vet jag inte, men den larvar sig också i ljuset.

MAJ Den 23 maj såg det ut såhär i min skog. Massor med vitsippor och alldeles ljust. Vi är där snart igen, men först ska vi klara av en vinter. Det är kul att springa på isen.