Man måste se upp på kalas

JÄRNKOLL Det är uppe på bordet saker händer, men där får inte jag vara. Därför är det lätt att få nackspärr från min låga plats under bordet. Om saker trillar ner, så måste de fångas av mig, innan någon annan gör det.

Igår var jag på kalas. Så mycket kalas för min del blev det väl inte, men som tur var så rättade det till sig lite på slutet – med betoning på lite.

Det var kalas hos min resursfamilj minsann och husse och jag var bjudna. Bitte och Åke var också där. De är mina gamla lärare från hundskolan. Det är antagligen med stolthet de kan se hur duktig jag är.
När man är på kalas tillbringar jag tiden under bordet, där jag går och ser svulten ut. Om det är kalasdeltagare som inte har hund själva, så kan det vara riktigt lönsamt. Så var dock inte fallet igår.
Men sen, när jag nästan hade gett upp hoppet, så gjorde Bitte ett psykologiskt hundtest. Om man uppe på bordet startar med att skära upp en köttbit i småbitar, vad händer då under bordet?
Precis. Jag var inte dummare än jag fattade att här kan det bli något, varvid jag snabbt förflyttade mig till Bitte. Och har du sett! Det kom ner en tallrik med köttbitar till min plats under bordet. Experimentet blev lyckat för alla inblandade.
Sen när regnet hade tvingat in oss, så tappade Åke lite chips också. De tog jag hand om.
På det hela taget en ganska lyckad fest, fast jag hade gott om plats för mera kött.

Hej så länge
Sverker
Leg. festprisse

TRÅNGT Hade inte bordskanten varit i vägen, så hade jag nog lyckats med att ta mig en kräfta. Jag tycker nog att husse fick så många, så att han gott hade kunnat dela med sig till sin svältande västgötaspets.

OFÖRTRUTEN En dag händer det! Vadå, undrar du säkert? Jo, att jag ska lyckas med att skälla så mycket att ett grillspett lämnar grillen i en vid båge och far till min mun. Ännu har det dock inte hänt, men man ska inte ge upp.

FÖRDISK Efter ett hundpsykologiskt experiment, så kom det ner en tallrik med fint uppskurna köttbitar under bordet. Jag fanns där redo på plats. Köttbitarna tog snabbt slut och jag väntade på fler experiment, som dock aldrig inträffade.

TRÖTT Att vara på kalas kräver oavbruten koncentration så länge måltiden pågår. Den tog säker flera, flera timmar, så när det var dags för kaffe så passade jag på att ta mig en kort skönhetssömn. Det är min resursmatte som höll i kameran.