ELÄNDIGT Inte ska det väl se ut så här? Man kan faktiskt sätta ut lite blommor, även om vädret är opålitligt. Det var precis vad jag sade till husse. Vad ska grannarna tro annars? Att husse verkligen är som han är?
Om du går på min väg och tittar in i trädgårdarna, så ser du fina blommor hos alla grannar. Utom hos en. Det är där jag bor.
Jag påpekade för husse att detta måste åtgärdas. Vi är en skam för alla, om vi inte är det minsta områdesanpassade.
– Ja du har kanske rätt, Sverker, sade husse.
Självklart, tänkte jag. Jag har väl aldrig haft fel.
– Vad ska vi göra? Blommor är så dyra och jag är så fattig, så fattig.
Jag tyckte att husse kunde flytta ut blommorna som vi fick av min resursmatte i påskas. Det hade kanske varit trevligt att ha lite påskfint ute när det var påsk, men bättre sent än aldrig.
– Jag kan ju flytta ut blommorna jag fick av dina resursföräldrar i påskas, sade husse och sken upp. Ja det var ju det jag sade.
– Det kostar ju inte ett dugg, mer än arbetet.
Så körde vi igång. Husse planterade bort blommorna från korgen och planterade dem i blomlådan vid soliga hörnan. Jag övervakade det hela.
– Oj, nu prunkar det minsann hos oss också, sade en mycket nöjd husse, när han var färdig och hade satt lådan tillbaka på dess plats.
Bättre än förut, men inte bra. Ska det prunka får han nog satsa lite av sina egna kronor. Men det lär väl inte ske, han är ju smålänning.
Sverker
Leg. blomsterkung
MATERIALET Ska man göra en blomlåda i soliga hörnan behövs det: en låda, flera jord i lådan, en fin korg med påskblommor, en liten spade och fyra vatten.
HYFSAT Tack vare att jag övervakade arbetet, blev resultatet rent lysande med tanke på vad som fanns att tillgå. Husse ska vara tacksam att han har en så duktig västgötaspets!
FÄRDIGT Så där ja! Nu är blomlådan på sin plats. Den är självvattnande, vilket betyder att husse får vattna själv, men inte så ofta. Det ger blommorna en liten chans att överleva. Vad tycker du?
PRUNKANDE Det här är prunkande. Så ser det ut om en månad ungefär. Det prunkar själv, utan att husse lyfter ett finger. Krävde min trädgård en viss arbetsinsats för prunkning, så skulle den vara synnerligen medioker och torftig istället.
Hej
SvaraRaderaLycklige ägare till Sverker!
Jag har gått igenom sidorna och NJUTIT för fullt. Jag glömde tid och rum!!! Det gav mig så många härliga minnen, om vår svanslösa Ida, som tyvärr lämnade mig för snart ett år sedan. Västgötaspetsarna tycks vara lika förståndiga, trogna och med på det mesta. Jag saknar vår Ida så fruktansvärt. Hon höll ordning i huset, hade reda på säng- och mattider m m. Hon var alltid på allerten och lyssnade till vad som sades. Ibland bokstaverade vi, när hon inte skulle höra vad vi sade.
Id skällde aldrig, men de morgon, som jag fick en stroke, gav hon hals. Min make hade stigit upp, druckit kaffe och var på väg ut. Han tänkte att jag skulle få sova en stund längre. När han var vid ytterdörren, började Ida skälla och skulle bums in i sovrummet. Min make gick och tittade, för han förstod, att något var fel. Jag låg då på golvet! Var det Ida som räddade mig? Hur kunde hon förstå, att jag låg hjälplös på golvet?
Ni kan vara lyckliga, så har en SÅ FIN hund!
PS. Finns det det om Sverker en bok?