<h1><b><center>Shopping i Europa</center></b></H1>

Husse och jag på shopping i Colmar. Vi hittade en skuggig plats och sitta, så vi slapp och stå i solen. Det kan man också råka ut för. Det är inte alltid lätt att vara en västgötaspets eller en husse

Frånsett allt annat vi gjorde under våra resor, var shopping ett ständigt återkommande fenomen. Det inträffade alltid i städer, ju större desto bättre. Eller sämre. Det beror på om man är husse och västgötaspets eller matte. Och i alla länder vi passerar.

Shopping är egentligen en kinesisk sjukdom, Cho pin. Den drabbar till 98,63% kvinnor och verkar vara obotlig.
– Jag behöver kläder, säger mattarna i munnen på varandra. Jag har inget att ta på mig, tillägger de också.
Och sen går vi och shoppar.
– Du får vänta utanför och ta hand om husse när vi andra går in och shoppar, säger matte med befallande ton till mig. Sen försvinner de in i en affär.
Sen kommer de ut ur den affären och vi går ca 23 meter. Så stannar vi.
– Du får vänta utanför och ta hand om husse när vi går in och shoppar, säger matte med befallande ton till mig. Sen försvinner de in i en annan affär.
Så kan det hålla på i timmar. Eventuellt kan det avbrytas med att matte tilltalar husse:
– Får jag ditt kort. Mitt fungerar inte.
– Det är väl för att du har gjort slut med alla pengar, säger husse med viss irritation i rösten.
När mattarna har besökt samtliga kläd- och skoaffärer i en stad, bär det raskt iväg till nästa.
Varje affär tar i snitt 37 minuter.

Sedan när vi kommer hem måste matte ”rensa i garderoberna”. Det betyder att man slänger det man köpte för ett år sedan. Då har mattekläder passerat bäst före datum.
Husse har sina kläder tills de går sönder. Det tar cirka sju år. Minst. Eller också krymper de, vilket händer ganska ofta. Då måste han också shoppa. Det går på 10 minuter.

Husse shoppar bara sådant som är nödvändigt. Oftast på Claes Ohlsson, Biltema eller i en modellflygsaffär. Då får jag sitta i bilen.

Hej så länge
Sverker
Leg. shoppare