Husse är faktiskt inte riktigt bäst i världen

Nej du husse. När jag har chansen så sitter jag hos Per. För övrigt får jag ju inte sitta vid bordet för dig. Det får jag för Per


Allra bäst i hela stora världen är min husse. Det är han som ger mig mat. Hundmat. Det är han som går ut med mig. Det är hos honom jag sover. Så han är allra, allra bäst. NÄSTAN

Allra, allra, allra bäst är Per. Det är min lillhusse, om man nu kan kalla honom det. Han är i alla fall husses son.

Han brukar också gå ut med mig, när vi träffas. Han ger mig också mat. Idag fick jag pepparbiff och tårta. Per fyllde år idag och om husse och Per ska sitta och äta pepparbiff och tårta, så tycker Per att lilla Sverker, det är jag, ska ha pepparbiff och tårta. Hemma får jag hundmat. Hos farfar fördiskar jag alla tallrikar, så det blir ju lite gott. Han brukar tappa mat också. Hoppsan, brukar han säga, och så kommer det mat nedtrillandes på golvet efter en stund. Men aldrig så gott och så mycket som hos Per.

När Per är och hälsar på mig, då kan husse ligga i sin säng själv som straff för att jag aldrig får delikatessmat.

Så min topplista på de som är trevligast och snällast i hela världen ser ut så här:
1. Sverker
2. Per
3. Husse
4. Agnes
5. Evan och Emily (delad femma)
6. Egon
7. Egons hussar och mattar
8. Övriga (Lennart som ger mig kycklingfiléer ligger bra till på katogori övriga.)
Hej då
Sverker
Bästa hunden med bästa kompisarna

Varför tror ni jag slickar Per? Jo, jag får tårta. Så snäll är Per