Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar.
Sverker
(2000–)
Västgötaspets, vackrast, smartast, manligast. Det är jag, Sverker.
VERKTYG En välutrusad verktygslåda är ett måste för en nyfödd pojke. Jag satsade hårt direkt. Undvik leksaksverktyg, då man inte ens kan slå i en spik i golvet med en plasthammare!
PRESENTERNA Pysen och hans stolta pappa med Pysens presenter. (Pysen heter inget riktigt än, så han kallas Pysen. Har han tur kommer han heta Sverker.) Du ser verktygslådan, ett fint diplom som berättar att han är hedersmedlem i Sverkers fanclub. Övriga presenter kommer på bilderna nedan.
MELLANMÅL Här ser du honom med en tuff bodydress och mellanmålet.
STOR Hej, säger Pysen och vinkar glatt. Den tuffa bodydressen är lite stor. Kom ihåg att det är bättre att köpa för stora kläder än för små. Små barn blir lätt stora. Se på min Agnes!
URTUFF Ska du köpa en bodydress så se till att den har ett riktigt tufft tryck. Bättre än så här kan det inte bli, skulle jag vilja säga.
MELLANMÅL Ska man orka spika i golvet och såga i möblerna så vill det till att få lite extrakraft. Att bara livnära sig på mjölk blir lätt lite enahanda, så det är bra om man kan sticka emellan med lite stärkande nyttigheter. Därför skickade jag med lite uppiggande choklad till pysen.
RÄDDAD Det var jättesnällt av min Agnes att dra upp mig. Själv var jag för en gång skull fullkomligt hjälplös. Men det hade ju räckt med det.
GYTTJA Jag tycker att gyttjan var ganska dekorativ på mig. Dessutom luktade den faktiskt ganska gott. Man kan säga att den verkligen prydde sin plats.
ONÖDIGT Det här är inte särskilt roligt. Varför skulle gyttjan bort från mig? För mig hade den gärna ha fått vara kvar. Dessutom var vattnet ganska kallt.
FÄRDIG Snälla husse säg till min Agnes att det räcker nu. Det finns ju ingen gyttja kvar. Skulle det finnas lite, så är det bara dekorativt. Dessutom sprider gyttja en viss väldoft, som du vet.
TOKRUSA Här hänger husses onödigt dyra kamera inte med trots 1/250 sek. När jag tokrusar går det undan. Men oj vad det tar på krafterna.
SVAMSKOG Min Agnes och jag på väg ut i skogen. Husse hamnade på efterkälken direkt, förstås. Han är inte lika smidig som Agnes och jag.
VILA Vi hade gått och gått och ändå inget gott i svampkorgen. En svamp ska jag ha i alla fall, hoppades min Agnes. Varken husse eller jag trodde henne. Det verkade hopplöst.
TERRÄNGGÅENDE Det var ju inte den enklaste skog att ta sig fram i. Att Småland är stenigt behöver man inte tvivla på. Först gick smidiga Agnes, sedan kom kortbenta Sverker och sist flåsade min klumpige husse.
FASTNAT Rätt var det var sjönk bara min stiliga bakkropp ner i svart gyttja. Där satt jag som fastgjuten. Jag kom inte fram och inte bak och framför allt inte upp. Dessbättre såg min Agnes min belägenhet och drog upp mig. Det var dock en olycka som fick tråkiga följder.
TRATTKANTARELL Som ur ingenstans dök de upp. Trattkantarellerna! De fanns överallt. Min Agnes hade haft rätt, men hon visste inte platsen riktigt sådär. Vi gick en omväg på 1,6 km.
HURRA Så här glad blev min Agnes när hon äntligen fann sitt trattkantarellställe. Nu skulle de bara plockas också.
FÄRDIGA Vi plockade inte alla som fanns på Agnes svampställe, men många blev det. Jag tyckte inte de var så goda, men fördisken blev inte så dum. Det som hände när vi kom hem, var inte fullt så kul, men mer om det i morgon.