Dagens ord på vägen

Från varje erfarenhet du gör, ska du bara ta vara på det du har nytta av.

Sverker
(2000–)

Dagens outfit är årets nakenchock

FANTASTISKT Bättre än så här kan det inte bli. Dagens outfit är helt i ekologiskt naturmaterial. Varm på vintern svalkande på sommaren. Skåda fullkomligheten från nosen till den stiliga svansen. Med svansen viftar jag när jag är glad och det är jag för det mesta!

Jag har observerat att de här proffsbloggarna när de inte har något att skriva om lägger ut ett par bilder där de visar vad de har för kläder på sig. Genast kommer det massa kommentarer typ ”Oh vad fint!”, ”Var har du köpt skorna”, ”Gu vad du ser snygg ut!!!” och så håller det på.

Eftersom jag är ärligheten själv, så tänker jag inte gömma mig under pråliga och skylande kläder. Nej, jag presenterar mig naken precis som jag är! Det är så man gärna gör, när man som jag har en fulländad kropp.
Nu ska du inte tro att jag enbart tänker på det yttre. Nej långt därifrån. Även min intellektuella kapacitet (=hur väldigt smart jag är) balanserar på fullkomlighetens, för de flesta ouppnåeliga, topp.
Du kanske tror att jag gör det här för att skryta. Inte alls! Det är bara på grund av min godhet, så att du ska kunna njuta av min fullkomlighet!

Hej så länge
Sverker
Leg. fullkomlig

ÖRA Jag har två öron. Ett på varje sida av huvudet. De hör mycket bättre än husses öron. Ser du min tatuering inne i örat? Öronen är också kopplade till automatiska funktioner:
1. Dörrklockan ringer. Sätter igång skällapparaten jag har.
2. Kylskåpet öppnas. Startar fötterna så de transporterar mig till just kylskåpet.
3. Mat tappas. Öppnar munnen så jag kan ta den tappade maten.
4. Någon säger "ut", "åka" eller "följa med". Startar skällapparaten och fötterna tar mig hoppandes till dörren.
Detta var bara några av de finesser som mina öron har.

NOS Min nos är inte bara snyggare än husses nos. Den är mycket, mycket bättre också. Den kan känna många olika lukter. Lukterna sorteras i följande prioritetsordning:
1. Löptik. Fungerar i flera kilometers radie. Här får man vara lite försiktig. Det gäller att smyga iväg när inte husse ser, för jag får inte gå på långpromenad själv. (Men det händer då och då.)
2. Mat. Känner nosen på 47 meters håll ungefär. Lukten startar fötterna. Ibland får man klättra upp på bord, för att kunna ta maten. Det får jag bara göra när ingen ser. Annars sitter jag ner och ser svältande ut.
3. Kiss. Om någon annan hane har gått förbi, så känner nosen det så att jag kan kissa över hans kiss. Sist vinner. Samma om det är en tik, bara så att alla andra vet vems hon är.
4. Spår. I skogen kan man spåra andra djur eller människor om man vill. Men mest spårar jag andra hundar, bara för att det är kul.
Sen kan förstås nosen mycket mer som jag kanske berättar någon annan gång.

TASSAR Tassarna har man mest till att gå på. De fungerar utmärkt både på sommaren och på vintern. Här behövs det minsann inga skor. Bra grepp på alla underlag, utom blankis. Men eftersom jag är fyrtassdriven är jag bra mycket bättre än husse där också. Om jag krafsar på husse med tassarna, så vet han att det är dags att vakna.

Dagens ord på vägen

Det enda sättet att få en vän är att vara en.

Sverker
(2000–)

Här högg Adolf Hitler i sten

SÅR Även om man bryter lite sten idag, så verkar det inte pågå alltför mycket verksamhet. Spåren av tidigare brytning har lämnat djupa sår i naturen. Det är Hitlers fel.

Kriget gick lysande för diktatorn. Som den storhetsvansinnige mannen Hitler var, lät han beställa sitt segermonument långt innan den förväntande segern var i hamn, nämligen redan 1941. Många stenbrott i Sverige aktiverades och blocken höggs ut ur det svenska urberget. Även Tranås fick sin beskärda del av beställningen. Den röda Tranåsgraniten var uppenbarligen helt i den segerrusige Führerns smak.

Dessbättre blev det aldrig aktuellt med leverans till Tyskland. Tyskland förlorade andra världskriget på raken, och det var inte längre aktuellt med något segermonument. Kapitulationsmonument ser man ju sällan.
Stenen var redan betald och blev liggande. Den kunde nu säljas en andra gång till glädje för ägarna stenbrotten.
Fortfarande idag, 70 år senare, finns det stenblock kvar som avsedda till tysklandsexport. Nu används de mer som råvara till gravstenar och eventuellt till skrytbyggnader. Naturligtvist kan du också köpa en bit, såga till den och polera noggrant, och ha den till köksbänkskiva. Det skulle nog imponera på grannarna.
Fast jag tycker nog att man skulle kunna ta och göra ett stort monument över mig i Tranåsgranit. Det är jag värd.

Hej så länge
Sverker
Leg. stenhård

STENSJÖ Om du inte pumpar undan vattnet, kan det lätt bli en sjö i ett gammalt stenbrott. Jag undrar om det finns fisk där? Eller kräftor?

BORRAR Ett gäng gamla rostiga borrar stod lutade mot en sten. Jag undrade om de stod och vilade lite innan nästa arbete, eller om det var en installation i naturen. Jag vet inte, för det fanns ingen att fråga.

ROST Överallt fanns det lämningar av tidigare verksamhet. Den här kättingen verkade ha legat här ett tag, liksom larvfötterna och rören bakom. Jag undrar hur det ser ut om 50 år?

STILIGT En Sverker högt upp på en stensockel, skulle vara en verklig prydnad för en sådan kulturlös stad som Tranås. Sverker skulle ju också vara i sten, förstås. Erkänn att det skulle bli stiligt! Donationer mottages.

Dagens ord på vägen

Som valp var jag lite tveksam om vem av mig jag skulle vara.

Sverker
(2000–)

Bättre än så här blir det inte gärna

PROMENAD Vi började med en promenad nästan direkt som min Per kom till mig. Ser du hur jag nästan går fot jämte Per? Husse fick gå för sig själv. Det får han alltid när Per är här.

En del helger är bättre än andra. Just denna helg hör till de bättre. Varför, frågar du säkert? Jo, förstår du, min Per är och hälsar på mig. Kan det vara mycket bättre?
När Per är här, blir jag nästan mätt redan före fördisken. (Nästan, sade jag. Det finns alltid plats för lite mer.)

Oj, vad glad jag blev när min Per kom. Efter jag hade genomfört en ordentlig hälsningsceremoni, så tog vi en promenad. Under promenaden såg vi en orm vid min klättersten Eftersom ormen gömde sig meddetsamma, kunde vi inte se vilken sorts orm det var. Mitt förslag att det var en kungskobra, förkastades dock av husse, fastän inte han heller såg ormen.
Hemkomna tände vi grillen. Det skulle bli många godsaker till mig ikväll förstod jag. Det brukar bli det eftersom Per är lika duktig att tappa mat, som farfar var på sin tid. Skillnaden är att Per inte säger ”hoppsan”, långt innan han tappar en matbit.
Mycket gott blev det.
Däremot kan jag säga att det var snålare tilltaget vid frukosten idag på morgonen. Då fick jag inget.
Jag hade faktiskt behövt lite leverpastej, för att bli stor och stark.

Hej så länge
Sverker
Leg. Perälskare

LOVANDE Köttet på grillen ser riktigt lovande ut, och det visade det sig att det blev också. Jag fick ganska mycket faktiskt. Fast egentligen tycker jag nog att jag skulle ha haft allt.

FALLMAT Det lönar sig att stå jämte Per och se svältande ut. Ser du köttbiten i luften? Den var på gaffeln nyss och om ytterligare 0,83 sekunder är den i Sverkers mage. Ibland går det undan.

SNÅLT Frukostdags. Alla går och gör sig några smörgåsar, utom stackars Sverker som inte når upp. Jag hoppades istället att jag skulle få smaka av Pers smörgås. Så blev det nu inte, men ett trevligt bordssällskap kan också vara värt en del.

Dagens ord på vägen

De nöjen som man saknar det nödvändiga modet till kallar man laster.

Sverker
(2000–)