<h1><b><center>En misslyckad grillkväll</center></b></H1>

LUSTIGT Vi var faktiskt fem personer, men det ligger bara tre grillspett på grillen. Ska jag få två och Egon ett och min resursmatte, resurshusse och husse bli utan? Det hela var mycket märkligt.

Ska ni komma hem till oss och grilla lite, frågade min resursmatte mig och husse. Javisst, tyckte husse och det tyckte jag också. Ett sådant tillfälle missar man inte gärna. Så glada i hågen åkte vi iväg båda två igår.

Det är inte utan jag ser fram emot att få komma på kalas hos min resursmatte. Hon är nämligen matexpert. Hon undervisar sådana som ska bli just kockar.
Det började med att min resurshusse lade tre grillspett på grillen. Till fem personer?? Snålt tilltaget måste jag säga.
Sedan satte sig matten och de bägge hussarna och åt en kantarellsmörgås. Det kunde de väl få. Ätbart, men ingen höjdare. Jag väntade på grillspetten. Två till mig och ett till Egon. Han är ju så liten i maten.
Nähej. Grillspetten försvann upp på regnskogsbordet, och där stod det en svältande västgötaspets och en sugen spaniel under bordet och led.
– Det här var jättegott, sade husse och lät väldigt belåten.
Det vet jag väl tänkte jag, som kände doften från det goda köttet blandas med de övriga läckerheterna på bordet.
Men se nu kom det på fler grillspett på grillen. Fem stycken. Får se nu. Det blir två till Egon och tre till mig. Nu börjar det likna party!
Men vad hände sen tror du?
De nya grillspetten tog samma sorgliga väg som de gamla. Upp på bordet för vidare transport ner i husses redan för tjocka mage. Inte alla gick den vägen, men för många.
Vadå grilla lite? Det var ju inte åskådare jag ville vara.
Måltiden avslutades, för de som satt på stolar, med grillad banan med smält choklad och glass.
Dessutom fick jag inte ens fördiska tallrikarna. Kvällen var en kulinarisk katastrof. För både mig och Egon.

Hej så länge
Sverker
Leg. svältkonstnär

SVAMP Alla, utom de finaste (Sverker och Egon), fick varsin kantarellsmörgås. Egon och jag fick inget. De som satt vid bordet prisade den delikata smaken på läckerheterna från skogens skafferi. Egon och jag svalt.

LOVANDE Nu ja! Nu börjar det se lovande ut. Inte mindre än fem grillspett. Visserligen en ganska torftig portion för en västgötaspets, men ändå. Dessutom tänkte jag dela med mig till Egon, så han skulle få två och jag bara tre.

SNART SERVERAT Min resursmatte stegar mot grillen för att ge Egon och mig våra grillspett. Men inte. Även dessa delikata spett undanhölls mig och Egon. En mycket sorglig afton, och med alldeles för goda dofter.