Dagens ord på vägen

Idag är den morgondag du oroade dig för igår.

Sverker
(2000- )

De syndaste om

SYNDAST OM Jag tröstar Julia när hon var och hälsade på mig. Det var lite synd om henne eftersom hon inte fick äta jättegod ingefärskryddad rotfruktssallad. Men hon kände sig mycket bättre efter min tröst. Nu är det Sverker det är syndast om.

Om du såg igår så var Julia och hälsade på mig. Det var hon det var syndast om i hela världen för ett tag sedan. Doktorns har sågat och haft sig i hennes käke. Det var inte snällt, men ändå bra. Nu är det bara nästan syndast om i hela världen.

Där, runt matbordet i soliga hörnan, satt alla åtta personerna. Nästan alla åt fläskfilé kryddad med rosépeppar och färsk rosmarin från trädgården. Till detta en jättegod ingefärskryddad rotfruktssallad. Alla i huset åt och lät sig väl smaka av den goda maten, utom två. Det var en Sverker och en Julia. Oss var det syndast om. Julia åt bara husses goda delikatesspotatismos. Hon har stygn inne i munnen, och får inte tugga eller ens gnaga på ett tuggben. Sverker får tugga både kött och tuggben, men fick inget alls. Sålledes är det bara nästan syndast i hela världen om Julia. Men mest syndast är det om Sverker. För den skull kan ni gärna gå till Julias blogg och trösta henne. Då kanske att det inte alls är synd om henne, och det skulle ju vara bra.
– Ge inte något åt hunden, sade husse rått till de andra. Jag ansträngde mig verkligen att se svältande ut, men det hjälpte inte. Inget alls till mig. Ingen ens spillde.
Men sen fick jag faktiskt fördiska allt, så jag fick i mig lite smakprov i alla fall. Plus en och annan köttbit de hade lämnat. Det var gott.
Men slutsatsen av allt blev:

Syndast om i hela världen

1. Sverker
2. Julia
På torsdag fyller jag år. Får jag inga presenter och ingen tårta, ja då är det ännu mer syndast om mig.
Men jag hoppas på både tårta och presenter. Lämpliga presenter är tuggben, grisöron, hundgodis, oxfilé mm mm.

Hej så länge
Sverker
Leg. lidare

BLANDAT Under björken sitter en Agnes (inte synd om), en Felicia (inte synd om), en Julia (näst syndast om) och en stilig Sverker (mest syndast om).

Dagens ord på vägen

Det är bättre att råka illa ut än att inte råka ut alls.

Sverker
(2000- )

Ett värdigt firande

VÄRDIGT Idag har jag firat den svenska flaggans dag. Naturligtvis på ett värdigt sätt! Ovanligt mycket gott att äta.

Redan tidigt på morgonen väckte jag husse så att han skulle kunna hissa flaggan i rätt tid. Han uppskattade det mycket, eftersom han annars hade försovit sig. Vi var nämligen uppe till klockan tre, så det var inte mycket sömn jag fick. Men jag sviker aldrig husse. Han blev så tacksam.

Ni må tro att vi har firat. Först åt jag min frukost. Sedan åt alla andra sin. Alla andra var fyra stycken, så det blev mycket fördisk för mig.
Sedan kom det ytterligare fyra andra, så det var sammanlagt åtta stycken människor här.
Alla åtta åt lunch. Det var fläskfilé, rotfruktsgeggamoja och jättegod citronpaj som Agnes hade gjort. Det blev summa 16 tallrikar jag var tvungen att slicka av, innan de åkte in i diskmaskinen.
Till detta kom det ytterligare uppläggningsfat och lite bortskuret kött.
Att det var ett värdigt sätt att fira nationaldagen på.


Hej så länge
Sverker
Leg. flaggfirare

FIRARE Om du tar och börjar från vänster hittar du en Anders, en Felicia, en Tora och min Agnes och en före detta syndast om i hela världen Julia och en Per och en Janina. I mitten framför alla ligger huvudpersonen. En Sverker. Det är jag! Alla hade kommit till mig så att de kunde fira nationaldagen på ett värdigt sätt.

Dagens ord på vägen

Utan djur skulle världen vara än mindre mänsklig.

Sverker
(2000- )

Min Agnes kom hem

MIN AGNES Vem kommer där? Jo min Agnes. Det var väl nästan den bästa födelsedagspresent jag kunde få. Men så långt i förväg, så jag förväntar mig mer, förstås.

Igår blev jag riktigt överraskad. Riktigt överraskad. Det började så här.

– Ska du följa med, jag ska köra hem Egon till hans husse och matte, sade husse igår kväll.
Visst, klart jag ville till Egon. Men det blev inte långvarigt besök. Vi skulle åka vidare direkt.
– Vi ska till Linköping, sade husse och såg lite lurig ut. Visst är det ok att åka bil, men Linköping. Det brukar betyda IKEA och Biltema för husse – vänta i bilen för Sverker.
Men inte. Vi åkte förbi tråkställena och for till stationen.
– Kom Sverker, ska du följa med? Kul tänkte jag. Trainspotting kan vara ganska roligt.
– Vem kommer där Sverker, sade husse plötsligt.
Var? Var? Aaaaaaaaaagnes!!!!!!!!!!
Jag sprang iväg som en raket. Där hann inte husse med. Fot hit och fot dit. Ibland gäller inte det.
Tänk att min Agnes kom hem till mig ända från Toulouse för att fira min födelsedag.
Jag vill passa på att nämna att det är brukligt att ge presenter när någon fyller år. På torsdag fyller jag jämt elva år.


Hej så länge
Sverker
Leg. Agneshämtare

GLAD Oj vad jag blev glad. Tänk att min Agnes kom. Visst var det väl snällt av henne? Och hennes lilla (men fula) katt fick stanna i Frankrike. Agnes påpekade dock att hon hade nya jeans och mina tassar var smutsiga. Men det visste jag redan.

PUSS Tänk att få sitta på trappan och pussa Agnes. Det var länge, länge sedan. När Agnes var hemma i julas, så satt vi aldrig på trappan och pussades.

Dagens ord på vägen

Det är svårt att vara hjälte när ingen ser på.

Sverker
(2000- )