Sverker – årets givne fredspristagare

PRISTAGARE Här står jag Sverker, tillsammans med den ensamkommande flyktingkatten Lucy. Det är mitt varma engagemang med mottagandet av denna före detta fula katt (hon blir ful igen om jag inte får Nobelpriset), som har gjort mig som ende tänkbare mottagare av fredspriset.

Nu när årets vinnare av nobelprisen börjar tillkännagivas, blir det ju alltid lite extra pirrigt. I år har jag dock svårt att se hur de ska kunna gå förbi mig. Sällan har Norska Nobelkommittén haft det så lätt. Jag måste säga att jag nog har Nobels fredspris 2012 som i en liten medaljask.

Nu är det naturligtvis så att ära och medaljer inte betyder något för mig. Det är jag alldeles för stor för. Däremot prissumman på några miljoner norska kronor skulle ha stort affektionsvärde för mig.
Varför är då jag den självklara vinnaren, undrar du säkert när du läser detta?
Jo, det är så att jag har bestämt mig för att sluta fred med Lucy, den före detta fula franska kattan. Numera är hon den något fula fransk-svenska kattan.
Jag har öppnat mitt hem för denna ensamkommande flyktingkatt, från det hemska landet Frankrikes otäckaste stad Toulouse.
Hon får ligga i min säng, hon får gå jämte mig när vi är ute på promenad och hon får mer mat än hon kan äta på 17 sekunder. Hon har dessutom fått sin egna privata toalett.
Jag tycker nog att jag är den ende tänkbara och den i särklass värdigaste pristagaren i historien av Nobels fredspris i år.
Jag tänker dessutom dela med mig av priset till välgörande ändamål! (= en burk tonfisk till Lucy – om jag får smaka.)

Hej så länge
Sverker
Leg. förväntad fredspristagare 2012

STORSINT Fastän all mat som finns på golvet per definition är min, så låter jag Lucy äta upp den extragoda mat som serveras henne. Jag är inte ens avundsjuk på att hon får god burkmat och jag torftigt torrfoder, även om det är grymt orättvist.

KLÄTTERSTÄLLNING Det flyktingläger, som Lucy kom ifrån i Frankrike, saknade helt möjligheter till rastning i den avgasfyllda stadsluften. Här, hos mig, har jag ordnat en stor trädgård full med roliga klätterställningar till Lucy. Fast lite orolig är jag, när hon hoppar i träden.

FLYKTINGSMUGGLING I denna smygfotograferade trånga och gallerförsedda låda smugglades Lucy bort från flyktinglägret i Frankrike. Se hur hon sträcker ut tassen, som ett tyst rop på hjälp. Visserligen har hon ett pass, men eftersom det är franskt, så gäller det nog inte här. Vem organisatören av flyktingtransporten är (=min Agnes) håller jag hemligt.

TILLSAMMANS Här går vi, Lucy och jag, tillsammans ut på nya äventyr. Jag gör allt för att hon ska ha det så trevligt som möjligt för att glömma det hemska hon har upplevt. Får jag inte fredspriset, måste jag nog ompröva min hållning gentemot kattan.