Inte konstigt att jag hänger med huvudet

SORG Det är inte lätt att hålla huvudet högt en dag som denna. Gårdagens mycket märkliga beslut att ge EU Fredspriset istället för den mest meriterade (= Sverker), sätter sina spår på humöret. Det är tur att Agnes är hemma. Men jag sköter mitt arbete som du ser. Jag tar min promenad längst gränsen till grannarna, så jag eventuellt kan välkomna någon flykting till mitt paradis.

Med sorg kunde vi igår konstatera att även norska nobelkommittén saknar den kompetens man kunde kräva. Att dela ut ett pris med den digniteten som ett Nobelpris innebär, kunde man faktiskt kräva mer av de som har det som uppgift.

Det var inte utan viss spänning jag gick och väntade på ett telefonsamtal från Norge igår. Men nej, telefonen var tyst hela dagen, frånsett en käck gosse som tyckte att jag behövde omega3-kapslar. (Det tyckte inte jag.)
Vad hände då med det fredspris som jag rättmätligt skulle hava haft? Jo det tilldelades EU. Varför undrar du säkert. Ja, fråga inte mig, jag kan inte svara.

Har EU varit snäll och fredlig mot Lucy och bland annat låtit henne fördiska? NEJ!
Har EU på ett fredligt sätt låtit Lucy sova jämte EU? NEJ!
Har EU för fredens skull låtit husse sova i EU:s säng? NEJ!
Har EU motionerat husse flera gånger varje dag och skyddat honom från alla faror i skogen? NEJ!
Har EU med sin fredsstyrka vaktat vårt hus dag som natt? NEJ!
Har EU på ett inbjudande och fredligt sätt viftat på svansen till alla besökare? NEJ!
Har EU i fredens namn tagit emot alla franska kattflyktingar – även om de är fula och heter Lucy? NEJ!

Jag vill nu bara påpeka att jag har gjort allt ovanstående. Därför är jag den som skulle haft priset. Jag hoppas nu bara att EU inser det. Därför har jag ett förslag till EU:
Medaljen behåller ni och pengarna skickar ni till mig.

Hej så länge
Sverker
Leg. fredligast

MÖRKER Det känns nu som om jag skulle få tillbringa återstoden av mina dagar i ett ständigt mörker, med bara blicken vänd mot en ljusare tillvaro. Det är inte lätt att först bli förbigången av den De Ardeton för att ett par dagar senare bli negligerad av ett gäng förstockade norrmän.