7 oktober 2012

Jag jagade bort gräsliga inkräktare

GRATISNÖJE Här har du bildbeviset på att änderna passade på och njuta av den nya utsikten från min slänt. De trodde att de kunde göra det gratis, men se det gick inte.

Slänten mot sjön blev knappt röjd, förrän det dök upp två feta änder för att njuta av utsikten. Det är inte därför jag låter Ludvig arbeta. Om nu absolut feta änder vill njuta av min utsikt, så får de faktiskt betala för sig.

De bara gick där i morse, som om de hade all rätt att vara där. I ett sådant läge är det tur för husse att han har sin Sverker. Snabbt som ögat såg jag till att de bägge änderna lämnade min tomt.
De är inte lite fräcka, vill jag tala om. På somrarna simmar de omkring i husses damm. De tycks tro att han har gjort den för att ha en andfarm. Så är inte alls fallet. Den är till för grodor, och som en vattenskål till mig. Egon hade den som sin privata swimmingpool, när han ännu var bland oss. Det var också olydigt, men bara lite eftersom det var Egon.
I vilket fall som helst såg jag till att återföra änderna till sjön. Där kan de simma omkring och njuta av utsikten på en stilig västgötaspets och en ful, fransk katta.

Hej så länge
Sverker

Leg. andbortdrivare

SKRÄMDA Gissa vem som har skrämt iväg de feta flygfäna? Jo, det är allt jag, Sverker, som har gjort det. Ett vackert klingande skall och en tvåmetersrusning räckte, för att de bägge inkräktarna skulle lyfta från min gräsmatta.

UTSIKT Nu är det allt jag som kan stå och titta på de bägge gräsänderna. Varför heter de gräsänder? Borde de inte inte heta sjöänder, för det är ju där de hör hemma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar