Världens bästa middag i vardande – om inte …

PERFEKT Mycket bättre än så här kan det inte bli, eller hur? En korv till min resursmatte, en korv till min resurshusse och så en korv till min husse. Och så lite köttbitar till Sverker, den undernärda västgötaspetsen.

Sällan har en måltid verkat så lovande, som den middag som var i vardande på min resursfamiljs grill i lördags. Där låg det var sin korv till min husse, men resursmatte och min resurshusse. Till mig låg det ett antal mycket lovande köttbitar.

Grillen glödde och mitt kött blev säkert bättre och bättre. Jag hade gärna tagit det direkt, men det gör ju inget om kött är lite ljummet. Det förhöjer bara smaken.
Först färdig på grillen blev deras korvar. Resursmatte var så snäll, så jag fick hennes. Visserligen delade hon den och gömde den i trädgården, men jag var inte den utan jag hittade de små korvbitarna.
Så blev även köttet färdigt och alla tågade in och de tog med sig det nygrillade. Jag riktigt såg fram emot att sätta tänderna i det läckra köttet.

Men vad tror du hände? Jo, de gör en rockad. Mitt goda kött sitter de snåla rackarna och vräker i sig och jag fick hålla tillgodo med de två återstående prinskorvarna.

Hej så länge
Sverker
Leg. besviken middagsgäst

SOPPA Först serverades lite soppa. Den kunde de gott ha för sig själva, eftersom det fanns väldigt mycket grönsaker i den. Men med brödet var det en helt annan sak. Ja, jag fick smaka av min resursmatte. Hon är inte alls lika snål som min husse, för att inte tala om min resurshusse.

KORV Hoppsan, jag skulle visst få en korv också. Då skulle de väl dela två korvar på tre personer, trodde jag. Det här verkar riktigt lovande.

SÖKA Jag fick inte korven hur lättvindigt som helst. Den sönderdelades och slängdes ut på gräsmattan av min resursmatte. Här fick jag minsann arbeta för korvfödan.

SKICKLIG Tro inte att jag är lättlurad när det gäller att leta mat. Jag bara ställde in min nosradar på ”PRINSKORV, GRILLAD”, och så kunde jag gå rakt på det eftertraktade bytet.

SMASKENS Så lades allt från grillen upp på ett fat. De andras korvar och mina köttbitar låg där och doftade förföriskt gott. Jag undrade om jag skulle få korvarna också? Fast jag blev besviken. De andra tog mina köttbitar, det var bara deras korvar kvar till mig.