Det kom ett brev från min husse

LÄNGTAR Jag kan förstå att husse längtar hem när han ser den här bilden som jag skickade till honom i förgår. En tuff, men vänligt sinnad, västgötaspets och en katt som visar sin uppskattning. Det är nästan så jag rörs till tårar.

Min kampanj i Seattletrakten gav omedelbar respons. I dag kom det ett brev från husse via rymdnätet (=Internet). Det är det som går fortast. Inte ens jag hinner springa ifatt.
Jag återger brevet som husse skrev och visar bilderna han skickade med.

Hej Sverker Jag fattar. Du behöver inte sätta upp fler skyltar, eller måla på fler fjärilar. (Han kunde ju knappt flyga, stackaren.)
Jag ska komma hem. Jag har en biljett till ett flygplan som ska åka på fredag ända till Amsterdam dit jag kommer på lördag. Där har ju du varit, men inte Lucy.
Eftersom flygplatser är så himla kul, tänker jag stanna på Amsterdams lilla flygplats i drygt 12 timmar. Där finns det massor affärer där man kan handla taxfree till högre priser än på Willys eller Konsum i Tranås.
Sent på natten kommer jag till Linköping City Airport där förhoppningsvis Per hämtar mig.
På söndag förmiddag kommer jag och hämtar dig hos din resursfamilj. Det ska bli så roligt att ses igen allihop, Sverker, Lucy och husse. Tycker inte du det?
Vad säger du om en pizza på kvällen?
Din husse

Hej så länge
Sverker
Leg. omtyckt brevläsare
Pizza får väl duga, även om jag inte kan förstå varför han inte hämtar mig på natten mellan lördag och söndag. Men sådan är han. Lat alltså
Jag undrar om det finns några rester kvar av min skog? Jag ser fram emot en söndagspromenad.

VINTER Det här är det mesta vinter vi har haft här, förstår du Sverker. Inte mycket att hurra för, särskilt som snön var borta på eftermiddagen. Vill man däremot ha regn, så är en vinter i Seattle absolut rätt plats.

RAINMAN Att göra riktiga snögubbar kan man bara drömma om. Det går ju inte att göra regngubbar, utan istället har man plastgubbar. Fördelen är att det går att sätta lampor i dem. Polkagrisarna går inte att äta, men de lyser vackert.

SKOLA Så har då skolan börjat för Evan och Emily. Redan i torsdags faktiskt. Och David har också återgått till sitt arbete, så det är lite tomt här.

SÄLLSKAP Det enda lekkamrat jag har nu på dagarna är den snart 19-åriga katten Boots. Men han sitter antingen framför brasan, som sprakar så muntert i spisen, eller också så sover han. Inte mycket till sällskap.