2 december 2012

Sverker svårt skadad i framtass

TREBENT Det som annars är en ren njutning, kan vara lite besvärligt om man ska stå på tre ben. Men skam den som sviker sina plikter, varje tuva ska avnosas.

Det är synd om mig. Väldigt synd om mig. Jag är nämligen svårt skadad i höger framtass. Jag ådrog mig denna svåra skada när jag modigt och elegant hoppade ut ur kofferten på min resursmattes bil.

Husse och jag var på lärarfest där igår. Först lärde husse min resursmatte lite Power Point. Mede betoning på lite.
– Det var så länge sedan jag undervisade i det här, så jag kommer inte ihåg allt, ursäktade husse sig med när han inte kom ihåg något.
Resursmatte kom däremot ihåg hur man lagar god mat och hade inget att be om ursäkt för.
I vilket fall som helst, så blev vi upphämtade hemma hos mig av min resursmatte. Jag fick åka i kofferten som vanligt. Man har bättre utsikt bakåt då, vilket är bra.
När vi kom fram var det mörkt, vilket dock inte hindrade mig från att ta ett stiligt och manligt hopp rakt ut. Dessvärre var det lite halt, plus att en grävmaskin hade farit runt och lämnat spår på min nedslagsplats. Så gick det som det gick.
Tror du jag pep eller tjöt? Inte! Jag är väl en riktig man. Skadan upptäcktes först när de såg att jag haltade svårt.
Min mycket svåra skada är inget man kan jämföra den lätta skada som Lucy fick när hon hoppade ut från ett fönster två våningar upp, eller när hon tog språnget från mitt tak ner på marken och förvärrade skadan ytterligare. Hon haltade också, men mindre.
Lucy hoppade från ställen hon inte ens fick vara på. Hon rymde. Sen ska ju katter klara att hoppa oskadda från ett flygplan utan fallskärm om så krävs.
Jag däremot hoppade från en koffert, vilket är ett betydligt svårare hopp för en hund, än Lucys katthopp från ett tak.
Hej så länge
Sverker

Leg. svårt skadad

PLÅGSAMT Att gå på toan i mitt svårt skadade tillstånd är ju inte det enklaste. Eftersom jag är tvungen att lyfta ett bakben, så måste jag stå på bägge frambenen, även det skadade. Jag kan ju inte sitta ner och kissa som Lucy.

OEMPATISK ”Hur gick promenaden? Har du lidit svårt, Sverker? Du ser så plågad ut!” Tror du att det är vad Lucy sade när jag kom hem efter morgonpromenaden? Inte! ”Kattans vad kallt det är ute Sverker. Kan du se till att jag kommer in med en gång.” Inget medlidande från den katten, inte.

6 kommentarer:

  1. Nu lider jag verkligen med Dig Sverker. Fick Du uppsöka veterinär?/E-beth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Husse säger att vi ska vänta lite med veterinär. Jag håller med honom, för jag får alltid sprutor där. Det är inte roligt.

      Radera
  2. Näe men fy vilken otrevlig ful fransk katta som inte visade sympati med dig Sverker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller verkligen med. Hon bara tänker på sig själv.

      Radera
  3. Åh, stackars du lilla vovven. Jag blåser läkande på tassen genom cyberrymden. Hoppas du är fit for fight snart igen. Puss på nosen!

    SvaraRadera
  4. Men så ledsamt, Sverker! Hoppas du snart blir pigg igen - utan att behöva åka till veterinären. Det är det jag alltid har sagt, det är ett elände med mörker och ishalka! Tacka vet jag sommar!

    SvaraRadera