11 juni 2011

Firandet fortsätter

JAGAD Normalt sett är det pojkar som ska jaga flickor. Det vet jag, men inte Mila. Hon jagade mig. Kan det vara för hon kommer från en storstad? Är det så flickorna är där? Det kan ju vara bra och veta.

Om prominenta personer (= extra viktiga, till exempel jag eller kungen) fyller år, så pågår firandet i flera dagar. Så bara för att undvika trängseln, bestämde sig Mila med att komma först idag. Mila bor i Linköping och hon hade tagit med sig sin husse Håkan, sin matte Annika och ett grisöra. Det senare som present till mig. Grisöra är det bästa jag vet.

Jag har inte träffat Mila förut, men hon hade naturligtvis läst min blogg. Jag kan säga att hon var lite väl skuttig, annars var hon väldigt trevlig. En liten ny erfarenhet var det också att hela tiden bli jagad av en tjej. Det ska ju vara tvärtom! Men omväxling förnöjer.
Sen är det en sak jag har lovat att inte berätta. Mila bajsade på mitt golv inomhus.
Tänk på det: du har inte hört det från mig.

Hej så länge
Sverker

Leg. tjejtjusare


DUNK I HUVUDET Jag vet inte om man brukar hälsa så här i Linköping. I Tranås brukar vi nosa varandra i rumpan när vi säger goddag. Det tycker jag är mycket trevligare och framför allt gemytligare.

BADHUND Även Mila upptäckte husses sunkiga damm, eller ska jag säga gyttjepöl. Hon doppade sig ordentligt. Blöta hundar är inte mycket för mig. Jag tyckte hon var mycket sötare odoppad. Det tyckte Milas matte också.







BERTILTÅRTA Husse fick sin tårta. Men han fick göra den själv. Agnes hade annat för sig än att tänka på sin pappa som ville fira sin namnsdag. Husse hade tur att Mila kom, så han fick en anledning att baka. Mila och jag fick bara slicka.





PRESENT På oviktiga namnsdagar får man inga presenter. Det får man bara på viktiga namnsdagar. En oviktig namnsdag är Bertil och en mycket viktig är Sverker. Nej, presenten är till mig. En försenad födelsedagspresent. Det var ett grisöra. Det är det bästa jag vet. Flera bästa jag vet är tuggben, korv, köttbullar och, ja det finns massor som är det bästa jag vet.

Ett litet hurra

MINIHURRA Idag står det Bertil på almanackan. Då har min husse namnsdag. Det är inte lika fint att ha namnsdag, som att till exempel fylla elva år. Det är mycket finare. Sedan är Sverker ett finare namn än Bertil, så då får man fira lite mer. Lägg den 4 november på minnet, då det är årets viktigaste namnsdag. Men en liten tårta kanske husse kan vara värd, även om han bara heter Bertil. Vad vet jag? Men ett litet hurra kan han ju alltid få.

Dagens ord på vägen







Jag håller hårt på mina principer och om de inte passar dig så har jag andra.


Groucho Marx
(1890 – 1977)
Sverker
(2000 – )

10 juni 2011

Mot nya segrar

UT OCH SPRINGA Agnes tyckte att hon och jag behövde ut och springa efter gårdagens festligheter. Visst, sade jag direkt och sprang iväg. Men var är Agnes?

Igår fyllde jag jämna elva år. (Tack alla som uppvaktade!) Det blev en hel del tårta, om än ej tillräckligt, och dessutom lite glass. Lite sova blev det också för min del. Jag hade ju besökare nästan hela dagen. Idag ska jag börja mitt nya sundare liv.

Agnes vaknade ovanligt tidigt idag.
– Ska du följa med ut och springa Sverker, frågade Agnes mig.
– Du behöver röra på dig lite.
Naturligtvis var jag med på det. Vi skulle ju bara springa fyra kilometer. Lätt som en plätt för en elvaårig Sverker.
Agnes stora mål är att kunna slå sin mamma på Annual GMAA Clarence DeMar Road Race i South Hero, Vermont. Hon kom trea med tiden 25.34. Den tiden ska Agnes slå. Jag ska också göra det. Ett av problemen är att man måste vara i South Hero den 4 juli, men det ska nog gå bra.
Idag sprang vi våra fyra kilometrar på 18.27. Vi har farten redan nu och över ett år kvar och träna!

Hej så länge
Sverker

Leg. elitlöpare

HEJ VAD DET GÅR Vilken fart. Vilken grace. Agnes och Sverker två löparfenomen. Vi kanske till och med kan vinna i South Hero!

FÖRSVINNANDE FORT Här hann husse knappt med. Vi bara försvann som två prickar bort mot horisonten.

Dagens ord på vägen





Idag vill jag bara säga tack till alla som uppvaktade mig på min födelsedag. Låt detta bli en god vana.
Till dig som inte uppvaktade mig, kan jag berätta att du får en ny chans nästa år. (Det är ju inte alldeles försent än.)



Sverker
(2000- )

9 juni 2011

Min födelsedag VI

Min Per kom och överraskade


FRÄMMANDE Vem kan det vara som kommer och gratulerar mig? Jag har aldrig sett den här bilen förut hemma hos mig. Vi brukar ha guldbilar eller silverbilar. Egon har en blå bil. Spännande!

Du kan aldrig gissa vad som hände nästan nyss när Egon och min resursmatte och resurshusse hade åkt hem. Jo, då kom det en alldeles okänd bil och svängde in på min gårdsplan. Det var min favorithusse Per, som kom hela vägen från Mantorp för att gratulera mig. Som present hade han med sig en ny bil till Per och mig. Visst var väl det omtänksamt.
Sedan åt vi hemgjord glass igen! Jag fick ganska mycket.


Hej så länge
Sverker

Leg. firare


MIN PER Ut ur den alldeles främmande bilen klev ingen mindre än min Per. Han hade en alldeles ny bil han hade köpt till oss, Per och mig. Visst var väl det snällt?

Min födelsedag V

Min resursfamilj vet vad en tårta är


KUNNIGA Min resursfamilj, med Egon i spetsen, vet hur en tårta till en 11-åring ska se ut. Den är rent lysande! Det är Agnes som hjälper till med det.

FANTASTISKT Om jag stirrar tillräckligt länge, så slocknar nog de elva ljusen av sig själva. Det gjorde de inte. Agnes hjälpte mig att blåsa. Sen tog husse MIN tårta!!

SKAR UPP Husse tog ut tårtan i köket och skar upp en skiva till Egon och en skiva till mig. Efter vi hade ätit upp det lilla smakprovet var vi redo för resten. Nu går det ju inte alltid som man tänkt sig. "Du får mer i morgon, Sverker", sade husse till mig. Snåljåp!

SMASKENS Litte grädde på moset fick vi, eller glass rättare sagt. Egon och jag fick slicka av omröraren till glassmaskinen. Sedan fick vi slicka faten också. Det var jättegott.