16 december 2014

Äventyr med livet som insats

FARLIGT Att befinna sig i Tranås centrum nästan mitt i natten, är synnerligen farligt. På trottoarerna rör sig skumma individer i dunklet och på Storgatan rusar bilarna fram.

Ibland är det värt att ge sig ut på ett äventyr, även om man riskerar livet. Så till exempel igår så begav jag mig alldeles ensam till Tranås centrum efter mörkrets inbrott. Jag var obeväpnad och hade intaget förklädnaden av en vanlig västgötaspets. Med mig hade jag min husse, men han kan ju knappast räknas, så jag var ensam.
Klockan var sent, nästan fem, och jag hade ännu inte fått min middag.


Varför gör jag en sådan chansning med fastande mage, kanske du undrar. Är det inte farligt? Jo minsann, det är just vad det är, Man vet inte vilka skumma individer som rör sig i de skumma kvarteren runt torget. Rätt vad det är kan det böja sig någon ner och klappa mig.
Dessutom ska Storgatan korsas då och då. Bilarna, säkert stulna, kommer i hög fart och tar liten hänsyn till mig. För säkerhets skull gick jag utan reflexsele. Jag blir mer svårupptäckt då. Nu överdriver jag inte, men somliga bilar höll uppåt 40 kmt, så det gäller att passa sig.
Vi gick på den skumt belysta trottoaren. Husse var säkert jätterädd, till skillnad från mig som tycker om att möta faran på min färd genom livet. På promenaden mötte vi ett flertal skumma individer. Vad hade tanterna för beväpning under sina kappor i i de rymliga handväskorna? Det är en fråga jag får lämna obesvarad.
Här och var hade någon hängt ut sina kläder och satt ut skorna för vädring. De måste svettas något våldsamt, att döma av klädernas antal. Eller var det krutröken som skulle bort? Varför har de massor av likadana kläder, kan man också undra.
Jag tog risken att gå till torget, där jag exponerades helt öppet. En chansning som gick hem den här gången.
Efter denna spännande upplevelse förstod jag att min husse hade fått nog. Vi var fortfarande oskadda. Jag tog honom till bilen, som helt överraskande stod kvar och utan sönderslagna fönsterrutor. Vi satte oss i bilen, låste dörrarna och pustade ut. Så åkte vi hem.
Väl hemma kunde vi andas ut ordentligt. Allt hade gått bra och vi kunde återvända till mitt hus som ligger i mörkret mellan min skog och min sjö. Nu var det middagsdags!

Hej så länge
Sverker

Leg. risktagare

ÖVNING Alltid när vi beger oss till stan, så passar jag på. Anledningen är att husse ska öva sig med de svarta plastpåsarna. Hemma i skogen gör han aldrig det. Plastpåsar alltså.

FARLIGT Att korsa Storgatan i mörkret är minsann bland det farligaste man kan göra. Särskilt när en somlig husse har glömt att sätta på mig min reflexsele.

SKENBART Du kanske tycker att det ser fridfullt ut på torget med julgran och allt. Detta är bara en bedräglig känsla. Ser du personen i rött nere vid granen? Vem vet vad denna person har i sina tankar?

VÄDRING Varför hänger det så mycket kläder på vädring? Är det för att vädra ur krutröken efter senaste rånet. Ja, så kan det kanske vara. Vad vet jag, som inte rör mig i sådana kretsar.

BRÅDSKA Inte har man bråttom utan anledning. Nej, man undrar vad han har gjort. Själv skyndade jag mig från platsen. Det är inte värt risken att stanna för att få veta vad som hänt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar